Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (624.) 13 december 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 50
SVENSK LÄRARETIDNING.
611
I hufvudsak syntes alla vara ense
därom, att de fysiska straffen böra inskränkas
så mycket som möjligt.
Under diskussionen hemställde
folkskolläraren Fridtjuv Berg i Stockholm, att
mötet för undvikande af misstydning i en
så ömtålig fråga måtte låta diskussionen
utgöra svar på frågan. Hr B. hade
visserligen den erfarenheten, att vissa
barnanaturer ej respekterade annat än den
fysiska öfverlägsenheten. Mot dem måste
man, om icke för annat så för de andra
barnens skydd, tillgripa det otrefliga
straffmedlet kroppsaga. Fullgörandet af denna
vedervärdiga plikt betraktades dock allt
för lätt af utomstående som en kär
förmån för lärarekåren. I samma riktning
yttrade sig folkskolläraren Alfred Dalin i
Huskvarna.
Åtskilliga ändringar i inledarens
resolutionsförslag påyrkades. D:r /. A.
Lyttkens föreslog dels borttagande af de mera
detaljerade anvisningar, detta förslag
innehöll, dels ett tillägg, som påvisade
nödvändigheten af samförstånd och förtroende
mellan icke blott skolan och hemmen utan
äfven mellan lärarne och skolans
myndigheter sinsemellan.
Detta senare uttalande - återgifvet i
n:r 33 - antogs med stor majoritet af
det talrikt församlade mötet.
Utländsk undervisningsmateriel,
användbar i svenska skolor.
9.
Kulturgeschichiliche Bi/der fur den
Schul-unterr/cht. Leipziger Schulbilderverlag.
J. Langl, Bilder zur Geschichte.Ed. HölzeFs
Verlag in Wien.
Då den lefvande generationen skall söka
föreställa sig föregående generationers lif,
har den benägenhet att påkläda dem sin
egen tids dräkter, seder, bruk och
åskådningar. Målarekonstens historia vittnar
därom på hvarje blad. Särskildt för den
intellektuellt outvecklade, för barn och
ungdom, ligger denna synvilla nära till hands.
Det är en af historieundervisningens
viktigaste uppgifter att rätta detta misstag
och i stället öppna blicken för den
mänskliga kulturens utveckling. Men detta kan
ej ske ensamt genom den muntliga
framställningen; äfven här måste afbildningen
komma till hjälp. Den är här fullt ut lika
nödvändig som på något annat
undervisningens område. Historien har dock senare
än något annat ämne fått dylika
hjälpmedel. Orsaken därtill är lätt funnen, men
det skulle leda oss för vidt, om den i
detta sammanhang skulle utredas.
Det är likväl nu kommet därhän, att
de folk, som nått längst på pedagogikens
område, äga flera mera eller mindre
förtjänstfulla verk för framställningen af
gångna tiders lif och seder. Vi svenskar
kunna då hafva grundadt hopp att inom
icke allt för lång framtid få vår historia
åskådliggjord genom bilder. Men medan
vi vänta därpå, kunna de lyckligare lottade
skolorna för de skildringar ur allmänna
historien, som de möjligen hinna meddela,
tillgodogöra sig vissa taflor ur utländska
planschverk. Äfven för vår egen historia
kunna vi ur dem erhålla en eller annan
tafla, nämligen där vår historia på något
kraftigare sätt griper in i världshistorien
eller där den senare är gemensam med
eller direkt sätter sin stämpel på vår egen.
Det är med anledning häraf, som jag
vill fästa uppmärksamheten på förestående
tvänne tafvelserier. Blifva de kända och,
i de fall där vi behöfva dem, använda,
så skall snart behofvet af bilder till öfriga
delar af historien kännas säj att det blir
en kraftig driffjäder till däras
anskaffande.
Det förstnämda innehåller 12 taflor
88 x 66 cm. De äro utförda i några få,
men i det hela väl valda färger. Till
utstyrseln äro de lika med öfriga från
samma förlag utgifna skolplanschverk:
tjockt papper och kantade med linneband,
ingen uppfodring. Priset är mark 2,80 pr
blad eller 10,80 pr serie å 4 blad. De
framställa följande ämnen:
1. Germanisk gård före folkvandringarna.
2. Riddareborg (dess yttre) från trettonde
århundradet.
3. Riddaresal från trettonde århundradet.
4. Tornering från samma tid.
5. Sändgrefvedomstol under Karl den
stores tid.
6. En stads yttre och belägringen af
densamma under fjortonde århundradet.
7. Det inre af en stad.
8. Borgerligt boningsrum under sextonde
århundradet.
9. Klostergård från tionde århundradet.
10. Bonde och soldat från sextonde
århundradet.
11. Lägerlif under trettioåriga kriget.
12. Bild från rococcotiden.
Denna innehållsförteckning visar, att de
flesta af dessa taflor kunna blifva till stort
gagn vid historieundervisningen i svenska
skolor. För att få en närmare
föreställning om deras innehåll kunna vi taga n:r
9 i närmare betraktande. Den framställer
det inre af ett Benediktinerkloster från
den tid, då denna orden var kulturens
förnämsta bärare. Till höger synes
klosterkyrkans långskepp, midt fram
bonings-och sofrummen, till vänster en åt gården
öppen pelargång, hvarifrån man kommer
in i matsal, kök och källare. Väggar
och pelare äro af kalk- eller sandsten,
delvis arbetad i vackra mönster. Några
blommande fruktträd synas här och där,
väl beskurna och vårdade. Ett par af
klosterbröderna plantera ett nytt. Från
kyrkan kommer en broder, bärande hostian
och företrädd af en korgosse med rökelsekar.
En annan kommer från sin cell med en
stor foliant under armen och en
per-gamentsrulle i handen, säkerligen på väg
till biblioteket. Tvänne andra bära en
sjuk på en bår. Abboten med krumstafven
i handen ger sin välsignelse åt en, som
synes vara rustad till vandring. På
en ställning i pelargången står en broder,
sysselsatt med utförandet af en målning å
ena väggen. Munkarnes enkla svarta
kåpor, kala hjässor och allvarliga anleten
ger trots byggnadernas prydlighet en
asketisk stämning åt det hela.
Dessa bilder äro sålunda konstruerade
efter den kunskap, man nu äger om forna
tiders lif och seder; de äro, som namnet
anger, kulturbilder.
LangPs historiska bilder utgöra däremot
direkta afbildningar af byggnadsverk och
centrala kulturorter från olika tider och
olika folkslag samt monument af märkliga
personer och händelser. De äro utgifna
i 60 blad 57x73 cm. och tryckta å
tjockt planschpapper i sepia-maner
(lavering). Det litografiska utförandet är det
yppersta, som i denna väg kan
åstadkommas.* De flesta bladen kunna anses som
verkliga konstverk. Priset har från början
varit 4 mark pr blad, men är nu nedsatt
till 2 mark, hvilket med hänsyn till deras
beskaffenhet måste anses som ovanligt
billigt.
Det kan naturligtvis icke komma i fråga
att för någon folkskola inköpa hela denna
samling, helst man i en sådan skola icke
skulle hafva någon användning för många
af dem. Följande nummer behandla dock
ämnen, hvilka bruka beröras antingen vid
historie- eller geografiundervisningen i en
väl skött fullständig folk- och
fortsättningsskola:
1. Sfinx och pyramid vid Gizeh i Egypten.
- 3. Egyptiskt tempel. -. 5. Ön Philse med
Isistemplet. - 7. Klipptemplet Ellora i Indien.
- 10. Assyriskt palats. - 16 och 17. Athens
Akropolis. - 22. Forum Romanum. - 28.
Pompeji. - 33. Sofia-kyrkan i Konstantinopel.
- 36 och 37. Muhamedanska moskéer i Kairo.
- 39. Lejongården i Alhambra. - 41.
Dömen i Pisa. - 45. Notre Dame i Paris. - 47.
Dömen i Köln. - 48. Stefanskyrkan i Wien.
- 55. Peterskyrkan i Rom. - 56. Louvern i
Paris. - 59. Kreml i Moskva m. fi.
Den skola, som äger dessa bilder, kan
utan möda och tidsspillan gifva en klar
och gripande framställning af olika former
af kulturmänniskans lif och åskådningar.
Såsom jag redan antydt, är detta äfven en
uppgift för geografiundervisningen. För
att taga ett exempel: vid skildringen af
Österlandet får, så vidt människan skall
ha någon plats i den, moskéen och basaren
ej förbigås. Men att gifva en
verklighetstrogen föreställning om dessa utan
åskådningsmateriel är omöjligt. Har man däremot
taflorna n:r 36 och 37 i förestående samling, kan
läraren inskränka sig till att peka på hvad
där finnes. Barnen skola sedan alltid vid
ordet moské tänka på väldiga lökformiga
kupoler och högt uppstigande pelarlika
torn, hvilande på en stor stenbyggnad., i
hvars inre långa pelarrader, sammanbundna
af höga hvalf, sträcka sig, grupper af
svartskäggiga araber i hvita mantlar nedhuKade
på golfvet, dåsigt hvilande mot pelarne
eller som bildstoder stående orörliga bakom
dem. De skola icke heller lätt glömma
den praktfulla och konstmässiga
utsmyckningen af pelare, hvalf, takutsprång och
torn, hvilken på taflornas hufvudpartier
framträder med rent af illusorisk tydlighet.
* Professor Nyblom använde dem vid sin
inledningsföreläsning om Uppsala domkyrka
under sommarkurserna. För de många, som
därvid voro närvarande, äro de sålunda ej
alldeles obekanta. Båda serierna voro äfven
utställda vid stiftsmötet i Jönköping 1892.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
