Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (634.) 21 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LÄEARETIDNING.
99
Antalet medlemmar och kretsar har
under de 14 år, föreningen varit i
verksamhet, ställt sig på följande sätt:
Kretsar: Medlemmar:
Ar 1880........................... 77 1,556
» 1881.»...................._. .. 90 2,019
» 1882.......................... 125 2,843
» 1883-......................... 136 3,158
> 1884................_______ 138 3,205
> 1885_____................... 143 3,262
» 1886_______._............. 141 3,066
» 1887........................... 134 3,006
» 1888........................... 139 3,277
» 1889............................ 153 3,550
» 1890................-....- 156 3,684
» 1891................_______ 164 3,814
» 1892.........................-. 167 4,018
» 1893........................... 171 4,325
Förutom under de två åren 1886 och
1887 har alltså föreningens medlemsantal
ständigt ökats.
Om något hvar gör sin plikt, bör vid
innevarande års slut siffran 5,000 kunna
uppnås.
En hvar, som önskar stadgar eller
andra upplysningar för att kunna bland
kamraterna bilda nya kretsar, behöfver endast
å ett brefkort uppgifva namn och adress
till: Centralstyrelsen för Sveriges allmänna j
folkskollärareförening, Stockholm.
Riksdagen.
Tillsättning af förenade tjänster.
Sistlidne lördag aflämnades en
proposition, i hvilken k. m:t föreslår riksdagen
att antaga följande af kyrkomötet för dess
del godkända förslag till
Lag angående ändring i gällande stadganden
om tillsättning af organist- och
klockarebefattningar.
Med upphäfvande af förordningen angående
ändring i gällande stadganden om val till
organist och klockare den 6 december 1878, så
ock med ändring af hvad lag och författningar
i öfrigt innehålla mot denna lag stridande,
varder härigenom förordnadt som följer:
Förslag till organist- eller klockarebefattning
eller till båda dessa befattningar, om de äro
förenade, skall upprättas af församlingens
kyrkoråd. Där organist- eller
klockarebefattning eller båda dessa befattningar enligt
fattadt beslut skola vara med folkskolläraretjänst
förenade, skall förslag till de förenade
tjänsterna upprättas af församlingens kyrkoråd och
skolråd såsom ett gemensamt kyrko- och
skolråd.
Besvär öfver förslag må ej anföras, innan
val ägt rum och blifvit behörigen kungjordt.
I fråga om tid och ordning för sådana besvärs
anförande skall gälla, hvad beträffande klagan
öfver kyrkostämmas beslut är föreskrifvet.
Val mellan de å förslag uppförde förrättas
å kyrkostämma, och skola rösterna därvid
beräknas enligt de grunder, som för rösträtt vid
kyrkostämma i allmänhet äro bestämda.
Närmare bestämmelser, huru förfaras skall
vid tillsättning af organist- eller
klockarebefattning eller båda dessa befattningar, då endera
eller båda skola vara med folkskolläraretjänst
förenad, äger konungen att meddela.
Nytt för
teekningsundervis-ningen.
fi? samling förebilder för teckning å
krit-taf/a vid undervisning i bunden
teckning, jämte öfvergångskurs från
bunden till fri teckning, utgifven af Alfred
Sjöström. Sthm 1893. Pris 2 kronor.
Praktisk ritbok med metodiska anvisningar
och figurer, afsedd för den första
undervisningen vid allm. läroverk, seminarier,
folkskolor och i hemmet, utgifven af
K. Hugo Segerborg, lärare i teckning
vid Karlstads högre allm. läroverk och
folkskollärareseminarium. Första kursen,
20 öre. Andra och tredje kurserna ä
20 öre. Sthm 1893, P. A. Norstedt &
söners förlag.
Det är nu femton år sedan den s. k.
Stuhlmannska undervisningsmetoden
importerades hit för att sätta system i den
dittills så godt som fullkomligt osystematiska
frihandsteekningsundervrsningen vid våra
allmänna läroverk. Visserligen fanns det
åtskilliga lärare, som nedlade både arbete
och insikt vid utöfningen af sitt ingalunda
lätta kall, men för undervisningen i dess
helhet fanns ingen gemensam plan: hvarje
lärare följde sitt system, som i de flesta
fall icke var något system alls, och många
af teckningslärarne visade lika liten förmåga
vid undervisningens ordnande, som
kännedom om frihandsteckningens egentliga mål
och betydelse.
Emellertid genomfördes den
Stuhlmannska metoden på ett allt för mekaniskt och
okritiskt sätt, och tillämpningen bidrog ej
att mildra öfverdrifterna i systemet.
Sålunda användes de kurser i bunden
teckning, som Stuhlmann själf uttryckligen
hänvisat till åldern under nionde
lefnads-året, ända upp i »gymnasium» o. s. v.
De svenska teckningslärarne, som
samman-slutit sig till en förening, insågo nogsamt
de faror, som den så tillämpade metoden
innebar, och började med ifver att arbeta
på modifikationer i det vid våra skolor
tillämpade Stuhlmannska systemet, hvilket
därtill, sedan det först dragit allmänhetens
uppmärksamhet på teckningsämnet, syntes
i sin mån bidraga att göra detta ärnne
mindre populärt, än det tillförene hade
varit.
Vid det inom Tekniska skolan i
Stockholm anordnade seminariet för
teckningslärares utbildning började man äfven att
på ett mera praktiskt och lefvande sätt
bearbeta den Stuhlmannska metodens
principer. Såsom en af frukterna af dessa
sträfvanden torde man kunna anse den
Samling förebilder för teckning å krittafla,
som Öfverläraren i frihandsteckning vid
nämda skola Alfred Sjöström utgaf från
trycket 1888, en liten samling, som
utmärkte sig för reda i uppställningen och
fyndighet vid valet af naturförebilder.
Den nu föreliggande »samlingen
förebilder» kan anses som en ny, förbättrad
och utvidgad upplaga: antalet förebilder
för bunden teckning är betydligt tillökadt,
och en s. k. öfvergångskurs från bunden
till fri teckning har tillkommit. Samlingen
i sitt nuvarande skick är afsedd att inom
folkskolor och förberedande skolor för
allmänna läroverk’ användas såsom
grundläggande öfningar före början af teckning
på fri hand; sålunda från skolåldern
omkring 7 till 10 år; eller då
teckningsundervisningen börjar först vid åldern S1/2
år (såsom t. ex. vid Stockholms
folkskolor) till 12:e lefnadsåret.
Förebildsamlingen föregås dels af
»anmärkningar och förklaringar», som äro
värda att noga beaktas af hrr
teckningslärare, hvilka däri torde finna stöd och
hjälp; dels »ledning vid undervisning i
bunden teckning» samt d:o vid den s. k.
öfvergångskursens användande. Värdet af
denna text torde vara så mycket större,
som författaren själf under en lång följd
af år undervisat i ämnet på alla stadier
och sedan halftannat årtionde ledt de
praktiska och pedagogiska öfningar, som
teck-ningslärarekandidaterna genomgå vid
Tekniska skolan i Stockholm.
Förebilderna äro valda med mycken
omsorg och pedagogisk blick och hafva
under åratal pröfvats, och utvecklats vid de
af S. ledda öfningskurserna i ofvannämda
skola. De enformiga och intetsägande
geometriska mönster, som i sådant öfverflöd
förekomma hos Stuhlmann, äro här
inskränkta till ett minimum samt ersatta med
schematiska afbildningar af för barnen
bekanta föremål, som äro ägnade att anslå
barnasinnet och väcka till lif den hos
hvarje barn inneboende lusten till
efterbildning. Den afdelning, som omfattar
»öfningar i förändring af mönster», är
mera systematisk och innehåller redigare
exempel än i 1888 års upplaga. De sista
förebilderna inom de rätliniga öfningarna:
»Kisse», »Nasse», »Häst» o. s. v. äro
särdeles fyndigt hopkomna och skola helt
säkert med förtjusning efterbildas af
barnen; likaså fjärilen och tuppen m. rn. bland
de krokliniga exemplen.
Den s. k. öfvergångskursen, som utgör
en förmedling mellan den bundna
teckningen och den egentliga
frihandsteckning-er>, är afsedd för en ålder af nio år eller
första klassen vid rikets allmänna
läroverk. Den omfattar en tidrymd af en
termin, men kan, för den händelse att
klassen efter denna tid ej synes mogen att
börja teckna på fri hand, fortsättas äfven
under någon tid af det följande halfåret.
Förebilderna inom denna afdelning, hvilka
äro 24 till antalet och erbjuda stor
omväxling, åtföljas af korta särdeles
upplysande anvisningar. Den lilla boken bör
ägas af hvarje undervisare i teckning, och
torde blifva till stort gagn icke blott för
dem, som undervisa i ämnet, utan ock för
hela vår teckningsundervisning.
#
Under det att hr Sjöströms »Samling
förebilder» är afsedd att vara en handbok
till tjänst för hrr lärare, vill hr Hugo
Segerborgs »Praktiska ritbok» med sina
»metodiska anvisningar och figurer» i första
rummet vara en bok att rita i. På hvarje
sida af boken finnes förebilden
upptecknad i liten skala; den öfriga delen af
bladet är försedt med ett punktsystem.
I förbigående kan man här göra sig den
frågan: Då hr S. lagt punktsystemet till
grund för lärjungens teckning, hvarför
framställer han själf förebilderna i
rut-systemet, som redan för länge sedan *ir
ut-dömdt och som i hr S:s ritbok ofta gör
förebilderna ganska otydliga? Det kan väl
ej vara hr S:s mening, att läraren skall
utföra sina företeckningar på inrutad tafla,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
