Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 22. (596.) 31 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bÅRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 22.
STOCKHOLM, 31 MAJ 1893.
12:e årg.
Prenumerationspris:
Vi är 3,50 kr., 8/4 år 3 kr., J/2 &r 2
kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker
såväl i landsorten som i Stockholm
å närmaste postanstalt.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset |
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-1, 4-6.
Postadress:
|j Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Trädas säkrast 10-11 f m.
AUm. tel 60 O ö.
Lösnummer
å 10 Öre säljas å tidningens
byrå samt ä allm: tidningskon’
toret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
An nonsprtss
25 öre pr petitrad (=14 stafvelser):
Födelse-, förlofniugs- och
vigselannons l kr , dödsannons 2,50 kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 6 e. m. för att
inkomma i veckans nummer
Prenumeration
på
(Svensk Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
mottages fortfarande. Alla nummer
från årets början kunna ännu erhållas.
Svensk Läraretidning kostar endast 8,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft är och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alla delar af riket.-Läses af omkring
10,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - År allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af märkliga skolmän i regeln en
gång i månaden.
Under 1893
kommer Svensk Läraretidning bland annat
att innehålla en serie porträtt och artiklar
med anledning af svenska folkhögskolans
25-års-jubileum instundande november månad.
Alla prenumeranter
för 1893 erhålla gratis ett häfte
Sånger vid folkskolläraremöten
(ord och musik).
Kvartals- och h al f
ars-pren um eran ter
torde snarast möjligt förnya prenumerationen för
undvikande af afbrott i tidningens försändning.
Vare sig Ni bor i
Stockholm eller i
landsorten, så
prenumerera på närmaste postanstalt I
Folkskolans inflytande
på vårt folks sedlighet samt
arbetshåg och arbetsduglighet.
Detta ämne var som bekant under
fjoråret föremål för allmän behandling
inom Sveriges allmänna
folkskollärareförenings kretsar. I den nyligen utkomna
årsskriften lämnas följande
sammanfattning af frågans behandling.
Med hänsyn till de beskyllningar, som
tid efter annan blifvit framkastade, att
folkskolan skulle hafva utöfvat en ofördelaktig
inverkan i afseende på vårt folks sedlighet
samt arbetshåg och arbetsduglighet, fann
centralstyrelsen lämpligt att under det år,
då svenska folkskolans femtioårsfest firades,
gifva folkskollärarekåren en särskild
anledning att för sig själf och om möjligt äfven
för andra söka klargöra den viktiga, gång
på gång åter uppdykande frågan: Är
folkskolans verksamhet af godo eller af ondp?
Det sade sig själft, att svaret på en
fråga af denna innebörd hufvudsakligen
måste erhålla karaktären af ett rent
subjektivt omdöme. Det måste alltid blifva
mycket vanskligt att kunna bedöma, dels
hvilken grad af sedlighet, arbetshåg och
arbetsduglighet den ur folkskolan utgångna
generationen kan anses innehafva, dels huru
kraftig och djupgående
folkskoleundervisningens inverkan på densamma varit. Man
kan visserligen i det förra afseendet nöja
sig med att skilja mellan två grupper:
a) de moraliskt förolyckade och b) de icke
moraliskt förolyckade, samt i det senare
afseendet likaledes mellan två grupper:
1) sådana, som begagnat sig af folkskolan
så länge, att de verkligen kunna anses
hafva stått under hennes uppfostrande
inflytande, och 2) sådana, som afgått så
tidigt, att de måste sägas hafva väsentligen
undandragit sig nämda inflytande. Men att
uppdraga gränserna mellan dessa olika
grupper af forna folkskolelärjungar måste
tydligen blifva ytterst svårt och att
sam-manbringa de för en jämförelse nödiga
siffrorna i tillräcklig mängd rent af
omöjligt, åtminstone för enskilda.
Icke desto mindre ansåg sig
centralstyrelsen böra gifva sådana lärare eller
kretsar, som därtill vore i tillfälle, en
anvisning om upprättande af små statistiska
öfversikter till belysning af
folkskoleundervisningens inverkan på sedligheten samt
arbetshågen och arbetsdugligheten. Det
hade nämligen visat sig, att på de orter,
där dylika undersökningar kunnat företagas,
där hade resultatet varit ägnadt att
kraftigt vederlägga de framkastade
beskyllningarna och att ingifva lärarne tillit till
de goda frukterna af folkskolans
verksamhet.
Till följd häraf utsändes till kretsarna
följande tvänne frågor:
1. Hvilken betydelse har den sedan 50
år tillbaka lagstadgade svenska folkskolan
enligt erfarenhetens vittnesbörd visat sig
hafva på vårt folk, särskildt med afseende
på dess sedlighet samt arbetshåg och
arbetsduglighet?
7 kretsar hafva af grannlagenhetsskäl ansett
sig jäfviga att uttala något omdöme i denna
fråga;
3 hafva ansett den för svår att besvara;
2 hafva trott sig kunna antaga, att
folkskolans inflytande under det gångna halfseklet
åtminstone ej varit skadligt;
130 hafva förklarat, att nämda inflytande
enligt deras åsikt varit afgjordt fördelaktigt,
flertalet under uttalande af att de gossar och
flickor, hvilka regelbundet besökt skolan och
gått sin kurs ut, nästan alltid blifvit ordentliga
och dugliga människor, samt att det i alldeles
öfvervägande grad varit bland de barn, hvilka
först tillåtits att »skolka» och sedan att i
förtid afbryta sin skolgång, som dagdrifveriets
och brottets skaror rekryterats;
l krets, nämligen Daga, har ej velat
bestämdt förneka, att folkskolans inflytande på
vårt folks sedlighet samt arbetshåg ^och
arbetsduglighet kunnat vara i någon mån menligt,
enär det vore en grundad erfarenhet, att hvarje
framsteg i intellektuellt afseende lämnade den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
