Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 6. (632.) 7 februari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
72
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 6
- Vid Södertörnskretsens möte den 30
januari lämnades redogörelse för de olika sätt,
hvarpå möten mellan skolråd och
lärarepersonal anordnas inom skilda delar af landet, där
de nämligen hållas, samt de till följd däraf
högst olika resultat, som kunnat härflyta af
dessa möten. Rätt ordnade och ledda måste
de blifva till ovärderligt gagn för hela
undervisnings- och uppfostringsväsendet; illa skötta
kunna de verka i motsatt riktning. Det
berodde härvid i första rummet på, hvilken
uppfattning man hade om dessa mötens uppgift.
- Om lämpligaste lästiden öfverlades vid
Aspelands skollärareförenings möte den 27
januari. Under diskussionen framhölls, att vid
bestämmande af den årliga lästiden måste
hänsyn tagas till klimat och naturförhållanden,
hvarjämte ock näringar m. m. borde tagas i
betraktande. I allmänhet borde
undervisningen förläggas till den svalare årstiden såsom
den i sanitärt hänseende lämpligaste.
Dessutom vore arbetet då lättare för både lärare
och barn än under sommarvärmen.
- Skolbarnens öfvande i skogsodling
förekommer i Västerhaninge, Nacka och
Markim-Orkesta församlingar inom Stockholms län.
Att denna nyttiga och fosterländska öfning
införts vid de två förstnämda skolorna, torde
hafva sin orsak i ett af
hushållningssällskapets förvaltningsutskott 1891 till
skolrådsordförandena inom länet utsändt cirkulär med
begäran om anvisande af lämpliga platser för
skogsodling samt i öfrigt om främjandet af
intresset för skogens vård. Å den sistnämda
platsen hafva sådana öfningar med folkskolans
barn förekommit ända sedan 1888.
- Historieundervisningen i folkskolan var
framställd till diskussionsämne vid läraremötet i
Kristianstad den 27 januari. I
inledningsföredraget och den därpå följande öfverläggningen
framhölls, att detta ämnes betydelse i
folkskolan länge underskattats men så småningom
åtminstone i någon mån kommit till sin rätt
och detta senare med skäl på grund af dess
stora uppfostrande inflytande, dess förmåga att
förädlande inverka på hela människan genom
att skärpa och rena förståndsförmågan, stärka
viljan, förädla känslan och stålsätta
karaktären, genom att väcka och nära kärleken till
sanningen, till Gud och till fosterlandet.
Angående tillvägagångssättet betonades särskildt,
att om historiens taflor skulle riktigt kunna
upprullas för barnen och af dem uppfattas, så
skulle historien för dem berättas - berättas
tilltalande och åskådligt.
- Sommarkursen på Hvilan 1893 utgjorde
ämnet för ett föredrag, hållet af folkskolläraren
S. G. Rignell vid Kristianstadsortens
lärareförenings möte den 27 januari. Talaren skildra
de ankomsten till det vackert belägna
Hvilan, d-.r Holmströms inlednings- och
hälsningstal till de 150 deltagarne, af hvilka 55 voro
lärare och lärarinnor, föreläsarne och
föreläsningarna i största korthet, den angenäma
vistelsen å Hvilan under fristunderna, kostnaden
för vistandet där, de tilltalande
aftonunderhållningarna, som omväxlade med sång,
deklamation och diskussion, samt till sist den i allo
lyckade afslutningsfesten. Här och där gjor-
I des träffande reflexioner öfver de skildrade
förhållandena. Alla instämde i den uttalade
önskan, att dylika kurser måtte årligen komma
till stånd.
- »Modern geografi» utgjorde ämnet för ett
af statsgeologen friherre G. De Geer inom
sällskapet Idun härstädes hållet föredrag
förliden lördag. I äldre tider, menade talaren,
utgjorde geografien ett bihang till historien,
men numera har den blifvit en själfständig
vetenskap, sedan man fått klart för sig de
problem, som den har att lösa. Den moderna
geografien förutsätter kunskap i geologien, och
de »geografiska elementen» äro glacierisen,
vattnet, jordens inre samt luften. Under
förevisande af en större samling kartor
genomgick föredraganden dessa fyra hufvudpunkter.
Vidare bör den möderne geografen taga i
betraktande den biologiska geografien eller
organismernas naturlära samt slutligen människans
ingripande i de naturliga förhållandena, genom
hvilka båda faktorer äfven betydande
förändringar inträda i jordklotets fysiska
förhållanden. Föredraganden framhöll till sist som ett
önskemål åstadkommandet af ett geografiskt
museum, jämförligt med det nyligen
upprättade biologiska museet, hvilket skulle
åskådliggöra vårt lands geografiska natur. Till ett
sådant museum borde icke allenast våra
topo-grafer, kartografer, geologer och
landtbruks-ingeniörer m. fl. bidraga utan äfven fotografer
och landskapsmålare, hvilka genom
reproduktion af typiska landskapsbilder kunde kraftigt
medverka.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Kyrkomötet och
folkskollärarinnornas rättsliga ställning*.
Centralstyrelsen har rörande detta
ämne mottagit två motioner. Den ena,
väckt af Stockholms-kretsen, finnes
åter-gifven i denna tidning n:r 48 för förra
året. Den andra motionen är af
Strängnäs-kretsen och har följande lydelse:
Det nyss afslutade kyrkomötets beslut
om skrifvelse till k. m:t med hemställan
om sådant tillägg till gällande
folkskolestadga
att i fråga om lärarinna, som trädt i gifte,
församlingen eller den myndighet, som det
eljest tillkommer att tillsätta lärarinna, skulle
äga att uppsäga henne från tjänsten, då
skolans bästa funnes sådant kräfva,
synes oss, om detsamma verkligen skulle
komma att på administrativ väg anbefallas
såsom för lärarinnorna vid Sveriges
folkskolor gällande lag, göra den rättsliga
ställningen för en stor del af den svenska
folkskollärarekårens medlemmar mera
osäker, än den redan nu är, och därigenom
vara af beskaffenhet att kunna uppfattas
såsom en kårens gemensamma
angelägenhet.
Under sådana omständigheter har
Strängnästraktens lärareförening ansett
befogenhet föreligga för kretsarna inom S. A. F.
att till behandling upptaga ärendet i fråga
samt för den skull lämnat sin styrelse i
uppdrag att hos centralstyrelsen för S. A.
F. göra framställning härom.
Bland mängden af skäl, som mot
föreliggande lapstadgande skulle kunna
andrå-gas, vilja vi endast nämna följande.
Det nya stadgandet skulle i
tillämpningen lämna rum för det största godtycke och
säkerligen ofta bli användt som vapen mot
en själfständig och duglig men af en eller
annan anledning misshaglig lärarinna.
Fruktan för detta i skolrådets händer satta
vapen skulle bli en svår frestelse för
mången uppfostrarinna i utöfningen af hennes
grannlaga värf och förmå henne att för
undvikande af obehag och trassel, som
helt visst i många fall skulle sluta med
ekonomiskt obestånd, lägga i dagen
mindre grad af själfkänsla och karaktärsfasthet
än som är en uppfostrare värdigt.
Lagen, en gång satt i verket,, skulle beröfva
skolan många af hennes bästa karaktärer
och afhålla begåfvade kvinnor med
karaktär och själfkänsla från att träda in på en
bana, där man endast och allenast genom
att lyda naturens och de gudomliga la-
garnas bud riskerar sin plats med
åtföljande ekonomiska förmåner och där
sålunda många års förberedelsearbete för
kallet vore till större delen bortkastadt.
Blefve det lag, att lärarinnorna vid
folkskolan efter ingånget giftermål kunde utan
vidare afskedas, blott den tänjbara
bestämmelsen »när skolans bästa det kräfver»
syntes förefinnas, skulle, därom äro vi
förvissade, det snart blifva allmän praxis att
i liknande fall afskeda de redan nu
afsätt-ningsbara småskollärarinnorna, af hvilka
många såsom gifta med folkskollärare
tjänstgöra i skolan och därmed bidraga till
familjens utkomst.
Lärarinnekåren vid Sveriges folkskolor
skulle sålunda inom kort komma i den
föga afundsvärda ställningen att hvilket
ögonblick som helst kunna ställas på extra
ordinarie stat, och många bland dem
skulle härigenom bli lätthandterliga redskap i
den tillfälligt rådande meningens tjänst.
Arbetet på vår ungdoms daning till fasta
och själfständiga karaktärer kunde
knappast vinna härpå.
Endast för så vidt en mängd tydliga
och faktiska bevis för, att de gifta
folkskollärarinnorna på grund af sitt giftermål
försummat sin tjänst, kunde förebringas,
skulle vi anse frågan om nu föreliggande
lagstadgande kunna komma på tal bland
folkupplysningens verkliga vänner. Men vi
anse stadgandet äfven under sådana
omständigheter vara obehöflig^ då ju redan,
såsom under diskussionen öfver detta
ärende i riksdagens andra kammare och vid
1893 års kyrkomöte blifvit framhållet, §
32 i nu gällande folkskolestadga gör det
lätt för vederbörande skolråd att afskeda
en försumlig eller oduglig lärarinna.
På grund af hvad sålunda blifvit anfördt,
anse vi ett uttalande från hela
folkskollärarekårens sida i föreliggande ärende
önskvärdt och få vi för den skull
vördsamt anhålla,
att centralstyrelsen för S. A. F.
måtte, ifall omständigheterna därtill
föranleda och centralstyrelsen finner det
lämpligt, förbereda ärendet samt i lämplig
form hänskjuta detsamma till de
respek-tiva kretsarnas yttrande.
Strängnäs den 30 september 1893. é
För Strängnästraktens lärareförening:
Styrelsen.
Riksdagen.
Småskollärarnes
ålderdomsunderstödsanstalt.
Kyrkoherden C. Fr. Pettersson i
Sund-born, biskop O. Billing samt hr Liss
O. Larsson hafva inom första
kammaren väckt följande motion:
I § 10 mom. l af k. m:ts nådiga
reglemente för småskollärares m. fi.
ålderdomsunderstödsanstalt af den 22 juni 1892
läses följande stadgande:
»Tjänsteår räknas med afseende på rätt till
understöd såsom fullt, därest läraren därunder
tjänstgjort minst 8 kalendermånader eller 34’/2
veckor. Med de år, under hvilka läraren
möjligen undervisat kortare tid, verkställes en sam.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
