Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 19. (645.) 9 maj 1894
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
232
SVENSK LÅEÅEETIDNING.
N:r 19
väsentligen öfverensstämmande. A båda
sidor anser man,
att de barn, hvilka genomgått
småskolans två årskurser samt egentliga
folkskolans första årskurs, och hvilkas föräldrar
sedan vilja låta dem fortsätta i allmänna
läroverket, icke härvid böra hindras och
försenas genom onödiga, svårigheter,
att det för detta ändamål bör finnas
någon bestämd punkt, där det i folkskolan
inhämtade kunskapsmåttet
öfverensstämmer med det för inträde i allmänna
läroverket fordrade,
att en sådan punkt för närvarande
visserligen icke gifves,, men ait den lätteligen
kan erhållas genom några mycket
obetydliga jämkningar,
att dessa jämkningar icke böra
åstadkommas därigenom, att folkskolans kurser
afpassas efter inträdesfordringarna vid
läroverket, utan tvärtom så, att dessa
senare lämpas efter den kurs, som vid
ifrågavarande ålder blifvit genomgången i
folkskolan,
att samma jämkningar kunna
genomföras utan någon som helst olägenhet för
läroverket, hvilket i alla händelser skulle
äga befogenhet att medelst särskild
Inträdespröfning förvissa sig om, att de
inträdessökande ägde det föreskrifna
kunskapsmåttet, samt
att fordringarna för inträde i allmänna
läroverkets lägsta klass för den skull böra
så ändras, att de vid anställd
inträdes-pröfning må kunna fullgöras af den,
hvilken genomgått första årsklassen af fast
folkskola litt. A.
Rörande omfattningen af den önskade
åtgärdens verkningar kan utskottet
instämma däruti, att de skulle få sin största
omedelbara betydelse å de orter, där
folkskolorna äro ordnade enligt den
undervis-ningsplan, som i gällande normalplan för
rikets folkskolor betecknas med litt. A,
detta särskildt af den orsaken, att till
ifrågavarande orter höra äfven
läroverksstäderna, från hvilka enligt statistiken de
inträdessökande i läroverkens lägsta klass
till allra största delen komma. Dock torde
härvid böra uppmärksammas, att de
folkskolor, från hvilka öfvergången komme
att underlättas, ingalunda skulle inskränka
sig till dem, som äro på nyssnämda sätt
betecknade, utan att till dem måste
räknas äfven en stor mängd andra. En blick
på normalplanen visar nämligen, att första
årskursen i fast folkskola litt. A är nästan
fullständigt densamma som i öfriga fasta
folkskolor, särskildt i fråga om de ämnen,
som nu ingå i inträdesfordringarna till
allmänna läroverkets lägsta klass, nämligen
biblisk historia, katekes, innanläsning,
rättskrifning, välskrifning, räkning och
geografi. ,
Med afseende å öfriga i folkskolans första
årskurs ingående ämnen, nämligen
historia, naturkunnighet, teckning, gymnastik
och sång, hyser utskottet visserligen
fortfarande den åsikten, att allmänna
läroverket endast skulle kunna vinna på den
höjning af inträdesfordringarna, som blefve
en följd däraf, att inträdespröfningen
komme att omfatta äfven dessa. Men då ett
yidblifvan.de från andra kammarens sida
af detta yrkande skulle innebära, att
frågan för närvarande måste förfalla, och då
förevarande skiljaktighet i alla händelser
icke kan anses vara af någon väsentlig
beskaffenhet, finner sig utskottet böra
hemställa,
att andra kammaren måtte biträda
första kammarens beslut.
*
Hrr G. F. Östberg, E. Darin och E. Å.
Zotterman hafva reserverat sig mot
motiveringen i förestående utlåtande. De hafva
nämligen ansett, att utskottet ej bort ingå
i något bemötande af
första-kammarutskot-tets yttrande beträffande folkskolan som
bottenskola.
Andra kammaren godkände i går utan
ett ords diskussion förenämda hemställan,
hvadan en riksdagsskrifvelse kommer att i
ämnet aflåtas till regeringen.
Statsbidraget för slöjdundervisningen.
Med anledning af k. m:ts proposition
hade statsutskottet enhälligt tillstyrkt,
att riksdagen måtte medgifva, att skoldistrikt,
som genom intyg af vederbörande
folkskoleinspektör visar sig hafva på ändamålsenligt
sätt i folkskola eller särskild slöjdskola
anordnat undervisning i slöjd för gossar, utan att
undervisningen i folkskolans läsämnen
därigenom eftersattes, må af statsmedel för hvarje
skola, hvari antalet slöjdande gossar uppgår
till minst 10, erhålla ett årligt understöd af
75 kr,, därest undervisningen uti ifrågavarande
ämne pågår minst 4 timmar i veckan under
hela den för folkskolan bestämda årliga
lästiden, samt att skoldistrikt, om i en dylik skola
antalet af dem som deltaga i
slöjdundervisningen, är så stort, att de för denna
undervisning äro delade i två eller flera afdelningar, må
på här ofvan angifna villkor för hvarje sådan
afdelning, hvari antalet uppgår till minst 15,
erhålla likaledes ett årligt understöd af 75 kr.;
skolande förenämda understöd utgå från
förslagsanslaget till bidrag till aflönande af lärare i
slöjd vid folkskolorna.
Utan diskussion biföll första kammaren
hvad utskottet sålunda hemställt.
I andra kammaren föranledde ärendet
en längre diskussion.
Hr C. Persson i Stallerhult (ledamot af
statsutskottet) ansåg det vara tvifvel underkastadt,
om de föreslagna nya bestämmelserna komme
att verka till slöjdundervisningens främjande
samt till förmån för en begränsning i
statsutgifterna. Här vore föreslaget, att för hvarje
slöjdafdelning om 15 gossar skulle utgå ett
statsbidrag. Det både varit bättre att bestämma
ett statsbidrag för 10-25 gossar, två för 26-50
gossar o. s. v. Att undervisningen skulle pågå
under hvar och en af årets 34 läsveckor, vore
ock olägligt för landsbygden. De gamla
bestämmelserna vore i detta hänseende bättre.
Arkitekten Hugo Hammarskjöld (slöjdinspektör
i norra Kalmar län) vände sig mot
bestämmelsen, att undervisningen skulle pågå »minst
fyra timmar i veckan under hela den för
folkskolan bestämda årliga lästiden». Om detta
villkor fastställdes, blefve det omöjligt för
ambulerande skolor att meddela slöjdundervisning,
med mindre det funnes slöjdlokal på hvarje
station. Villkoret skulle göra, att
slöjdundervisning på många ställen blefve omöjliggjord
och detta särskildt i fattigare församlingar på
landet. Yrkade d,ärför, att i stället för de
citerade orden måtte insättas: »minst fyra gånger
så många timmar, söm den årliga lästiden
utgör veckor». (Häruti instämde rådman A. Petri,
skolläraren G. V. Svensson, kontraktsprosten
/. G. Hazén och justitierådmannen T.
Zetter-strand.)
Hr E. Hammarlund hade i fjor> då, fråga
förelåg om höjdt statsbidrag till gossarnes
slöjdundervisning, framhållit olämpligheten af de
nuvarande bestämmelserna. Det hade
nämligen inträffat, att på grund af de nuvarande
otydliga bestämmelserna en stad med 6
slöjd-afdelriingar, undervisade af 6 lärare, icke
erhållit mer än ett statsbidrag, medan en annan
stad med 12 slöjdgrupper, undervisade af 7
lärare, fått 12 statsbidrag. Tal:n var sålunda
med regeringen därom ense, att en förändring
i förevarande bestämmelser borde åstadkommas.
Men det vore af vikt, att man då icke komme
ur askan i elden, att man icke vidtoge sådana
förändringar, som vid tillämpningen skulle
komma att alstra missnöje såväl hos
församlingarna som hos lärarepersonalen.
Här föreligga väsentligen tre nyheter,
nämligen:
1) För att statsbidrag skall utgå, måste de
slöjdande gossarnes antal vara minst 10.
Huruvida det är tillräckligt att dessa 10 äro
inskrifna och t. ex. deltaga den första veckan
eller om de måhända skola bevista hvarenda
lektion, famgår ej tydligt af förslaget. I smärre
skoldistrikt kan det blifva svårt att uppnå
siffran 10; det kan t. o. m. hända, att hela
antalet gossar i skolåldern icke utgör 10,
hvadan slöjd här omöjliggöres. (Exempel på
dylika skoldistrikt anfördes.) Det hade
följaktligen behöfts ett tillägg af ungefär följande
lydelse: »dock att, därest i ett skoldistrikt hela
antalet gossar i folkskolan deltager i
slöjdundervisningen, men detta antal icke uppgår
till IQ, fullt statsbidrag det oaktadt må utgå».
2) Såsom villkor för att statsbidrag skall
erhållas fordras vidare, att undervisningen
pågår minst fyra timmar i veckan under hela
den för folkskolan bestämda årliga lästiden.
Äfven denna bestämmelse är tvetydig.
Åsyftas här den i folkskolestadgan bestämda årliga
lästiden (8 kalendermånader)? Eller afses den
för hvarje skoldistrikt genom skolreglementet
bestämda lästiden, som stundom kan uppgå
till 9 a 10 månader? Eller månne här afses
blott lästiden i den egentliga folkskolan, så
att, om läraren undervisar småskolans barn
på särskild tid, slöjd då ej behöfver pågå?
Att slöjden skall pågå under hela lästiden blir
olägligt dels i flyttande skolor, dels i sådana
skolor, där samme lärare undervisar både
folkskolans och småskolans barn men på skilda
tider af året, dels slutligen på åtskilliga ställen
på landsbygden, där hittills slöjdundervisningen
varit inställd under den mörkaste årstiden, för
att barnen skola slippa gå hem i mörkret.
Denna frihet för församlingarna att ordna
slöjdundervisningen med hänsyn till lokala
förhållanden skulle beröfvas dem. För den händelse
de blott en enda vecka inställde
slöjdundervisningen, skulle de gå förlustiga statsbidraget.
Man hade kunnat hitta på en anordning,
hvarigenom dessa olägenheter förebyggts utan att
därför gå så långt som den föregående talaren.
Det måste alltid tillses, att slöjdundervisningen
icke förlägges på en sammanhängande tid
utan kommer att omväxla med läsningen.
3) Där lärjungeantalet är större, skall för
hvarje afdelning om 15 gossar utgå ett
statsbidrag om 75 kr. Att icke två statsbidrag
skulle erhållas förrän de slöjdande gossarnes
antal uppgår till 30, motiveras därmed, att
»erfarenheten gifvit vid handen, att en lärare kan
tillfredsställande undervisa omkring 25 gossar
tillsammans». Utan att närmare ingå på denna
detaljfråga ville tal:n blott nämna, att slöjdens
främste målsman i vårt land har en annan
åsikt. Han anser nämligen, att det icke är
möjligt för en lärare att på ett tillfredsställande
sätt undervisa så många gossar som 25 på en
gång.
Det märkligaste här är emellertid, att man
icke bestämt något maximum af statsbidrag
för en lärare. Detta kan leda därtill, att
städerna och andra större orter anställa speciella
slöjdlärare helst de för dem kunna med nu
föreslagna bestämmelsen få ända till 9x75 =
675 kronors statsbidrag. Detta är icke rimligt,
då statsbidraget för folkskollärare utgår med
högst’ 466 kr. 67 öre.
Det utmärkande för den svenska slöjden och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:44 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1894/0238.html
