Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 5. (631.) 31 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÅRARETIDNINa
N:r 5
tiden sitta sysslolösa, hvilket är allt annat
än bra. Med den ofvan omnämda
artordningen kan alltsammans ordnas för hela
terminen på några timmar vid densammas
början.
. .’*.-... .
Chefen för firman P. A. Norstedt &
söner hade vänligheten visa mig
manuskriptritningarna till tvänne kartor, hvilka han
har för afsikt att inom den närmaste
framtiden utgifva på firmans förlag. Den ena
blir en mycket förbättrad upplaga af den
för ett par år sedan utgifna nya kartan
öfver Sverige och Norge: ljusare färger
för landets nivåbeteckning, mindre skarpt
framträdande af den för en skolväggkarta
så fullständigt ändamålslösa
terrängbeteckningen med »backstreck»,
landskapsgränserna endast angifna med bjärt röda
linjer - se där förbättringarna å den nya
upplagan.
Den andra kartan skall bli n:r l i en
helt och hållet ny serie af
landskapskar-tor,^ alldeles olika hittills utkomna svenska
skolväggkartor, men i väsentlig mån
anslutande sig till de fordringar, som de mera
insiktsfulla och erfarna folkskollärarne
sedan länge framställt, ehuru tills nu utan
att härför kunna vinna gehör. Den nya
kartan framställer Skåne och kommer
endast att upptaga det, som på skolans lägre
stadium skall inhämtas af landskapets egna
barn, och detta så framställdt, att alla
kunna se det från sina platser i klassen.
Dessa två kartor komma helt säkert att
utöfva ett mycket välgörande inflytande på
geografiundervisningen i våra folkskolor.
Så snart de blifva tillgängliga i handeln,
skall det blifva ett nöje att utförligare
anmäla dem.
Undertecknad har under de senare åren
redogjort för åtskillig »Utländsk
åskådningsmateriel, användbar i svenska skolor». Af
hvad jag nu omnämt och mera annat, som
jag här iakttagit, ser det ut, som om Svensk
Läraretidning hädanefter skulle kunna få
såsom en af sina stående rubriker uppsätta:
»Svensk åskådningsmateriel för svenska
skolor». I sanning en glädjande nyhet.
Alfr. D-n.
FÖR DAGEN.
Skolfrågor vid riksdagen.
Årets riksdag synes icke komma att i
någon vidsträcktare grad sysselsätta sig
med skolfrågor. De förslag, som hittills
framkommit, äro åtminstone hvarken
många till antalet eller af mera
genomgripande betydelse för vårt skolväsende.
Såsom förut omtalats, väntas från
regeringen tvänne propositioner, hvilka hvar
for sig åsyfta en förbättring i
fqlkskol-lärarekårens existensvillkor. Det *är två
gamla önskningsmål, som nu äro på väg
att förverkligas, nämligen statsunderstöd
för aflönande af vikarie vid
sjukdomsfall samt förhöjning i pensionerna från
folkskollärarnes änke- och pupillkassa.
Alla skolvänner inom riksdagen äro
helt visst ense om det önskvärda uti att
dessa tvänne frågor nu vinna en lycklig
lösning. Detta har gjort, att man icke
velat framkomma med andra större
frågor, som kunnat i ringaste mån lägga
sig hindrande i vägen för en dylik, och
framför allt har man undvikit att
komma med förslag, som skulle ställa nya
kraf på statskassan.
#
Vid motionstidens utgång i söndags
afton voro väckta endast 10
skolmotio-ner mot 22 föregående år.
Frågan om folkskolan såsom
bottenskola har bragts på tal af den nye
riksdagsmannen för Norrköpings stad,
justi-tierådmannen T. Zetterstrand. Han
föreslår,
»att riksdagen måtte besluta att till
konungen ingå med anhållan, det han måtte
för undervisningen vid rikets folkskolor
och elementarläroverk (såväl för manlig
som kvinnlig ungdom) meddela sådana
förändrade bestämmelser, att
elementarläroverkens inlrädesfordringar komma i
fullkomlig öfverensstämmelse med någon af
folkskolans kurser, samt att jämväl i
öfrigt, i den mån sådant låter sig göra, ett
mera planmässigt samarbete emellan
ifrågavarande läroanstalter åvägabringas».
Förslaget går otvifvelaktigt i rätt
riktning, ehuru man torde kunna anmärka,
att det är väl sväfvande. Ifall en dylik
skrifvelse aflates och det obestämda
uttrycket »någon af folkskolans kurser» däri
bibehålles, så skulle den t. o. m. kunna
föranleda k. m:t till att ytterligare nedsätta
inträdesfordringarna vid de allmänna
läroverken, hvilket nog icke är
motionärens och alldeles säkert icke andra
kammarens önskan. Ett närmare
preciserande af den reform man önskar torde
vara på sin plats. Med den utveckling
folkskolan numera vunnit torde tiden
när som helst vara inne för en höjning
af såväl inträdesåldern som
inträdesfordringarna vid det allmänna läroverket..
* ;
Hr Nils Nilsson i Skärhus, sonson
till den om folkundervisningens
främjande så bekante riksdagsmannen Nils
Månsson i Skumparp, önskar reformer i
folkskoleinspektionen. Särskildt har han fäst
sig vid, att icke mindre än 4-2 % af
samtliga inspektörerna tillika innehafva
prästerliga befattningar. Han föreslår,
att riksdagen måtte hos k. m:t anhålla,
att till folkskoleinspektörer icke må
utses prästmän utan i stället personer, »som
innehafva sådana pedagogiska insikter
och äro med folkskolan så väl förtrogna,
att en verksam folkskoleinspektion
genom dem må kunna utöfvas».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
