Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 52. (626.) 28 december 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
646
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 52
l äro årets sommarkurser en af de största
händelser, vår bildningshistoria får att
uppvisa.
*
En värdefull nyhet för mötet i Göteborg
och kurserna i Uppsala var den unisona
sången - ett känsligt och kraftigt medel
att låta själar uttrycka gemensamma
känslor och gemensam åtrå.
*
Bland de under året hädangångna hafva
vi särskildt att minnas ett kärt och aktadt
namn: Abraham Rundbäck, den
varmhjärtade och kraftige kämpen för folkskolan
ute i bygderna lika väl som i riksdagens
samlingssalar.
#
Och härmed hafva vi ändat vår
återblick. Att 1893 års konto slutar med
vinst, därom kan ej råda något tvifvel,
ehuru bokslutet visserligen ännu ej är
färdigt. Huru stor den blir, det beror till
icke ringa del på, huru arbetet kommer
att fortsättas under det nya år, vi nu gå
till mötes. Alfr. D-n.
FÖR DAGEN.
En nyårsgåfva till svenska folket,
enkannerligen dess folkskola,
I dessa dagar har första häftet af det
länge bebådade arbetet Ordbok öfver
svenska språket blifvit tillgängligt.
Därmed har Svenska akademien gjort
början till det storslagna och nationella
arbete, som skall gifva oss icke blott en
fullständig bild af det nu lefvande
svenska riksspråket med därtill hörande
redogörelser för de särskilda ordens olika
betydelser, former, böjning, genus och
uttal, utan som ock vill genom exempel
och upplysningar uppvisa språkets
utveckling allt ifrån reformationstiden eller
under en tidrymd af bortåt 400 år.
Det sålunda påbörjade
ordboksarbetets breda och i möjligaste grad
populära anläggning gör det i högsta måtto
värdefullt icke endast för språkforskaren
af facket utan lika mycket för den stora
bildningssökande allmänheten. Att
detsamma för undervisaren skall blifva
synnerligen välkommet behöfver väl knappt
påpekas. Läraren skall ju städse vara
beredd att välja de bästa och mest
korrekta ordformerna, känna det riktigaste
uttalet och i öfrigt kunna lämna enkla
och sakliga förklaringar. För att kunna
motsvara dylika fordringar, behöfver han
äga tillgång till en rikt flödande källa
att ösa ur, just en sådan som man nu
gjort början med att åstadkomma.
Det nu föreliggande första häftet
innehåller till en början en förteckning på
de 2,389 subskribenter, hvilka hos
ordbokens redaktion anmält sig före
november månads utgång (bland dessa märkas
rätt många folkskolor och
sockenbibliotek). I följande häften kommer att
lämnas förteckning på nytillträdande
subskribenter. Därpå följer dels ett kortare
förberedande företal och dels en
»Källförteckning», innehållande uppgifter på
alla de arbeten, som finnas i ordboken
citerade. Genom rikedomen på
författarenamn och boktitlar blir denna
källförteckning i det närmaste liktydig med
en lista öfver Sveriges yppersta
författare och märkligaste litteratur. Härefter
följer en redogörelse för uppställning,
bruk af stilar, tecken och förkortningar.
Slutligen följer på häftets sju sista ark
början af ordboken, omfattande orden
A-Afbild.
En närmare redogörelse för ordbokens
uppställning och innehåll skulle föra oss
för långt. För att dock gifva våra
läsare åtminstone någon föreställning om
arbetets beskaffenhet, meddela vi här
nedan fullständigt i aftryck en af de i
häftet förekommande mindre artiklarna.
ADJÖ ac//0* hvard. 0/0*, interj. o. oböjl. n.
(pl. =). (adde Visb. 26 (1500-talet). ade
ÄSTEROPHERUS 53, 55 (1609); Visb. 149, 227
(början af 1600-talet); DALIUS Vitt. 172 (1684).
adhi Visb. 14 9 (början af 1600 talet), adiö
WIWALLIUS Vitt. 255 (c. 1630) osv. - vulg.
adjös SEHLSTEDT 4: 101 (1869, 1871); ajöss
DA 1770, nr 194, s. i. CARLÉN Skugg. 1: no
(1865)) [af t. adieu, ade, adie; af fr. adieu, urspr.
å Dieu, åt Gud; med afs. på adjös jfr nnt.
adjös, adjus, t. adies, sp. adios].
1) interj. farväl! lef väl! Adde adde haff
mongh tusendh godh natth. Visb. 26
(1500-talet). Ade, farer well, mina vener kiär!
ÄSTEROPHERUS 70 (1609). Ade tu slemma verld.
DALIUS Vitt. 172 (1684). Ajöss med Ehr. DA
1770, nr 194, s. i. Adieu, gå bort, melancholi!
BELLMAN 5: 117 (c. 1780). Adiö då Pappa.
J. G. OXENSTIERNA 1: 229 (1783, 1803). ’Adjö
med dig. WETTERBERGH Fyra sign. 19 (1843).
"Adjö så länge" - sa’ Kellgren hvar gång han
tog afsked. Sa’ han 5 (1880).-
2) subst. farväl, afsked. Ta adjö af mor din.
WETTERBERGH Fyra sign. IQ (1843). Hon ..
nickar sitt adjö. WECKSELL Dikt. 242 (1861) Låt
oss ta adjös. SEHLSTEDT 4: 151 (1869, 1871).*
Såsom exempel på den utförlighet,
hvarmed de särskilda språkdelarna
behandlas, må här blott nämnas, att för
hvartdera af orden A.bsolut, Ack, Ackord
och Adress erfordras två hela spalter och
för ordet Adel icke mindre än sju
spalter. För de särskilda orden uppgifves,
i hvilka olika betydelser och
betydelsenyanseringar de kunna användas. Så
kan ordet Absolut användas i 11 olika
betydelser, ordet Ack i 9, ordet Ackord
likaledes i 9 o. s. v. Af de inom detta
häfte förekommande orden synes dock
ordet Af kunna uppvisa den största
mångsidigheten. Begagnadt som
preposition har det nämligen icke mindre än
21 olika betydelser. Medräknas de olika
nyanseringarna af hvarje betydelse,
komma skiljaktigheterna i detta lilla ords
användning att uppgå till mer än ett
* adjö*. Siffran betecknar uttalslängd och
graden af tryckstyrka. Visb. = 1500- och
1600-talets visböcker. Vitt. =
Vitterhetsarbeten. Vulg. = vulgär. DA = Dagligt
Allehanda, t. = tyska. fr. = nyfranska, nnt. -
ny-nedertyska. sp. = spanska. Öfriga tecken
och förkortningar torde ej behöfva förklaras.
Red. anm.
hundratal. Härtill kommer, att samma
ord, användt som adverb, kan
förekomma i ett trettiotal olika
betydelseskiftningar. Afhandlingen om detta ord
upptager icke mindre än nära 30 spalter
eller bortåt 2 ark.
Slutligen må nämnas, att arbetet,
hvilket utgifves i häften om 10 ark till det
billiga priset af l krona 50 öre, tryckes
på tjockt och godt papper, att formatet
är kvart med texten ordnad på två
spalter samt att utstyrseln för öfrigt är den
bästa möjliga. Det jämförelsevis stora
subskribentantalet har gjort, att häftena
kunna utlämnas till det fabulöst låga
priset. Vi förmoda att detta förhållande
i sin ordning har den återverkan, att
subskribentantalet kommer att ganska
hastigt stiga och arbetet sålunda få den
stora spridning, som det med rätta
tillkommer. Allra helst lärare och
skolmyndigheter borde det ligga om hjärtat
att icke försumma att förvärfva sig
själfva och sina skolor tillgång till denna
kunskapskälla. Det händer icke så
synnerligen många gånger inom hvarje
århundrade, att ett dylikt tillfälle står till
buds.
Har Ni ännu icke
prenumererat på Svensk Läraretidning
för 1894, så vänd Eder ofördröjligen till
närmaste postanstalt.
Goda utsikter.
Senaste riksdagen beslöt som bekant
att hos k. m:t anhålla,
att k. m:t täcktes låta utreda, huruvida, utan
höjning af vare sig statsbidraget eller
delägar-nes afgifter, en sådan förbättring i de
nuvarande pensionsvillkoren i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa må kunna äga rum, att
samtliga pensioner utgå med högre procent af
delaktighetsbeloppet, än hvad nu är fallet, samt
att k. m:t ville till riksdagen inkomma med
det förslag, hvartill utredningen kan föranleda.
En dylik utredning har nyligen
verkställts af inspektören öfver rikets
försäkringsanstalter, professor A. Lindstedt,
som kommit till det resultat, att en
förhöjning af pensionsbeloppet från 20 till
25 procent låter sig göra. En
proposition härom till den stundande riksdagen
torde vara att motse.
Titelblad samt innehållsförteckning
till innevarande årgång af Svensk
Läraretidning medfölja dagens nummer.
Vi begagna tillfället erinra om ett råd,
som vi förut gifvit men som helt visst
ej för ofta kan upprepas, nämligen att
en hvar prenumerant vid årets slut
genast hopsamlar årets samtliga nummer
och låter inbinda dem. Därigenom
besparar man sig många kostnader för
framtiden. Genom att använda det
fullständiga registret till vår
prejudikatsamling slipper man skrifva och fråga om
en hel del saker, som förut blifvit
fullständigt utredda i tidningen.
Lösnummer till komplettering af 1893
års årgång kunna erhållas mot 10 öre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0658.html
