Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 16. (642.) 18 april 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
198
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 16
Genom att öfver allt, där det är möjligt,
utse högt förtjänta folkskollärare eller män
med folkskoleerfarenhet till inspektörer,
med åliggande att sköta den befattningen
enbart, skulle inspektionen säkerligen bli
mera effektiv än nu inom samma
kostnadsgräns.
Äfven från den konservativa delen af
pressen hafva framkommit uttalanden i
samma riktning. Sålunda berömmer
Östgöta Corrcspondenten utskottet för dess
omsorgsfulla utredning och välbetänkta
förslag. »Det har», heter det, »i
allmänhet varit praxis att bortskänka
folkskoleinspektörsbefattningarna som bisysslor
åt tjänstemän, hvilkas hufvudsakliga
verksamhet och intresse ligga utanför
folkskolans område, och hvilka af någon
mer eller mindre vägande orsak ansetts
böra hugnas med öfvervakandet af våra
i nationalbildningen i stort sedt mest
ingripande läroanstalter». Hvar och en,
som insåge folkskolans betydelse borde
söka häfda vikten af hennes fulla
själfständighet och möjligheten af hennes
utveckling inifrån. De hittills utsedda
inspektörerna hade ofta allt för liten blick
för folkskolans praktiska kraf.
Redan af dessa skäl - yttrar tidningen
till sist - och för att åt folkskolan häfda
full själfständighet synas oss sålunda
motionerna och det resultat, hvartill
utskottet kommit, böra hälsas med glädje af
folkskolans vänner. Ej mindre beaktansvärd
är den fordran som framställts, att
folkskoleinspektionen ej får vara någon
bisyssla. Med den utveckling, folkskoleväsendet
nu tagit och hvari det fortfarande är stadt,
tör det få betraktas som alldeles
otvifvelaktigt, att inspektören har fullt upp göra,
om han, så som sig bör, skall sköta sitt
åliggande.
Från vår engelska broderförening
lämnas här ofvan några meddelanden,
väsentligen hämtade ur det af tidningen
»The Schoolmaster» utgifna
»Oxford-konferensnumret». Vi få anledning att
återkomma till ombudsmötet i Oxford, enär
direktör Otto Salomon, som vid
detsamma representerade Sveriges allmänna
folkskollärareförening, benäget lofvat att
hålla föredrag öfver ämnet »Ett
läraremöte i Oxford» dels inom Göteborgs
skolförening nästa lördag, dels inom
Stockholms folkskollärareförening lördagen den
5 instundande maj.
Åttonde hufvudtiteln,
innefattande anslagen till kyrka, skola
m. m., slutbehandlades i går af
statsutskottet, hvars utlåtande i dag väntas
inkomma på kamrarnas bord för att efter
öflig bordläggning kunna afgöras nästa
lördag. I sammanhang med hufvudtiteln
har endast behandlats en viktigare fråga
rörande folkundervisningen, nämligen
om vikariatsersättning åt folkskollärare
vid sjukdomsfall. De under riksdagens
lopp afgifna kungl, propositionerna
angående statsbidrag för
slöjdundervisningen, inrättandet af en profkommission i
hufvudstaden m. m. komma först längre
fram att af statsutskottet behandlas.
Utan tvifvel
skulle - skrifver Nya
Värmlandstidningen på tal om den kungl, propositionen
angående vikariatsersättning åt sjuk
skollärare - »riksdagen genom att bifalla,
hvad k. m:t sålunda föreslagit, gifva vår
folkskollärarekår ett godt handtag och
afhjälpa ett allmänt öfverklagadt
missförhållande, bestående däri, att sjukdom
påför folkskolans lärare i flera
afseenden tyngre ekonomiska bördor än andra
statstjänare. Ett bifall till k. m-.ts
proposition skulle alltså utan tvifvel vara
ägnadt att undanrödja en berättigad
missnöjesanledning, hvarför en hvar vän af
vår folkskolas lyckliga utveckling har all
orsak att önska den k. propositionen
all framgång.»
Statsbidrag till vikaries aflönande
vid sjukdomsfall.
Den kungl, propositionen i detta ämne
har af statsutskottet vid sammanträde
i går blifvit tillstyrkt. Dock har
utskottet icke velat vara med om att gifva
k. m:t den i propositionen ifrågasatta
rättigheten »att i särskilda fall medgifva
den afvikelse från de för statsbidragets
erhållande föreskrifna villkor, som kan
vara af omständigheterna påkallad». I
stället har utskottet fogat ett tillägg
till det föreslagna villkoret, att vikarien
skall vara examinerad, hvilket tillägg
innehåller, »att hinder för statsbidrags
erhållande i förevarande fall ej må möta
däraf, att vikarie icke aflagt
afgångsexamen vid seminarium, såvida vederbörande
folkskoleinspektör vitsordar, att
examinerad vikarie ej kunnat erhållas samt
att vikarien befunnits duglig».
Godt hopp finnes sålunda att detta
gamla önskningsmål nu skall varda
förverkligadt.
Berättelsen öfver elfte allmänna
svenska folkskolläraremötet är nu
färdigtryckt och utsändes inom kort till
subskribenterna.
Statsbidrag* efter 700 kronors lön.
Ånyo har k. m:t förklarat, att församling
äger uppbära statsbidrag efter 700
kronors lön från den dag, läraren uppnått fem
tjänsteår. *
Skolrådet i Söderfors församling ingick
under december månad förra året till
länsstyrelsen i Uppsala län med begäran om
att af allmänna medel för nämda år
erhålla ytterligare 33 kr. 34 öre för
folkskollärarinnan Karolina Lemke, hvilken den
l juli 1893 såsom ordinarie lärarinna
uppnått en tjänsteålder af fem år och fr. o.
m. sistnämda dag åtnjutit en från 600 till
700 kr. förhöjd årlig lön. Länsstyrelsen
resolverade,
att som för utbekommande af statsbidrag till
högre belopp än 400 kr. för aflönande af
lärare eller lärarinna vid folkskola erfordrades,
förutom annat, att lönen till läraren eller
lärarinnan utginge med minst 700 kr., men
enligt hvad rekvisitionen utvisade lärarinnan
Lemke i lön uppbure endast 650 kr., funne
länsstyrelsen ansökningen om ytterligare
statsbidrag för bemälda lärarinnas aflönande icke
kunna bifallas.
Häri sökte skolrådet ändring hos k. m:t,
som den 30 sistlidne mars afkunnat
följande utslag:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas och därvid funnit den
omständigheten, att Karolina Lemke först under
loppet af år 1893 uppnått en tjänsteålder af fem
år, icke enligt l och 2 §§ i kungörelsen
angående lönetillskott af allmänna medel för lärare
och lärarinnor vid folkskolor och småskolor
den 5 juni 1885, sådana dessa paragrafer lyda
jämlikt kungörelsen den 5 oktober 1891, utgöra
hinder för utbetalande af förhöjdt lönetillskott
för Lemkes aflönande under den del af året,
som förflutit efter den dag, hon uppnått
ofvannämda tjänsteålder; till följd hvaraf
länsstyrelsen äger att utan hinder af sitt förra beslut
taga ärendet under förnyadt öfvervägande.
Statsbidraget för
slöjdundervisningen. Skolrådet i Lunds
stadsförsamling sökte hos länsstyrelsen i Malmöhus
län att för uppehållande af undervisningen
i slöjd inom fem skoldistrikts slöjdgrupper
erhålla understöd för år 1893 med 75
kr. för hvarje grupp eller tillsammans
375 kr.
Vid rekvisitionens granskning å
landskontoret anmärktes, att som, enligt hvad
handlingarna utvisade, undervisning i slöjd
lämnades endast* vid två folkskolor, alltså och
då jämlikt kungörelserna den 11 sept. 1877
och den 26 okt. 1883 angående anslag j
för undervisning i slöjd m. m., sådant
understöd finge utgå till belopp af högst 75
kr. för hvarje skola, borde anordning
utfärdas endast å 150 kr. eller bidrag för
två folkskolor. Länsstyrelsen resolverade
på grund häraf,
att enär det icke tillkomme länsstyrelsen att
pröfva, %uruvida slöjdundervisning inom de
olika grupperna vore så ordnad, att det
begärda understödet kunde i dess helhet utanord
nas, profvade länsstyrelsen skäligt bestämma,
att endast 150 kr. borde såsom bidrag till
aflönande af lärare i slöjd vid folkskolorna i
Lunds stad utanordnas.
Skolrådet anförde häröfver besvär hos
k. m:t, som emellertid ej funnit skäl göra
ändring i länsstyrelsens beslut.
Dispens. På gjord ansökan har k. m:t
den 30 sistl. mars förklarat vikarierande
läraren Anders Johan Granberg behörig att
söka lärarebefattning vid folkskolor i riket,
utan hinder däraf att han ej aflagt
examen vid folkskollärareseminarium. G. har
efter aflagd mogenhetsexamen tjänstgjort
vid olika allmänna läroverk såsom
vikarierande lärare och under särskilda tider
under åren 1886, 1888 och 1889 varit i
sådan egenskap anställd vid Stockholms
folkskolor samt den 18 juli 1890 af k
m:t förklarats behörig att utan hinder
däraf, att han icke aflagt examen vid
folkskollärareseminarium, söka och innehafva
ordinarie lärarebefattning vid nämda
folkskolor, hvarefter han under åren 1890-92
vissa tider ytterligare tjänstgjort såsom
vikarierande lärare vid Stockholms
folkskolor och öfver denna sin tjänstgöring
erhållit goda vitsord.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
