Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 43. (617.) 25 oktober 1893
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
522
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 43
högskolor, Vallekilde, Askov och framför
allt Testrup. Han kan med all rätt sägas
vara den förste svenske folkhögskollärare,
som i ord och gärning kraftigt framhållit
vikten af, att den svenska folkhögskolan
trädde i vänlig förbindelse med den äldre
danska, hvarmed den från Gödecke
stammande orättvisa och skefva fördomen
rörande den senare bröts.
H. har deltagit i alla svenska
folkhögskolemöten samt i alla de stora nordiska.
Vid dessa möten har han varit en af de
ledande männen och en af de helst hörda
talarne. Jämte d:r G. A. Magnusson i
Uppsala anordnade han det därstädes
hösten 1892 hållna senaste svenska
folkhögskolemöte, samma möte som fick en så
banbrytande betydelse i vår folkbildnings
historia genom det uppslag till »utsträckt
universitetsbildning», som där gafs, och som
förverkligades i och med 1893 års
»sommarkurser» i Uppsala.
Den svenska folkhögskolan har han för
öfrigt gagnat på flerahanda sätt. Sålunda
torde det vara rätt allmänt bekant, att det
anslag till mindre bemedlade
folkhögskoleelever, som sedan snart 10 år föreslogs i
’ O
riksdagen genom motion af Jonas
Andersson i Häckenäs m. fl., har för sin
uppkomst att tacka H. Genom detta kunna
nu årligen omkring 300 unga, män och
kvinnor genomgå en folkhögskolekurs,
hvartill de annars ej varit i stånd.
Direktör H:s folkhögskoleverksamhet
utmärker sig särskildt genom framhållande
af det idealas, det sedligas, religiösas och
fosterländskas betydelse samt genom en
förädlande, väckande och värmande
inverkan i allmänhet på elevens sinne och
tankelif. Historia, geografi, litteratur, sång
och föredrag öfver ideala ämnen spela en
stor roll vid detta upplysnings- och
upp-fostringsarbete, som dessutom kraftigt
främjas därigenom, att i Tärna alla eleverna
numera bo på skolan och sålunda stå
under lärarnes omedelbara inverkan, samt
därigenom att, såsom H. någonstädes
säger, dörren mellan skolsalen och
föreståndarens bostad hålles så vid som möjligt.
H. har alltid motstått påtryckningen att
göra folkhögskolan till blott en »praktisk»
skola i detta ords snäfva betydelse. Nu
börjar på nytt folkhögskolans, ja
skolornas i allmänhet, ideala uppgift att tränga
fram med styrka. Detta är till stor del
H:s förtjänst. Denna hans förtjänst skall
mer och mer blifva uppskattad.
Man får dock icke tro, att direktör H.
i sin skola försummar de rent praktiska
ämnena. Åt dessa ägnas tvärtom en
synnerlig omsorg. Ett bevis härpå är den
på senaste tiden vidtagna anordningen, att
undervisningen i de naturvetenskapliga
läroämnena bedrifves med direkt tillämpning
på jordbruket.
Tärna folkhögskola har under årens lopp
under H:s och hans hustrus,
författarinnan, Ceeili{| Bååth^Holmbergs
(föreståndarinna för den kvinnliga skolafdelningen)
ledning vunnit i alla Nordens länder ett
högt anseende. Tärna är gärna besökt af
dem, som vilja taga kännedom om
folkhögskolan, särskildt af finnar och finskor,
och skolans stora pedagogiska namn och
rykte har kraftigt hulpit den svenska
folkhögskolan till erkännande. Därför må
också den svenska folkhögskolan och framför
allt den västmanländska prisa sig lycklig
att räkna H. som sin.
*
H:s lifliga verksamhetsbegär, hans lust
att lyfta och gagna folklifvet i sin helhet
har icke kunnat nöja sig ensamt med
arbetet inom skolväggarna. H. har varmt
nitälskat för bildande af föredrags- och
diskussionsföreningar. Han har uppträdt med
talrika föredrag först och främst i
Västmanland, där ingen så som han har
verkat för menige mans förädlande och
humana väckelse. Vidare har han uppträdt
i grannprovinserna, i många af Sveriges
större städer, i Norge och Danmark och
vunnit ett ansedt namn som folklig talare.
*
En rik författareverksamhet ligger redan
bakom H. Mest är det folkhögskolan, som
han härvid behandlat. Ofta är det
föredrag inom folkhögskolan och vid hennes
möten, som blifvit publicerade. Följande
utgifna skrifter må nämnas:
Folkhögskola och folkupplysning. -
Folkhögskolebladet (tillsammans med H. Odhner) 1884
-86. - Folkets Tidskrift (tillsammans med fru
Cecilia Bååth-Holmberg) 1886-87. - Folkliga
föredrag och uppsatser (hittills 4 serier, af
hvilka staten inköpt en mängd ex.). - 400 sånger
för folkhögskolor (tillsammans med fru
Bååth-Holmberg). - Soldatens sångbok (tillsammans
med öfverstelöjtnant H. Gyllenram). - Norska
och danska lä-sestycken. - Folkhögskolans
ideala uppgift. (Dessutom en mängd
uppsatser i tidningar och tidskrifter.)
H. har vidare författat flera vackra
folkliga dikter. Denna författareverksamhet
har gjort, att namnet Tärna fått en
litterär klang, och detta desto mer, som många
arbeten på vers och prosa där sett dagen
genom fru Bååth-Holmbergs och skalden
A. U. Bååths flitiga pennor.
#
Sedan 1885 är direktör H. hälftenägare
i de uti Sala utkommande tvänne
moderatliberala tidningarna Sala Allehanda och
Avesta Tidning. Denna omständighet har
gifvit några af konservatismens
ytterlighetsmän anledning till att alldeles falskt
beskylla H, för att omfatta
»samhällsupplösande» åsikter. Teodor Holmberg och
samhällsupplösning! - tvänne alldeles rakt
mot hvarandra stridande begrepp. Den,
som skrifver detta, vet genom flerårig
bekantskap och trenne somrars samarbete
med H., huru grundoriktiga sådana
partisägner äro. Man har emellertid i
Västmanland fått se ett intrigspel bedrifvas i
tidningar och landsting, till hvilket dess
bättre motstycken sällan förekomma i vårt
land.
Länets främste män (en landshöfding
Hederstierna, en lektor Mossberg m. fl.)
hafva emellertid funnit sig kallade att varmt
uppträda till direktör H:s försvar, och vi
kunna ej tänka oss annat, än att
landtmannen måste känna sig starkt tilltalade
af en man sådan som H., hvars hela
lifsverksamhet ägnats åt att lyfta deras egen
klass.
Ingen i Sverige torde hafva haft så
många strider att utkämpa för
folkhögskolans unga sak som Teodor Holmberg och
detta fastän ingen har kraftigare än han
i tal, skrift och gärning betonat
folkhögskolans förpliktelse att i sin undervisning
hålla sig fjärran från dagens strider och
agitationer.
Att mellan folkhögskolan och länets
folkskollärarekår råder ett å ömse sidor
ogrum-ladt godt förhållande behöfver ej sägas,
och direktör H. är den förste att erkänna
och framhålla folkskolans utomordentliga
betydelse för folkhögskolans egen
verksamhet.
*
H. har tagit djupa intryck af den
skandinaviska åskådning, som icke minst vid
Lunds universitet omhuldats af bland andra
riksarkivarien, dåvarande professor G. T.
Odhner och professor M. Weibull, hvilkas
lärjunge H. varit.
För ett närmare samband mellan den
svenska och den dansk-grundtvigska
folkhögskolan har H., såsom förut antydts,
utvecklat icke ringa verksamhet.
Äfven med de norska
folkhögskolemännen underhöll han i flera år en
vänskaplig förbindelse, till dess han på grund af
Ullmans m. fl:s hållning mot Sverige fann
sig föranlåten att i en rad artiklar i det
danska »Höjskolebladet» skarpt uppträda
mot sina forna norska vänner.
#
Mycket kunde vara att citera af H:s
många skrifter, belysande hans karaktär
och lifsåskådning, men utrymmet tillåter
det icke. Mest belysande för honom i
detta stycke torde vara »Tankar om folk
och fosterland» (Folkliga föredrag och
uppsatser, ser. 3), »Folkhögskolans ideala
uppgift», »Kultur och Kristendom» (Läsning
för folket 1893) samt dikten »Hägring» (i
»400 sånger»),
Ur denna sistnämda dikt, som är
särdeles betecknande för H:s djupa andliga
uppfattning och hans evighetsträngtan,
kunna vi icke underlåta att anföra de båda
sista stroferna:
Värld där ofvan vill jag sluta
inom mig som hjärtats skatt,
ty jag vet, att den kan gjuta
ljus i blick, som höljs af natt,
vet, den är det sanna Eden,
där en evig sommar rår,
där hvart bröst i djupa freden
evig ungdom dricka får.
Dit jag vill min tanke rikta,
söka ledning där och ljus,
skall på färden dä ej svikta
eller frukta stormars brus.
Fram jag vill till höga stolen,
falla fri, förklarad ned
och i sken från andesolen
vinna evighetens fred.
Sanfrid
Läraretidnings Sångbol^
kan fortfarande erhållas gratis genom att
prenumerera på Svensk Läraretidning för helt eller
halft år. Enstaka exemplar af sångboken betinga
ett pris af 40 öre.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:38:01 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1893/0534.html
