Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 2. (628.) 10 januari 1894 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
14
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 2
Antal kommuner inom provinsen......... 210
Antal nykterhetssällskap i de folkskolor
och högre läroverk, hvilka stå under
statens inspektion........................... 258
Manliga lärjungar mellan 11 och 20 år,
hvilka besöka nämda skolor............ 5,868
Häraf intagna i nykterhetssällskapen ... 4,004
Beskyddande medlemmar bland
provinsens invånare....................,............ 327
Kommunernas anslag till
nykterhetssällskapen................................. fraics 1,130
j Kommuner, som räkna två, tre eller flera
nykterhetssällskap för lärjungar i de
lägre eller högre skolor, hvilka stå
under statens inspektion.................. 53
Kommuner, som ännu ej äga några
dylika nykterhetssällskap .................. 5
Denna Robyns’ verksamhet väckte snart
regeringens uppmärksamhet. Från olika
håll inkommo ock framställningar om dess,
ingripande till denna verksamhets
befrämjande. Det s. k. förbättringsrädet för
folkundervisningen (Conseil de
Perfectionne-ment de 1’instruction primaire: ett slags
rådgifvande kollegium för
folkskoleärendenas beredning inom
undervisningsdepartementet) förordade dess utsträckning
äfven till de andra provinserna. Regeringen
mottog välvilligt de gjorda
framställningarna, hvilka understöddes af en anhållan
från Belgiska nykterhetssällskapet. Den 3
april 1892 utfärdade
undervisningsministern till statens skolinspektörer ett
cirkulär, hvari han förordade detta
nykterhetsarbete till upptagande inom samtliga
skolor. Det stode nämligen i ett nära
samband med de förut inom skolorna
verksamma sparkasseföreningarna, enär
nykterhet uppenbarligen förde till sparsamhet,
liksom omvändt sparsamhet till nykterhet.
Kort därefter vände sig ministern till
rektorerna vid statens lärare- och
lärarinneseminarier och gaf dem i uppdrag att
intressera de utgående lärarekandidaterna för
nykterhetsverksamheten. För att gifva
barnen afsky för dryckenskapen skulle de
under sina lektioner söka påverka icke
blott deras förstånd utan ock deras hjärta
och vilja. I synnerhet för lärarinnorna,
förelåge här en särdeles betydelsefull
uppgift. De skulle nämligen vinna de unga
flickorna för saken, och dessa skulle då
förmå först sina bröder och sedan sina
blifvande män och söner att afstå från
bruket af brännvin och andra starka
drycker.
Maningen hörsammades. Möten för
diskussion om rusdryckerna anordnades vid
olika slag af skolor, vid folkskolorna, vid
»mel-lanskolorna» och gymnasierna (atenéerna),
ja, till och med vid statens
uppfostringsanstalter för vanartiga barn.
Nykterhetssällskap bildades öfverallt i landet vid såväl
seminarier som högre och lägre skolor. I
början af förlidet år (1893) voro
nykter-hetssällskapen inom skolorna öfver 1,200
och hade ett medlemsantal af omkring
20,000. Skolans nykterhetsföreningar
intaga nu rent af ett särskildt rum bland
Belgiens offentliga institutioner.
#
Robyns har alltså haft en storartad
framgång i sin nykterhetsverksamhet. Utom
den inre tillfredsställelse, som denna
framgång tydligen måst skänka, har han
jämväl erhållit en sällsynt yttre utmärkelse.
Sistlidne maj blef han nämligen för denna
sin verksamhet af en kungl, kommission
tillerkänd det Guinardska priset å 10,000
francs.
Detta pris, tillkommet genom donation
af en viss d:r Guinard, utdelas hvart femte
år för det bästa arbetet till arbetsklassens
höjande i materiellt, intellektuellt och
moraliskt afseende. Donatorn har
öfverläm-nat åt regeringen att anordna pristäflingen
och att tillsätta prisdomare. Dessa
utgjordes vid nu ifrågavarande tillfälle af
fem medlemmar af kungl, vetenskaps-,
vitterhets- och konstakademien. Icke mindre
än 57 täflande hade anmält sig med
manuskript, böcker, broschyrer, uppfinningar
o. s. v. Bland täflingsskrifterna fanns bl. a.
en afhandling i 30 volymer (i folio) om
»Människosläktets förbättring», hvardera
volymen med i medeltal 300 sidor, alltså
summa 9,000 sidor! Andra
täflingsskrif-ter afhandlade lämpligaste sättet för »den
belgiska kaninens uppfödande», förordade
»en ny metod att undervisa i läsning och
skrifning» eller redogjorde för tekniska
uppfinningar o. d. Andra åter innehöllo
rena utopier.
Efter afskiljande af allt sådant återstod
emellertid ett tjugutal arbeten, som
ansågos förtjäna en närmare granskning. Då
denna verkställts, stannade prisdomarne i
villrådighet inför trenne arbeten nämligen:
»Dryckenskapen i Belgien» af Gauderlier,
»Sällskapen till ömsesidig hjälp» af
Schoen-feld samt »Nykterhetsarbetet i skolan» af
Robyns. För hvilket af dessa skulle
priset utdelas? Härom voro prisnämdens
medlemmar länge tveksamma. Med tre
röster mot två beslöt man till sist att gifva
Robyns priset. Arbetet om
»Dryckenskapen i Belgien» erkändes visserligen vara
särdeles förtjänstfullt, men som det endast
medelbart kunde inverka på arbetsklassens
höjande, ansågs det ej kunna uthärda
täflan med Robyns’ lefvande och i handling
verksamma institution.
#
Men nu till nykterhetsföreningarnas
arbetssätt !
Detta är jämförelsevis enkelt. Hvarje
skola har en matrikel, särskildt afsedd för
inom föreningen intagna barn. På
titelbladet står öfverst: »Skolförbundet mot
dryckenskapen». På samma sida läses
vidare: »Nykterhetssällskapet i skolan N. N.,
stiftadt då och då af läraren N. N.» På
andra sidan finnes följande motto: »Utan
att veta det förgiftas dagligen många
människor i alla samhällsklasser af alkohol.
Jag känner ingen större källa till olyckor
än denna. (Dlr Gull.)»
A tredje sidan ser man trenne
teckningar. Den öfre är särdeles egendomlig.
Robyns har - på särskild begäran -
förklarat betydelsen af densamma. Den är
en kopia af en teckning från 1500-talet
och föreställer en kvinna, som själf
medelst ett slags tygel tillsluter sin mun.
På sitt hufvud bär hon ett slagur och
öfver detta en ringklocka. Hon står på
toppen af en väderkvarn, från hvilken mjöl
utflödar. Den tyglade munnen skall
betyda nykterhet, uret och ringklockan ar-
bete och det rinnande mjölet välstånd.
Det hela alltså: »Nykterhet och arbete gifva
välstånd». Den nedre bilden föreställer en
sofvande drinkare med den tömda
brännvinsbuteljen, tobakspipan och ett kullstjälpt
glas vid sin sida. Ur buteljen uppstiger
en fruktansvärd drake, som synes färdig
att sluka den sofvande.
Vid sidan af teckningarna läsas följande
uttalanden af framstående personer:
Rusdryckerna härja i våra dagar värre än
pest, hungersnöd och krig. (Gladstone.)
Brännvinet förslöar sinnet, fördärfvar och
förintar hjärtat. (D:r Lentz.)
Framtiden tillhör de nyktra folken. (D:r
Belval.)
Dryckenskapen är en verksam orsak till hela
släktets försvagande. (D:r Thompson.)
Alkohol gifver ej mera näring än kloroform,
eter eller morfin. (D:r Richardsson.)
Mellan de nämda bilderna står
formuläret till det löfte, medlemmarne vid
inträdet i en förening skola aflägga. Det
har följande lydelse: »Jag lofvar att
intill tjugu års ålder fullständigt afhålla mig
från brännvin och andra starka drycker och
att endast måttligt använda öl eller vin.»
I detta löfte skiljes - som man finner
- mellan »starka drycker» å ena sidan
samt öl och vin å den andra. Men då
öl och vin kunna innehålla en rätt hög
sprithalt och därför af vårt lands
nykterhetsföreningar hänförts till de förbjudna,
har undertecknad af Robyns begärt
närmare upplysningar, huruvida någon bestämd
alkoholprocent utgjorde gränsen dem
emellan. Härpå svarade Robyns följande;
Vi förstå med starka drycker destillerade
sådana, i hvilka alkoholen befinner sig i fritt
tillstånd. Hvad dem beträffar fordra vi
fullständig afhållsamhet. Jästa drycker, sådana
som öl, äppelvin, päronvin och drufvin, hvilka
också innehålla en viss mängd alkohol, men
kemiskt bundet vid kväfvehaltiga ämnen,
garfämne, fruktsaft o. s. v., tillåtas, såvida de
nämligen brukas måttligt. I själfva verket är det
ej blott mängden af alkohol, som skiljer de
jästa och de destillerade dryckerna utan i
synnerhet dess natur: isolerad, såsom i de
destillerade dryckerna, är alkoholen mycket giftigare
än i de jästa, där den är kemiskt förenad med,
en mängd andra ämnen. Detta har man ofta
förbisett och därför absolut förbjudit
förtärandet äfven af jästa drycker. Sådana hafva dock
druckits sedan världens början, utan att folken
af dem blifvit alkoholförgiftade. Våra belgiska
ölsorter, som i allmänhet äro mycket
svaga,innehålla blott 1-3 % bunden alkohol. De viner,
hvilka löftet tillåter oss att begagna, äro
från Frankrike och rena naturalster, hvilka ej
underkastats hvarjehanda konstlade procedurer.
I matrikeln finnas äfven de för samtliga
föreningar gällande stadgarna. De
innehålla följande bestämmelser:
Nykterhetssällskapet skall stå under ledning
af skolans hufvudlärare eller den lärare, som
af honom utses. Det omfattar dels aktiva,
dels beskyddande medlemmar. För att blifva
aktiv medlem fordras: att visa ett godt
uppförande, att före intagandet i sällskapet hafva
uppnått minst tio år* samt att afgifva det förut
anförda löftet. Detta bör uttalas inför alla
kamraterna med hög och tydlig röst, hvarefter
den nyintagne själf bör inskrifva sitt namn i
sällskapets matrikel. De beskyddande
medlemmarna äro äldre personer; de afgifva intet
* I den kungl, kommissionens berättelse och
i förut anförd statistik uppgifves 11 år såsom
lägsta åldersgräns. Det vill synas^ som om
man efter vunnen erfarenhet sänkt
åldersgränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
