Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 19. (593.) 10 maj 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
228
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 19
härmed till allmän behandling inom
kretsarna utsända följande fråga:
Skulle det för lärarébildningen vara
fördelaktigt, om en begynnelsekurs i tyska
språket blefve införd vid seminarierna,
dock under förutsättning att dessas kurs
ej härigenom förlängdes?
2. Lärjungebibliotek.
Rörande detta ämne yttrar
centralstyrelsen i den nu utgifna årsskriften
följande:
Redan vid årsmötet i början af 1891
väcktes inom centralstyrelsen förslag om
utsändande till allmän behandling inom
kretsarna af frågan om lärjungebibliotek
(barn- och ungdomsbibliotek) samt deras
beskaffenhet och ändamålsenliga anordning.
Såväl denna som den i någon mån
därmed sammanhängande frågan om
lärarebibliotek (Pedagogiska bibliotek) måste
emellertid nämda år undanskjutas för
frågan om lärarekårens representerande inom
folkskolans lokalstyrelse, hvilken just då
blifvit ställd på dagordningen genom en
vid riksdagen väckt motion. Under 1892
utsändes dels den på grund af flera
omständigheter brännande frågan om
folkskolans inflytande på vårt folks sedlighet
samt arbetshåg och arbetsduglighet, dels
frågan om lärarebibliotek, och för att
undvika kretsarnas öfverhopande med allt för
många ärenden måste centralstyrelsen låta
frågan om lärjungebibliotek anstå till
innevarande år.
Förslagen om åstadkommande af
lärjungebibliotek (barn- och ungdomsbibliotek)
afse ingalunda upprättandet af något nytt.
De i folkskolestadgans § 11 omtalade
»sockenbiblioteken» hafva nämligen i
främsta rummet den uppgiften att erbjuda
tjän-Jig läsning för barnen i folkskolan samt
att sålunda bidraga till vidmakthållande
och utvidgning af i denna förvärfvade
insikter. Nämda paragraf är som bekant
af följande lydelse:
»För vidmakthållande och utvidgning af i
skolan förvärfvade insikter och i allmänhet för
väckande och underhållande af lusten för god
läsning bör skolrådet befrämja inrättandet och
begagnandet af sockenbibliotek samt tillse, att
därtill anskaffas böcker, tjänliga till läsning
såväl för barnen l skolan som för äldre personer.»
Af denna bestämmelse framgår, att
»sockenbiblioteken» enligt gällande lag skola i
sig inrymma äfven barn- och
ungdomsbib-liotek, och att omsorgen om
ifrågavarande bestämmelses verkställighet åligger
skolråden. Nu förhåller det sig visserligen
så, att frågor om ordnandet och
förvaltningen af »sockenbibliotek» samt
fastställande af reglemente för sådana enligt k.
resolutionerna den 8 februari 1867, den
8 december 1876 och den 2 september
1887 icke tillhöra kyrkostämma utan
kommunalstämma. Men häraf följer
naturligtvis ingalunda, att den i folkskolestadgans §
11 föreskrifna plikten för skolrådet att
befrämja inrättandet och begagnandet af
nätnda bibliotek samt hafva tillsyn öfver
deras förseende med tjänlig barn- och
ungdomsläsning skulle vara upphäfd.
På grund af det nya moment af folk-
skolestadgans § 8, som tillkom genom k.
kungörelsen den 5 augusti 1892, åligger
det därjämte skolrådet att årligen samråda
med lärarepersonalen om de frågor, som
angå skolväsendet inom distriktet,
följaktligen äfven om det slags hjälpmedel för
folkundervisningen, som heter
»sockenbibliotek». Här öppnar sig alltså en
möjlighet för lärarepersonalen att få sina
önskningar i förevarande afseende
uppmärksammade och behjartade och att sålunda,
med undgående af alla sådana svårigheter,
som ständigt ställa sig i vägen för hvad
som är nytt, kunna erhålla lämplig läsning
såväl för barnen i skolan, som ock för
den ungdom, hvilken utgått ur densamma
- detta utan att några särskilda anstalter
behöfva för ändamålet inrättas eller några
särskilda anslag därför äskas.
Det är för att fästa lärarekårens
uppmärksamhet på denna möjlighet och gifva
densamma anledning till öfvervägande af
huru denna möjlighet bäst bör begagnas,
som centralstyrelsen härmed till kretsarnas
ompröfning utsänder följande fråga:
Hvad bör från lärarekårens sida göras,
på det att »sockenbiblioteken» bättre än
hittills varit fallet måtte kunna fylla sin
i folkskolestadgans § 11 angifna uppgift
att i främsta rummet utgöra
lärjungebibliotek?
FÖR DAGEN.
Vid riksdagens slut.
I dag hemförlofvas å rikssalen svenska
folkets representanter. Årets riksmöte
är därmed slut.
Helt naturligt tränger sig då på oss
den frågan: hvad har vid denna riksdag
vunnits för skolan och lärarekåren?
Såsom framgått af vår
riksdagsafdel-ning har ett icke ringa antal skolfrågor
varit på tal vid den nu afslutade
riksdagen. De positiva resultaten äro
emellertid ej af någon mera genomgripande
betydelse, äfven om de till antalet äro
flera än under de närmast föregående
åren.
På grund af ökadt antal skolor och
lärare hafva förslagsanslagen för
folkundervisningen ej obetydligt öfverskridits
under de senare åren. Dessa
förslagsanslag hafva nu, i enlighet med k. m:ts
därom gjorda framställning, bestämts
till belopp, som mera motsvara de i
verkligheten utgående. Sålunda har
förslagsanslaget till lönetillskott åt lärare
vid folk- och småskolor höjts till 3,925,000
kr., förslagsanslaget till aflönande af
lärare vid fortsättningsskolor till 50,000
kr., förslagsanslaget till aflönande af
lärare i slöjd till 110,000 kr. och
förslagsanslaget till understöd åt folkhögskolor
till 55,000 kr.
Vidare har, i öfverensstämmelse med
k. m:ts proposition, anslaget till
undervisningsmateriel för folkskolorna höjts
från 15,000 till 20,000 kr., anslag
beviljats för införande af slöjd vid
Göteborgs och Uppsala folkskolläraresemina-
rier samt förslagsanslaget till främjande
af folkundervisningen bland de i rikets
nordligare trakter bosatta finnar höjts
från 25,000 till 45,000 kr. (förutom ett
anslag för en gång å 24,000 kr. till
uppförande af folkskolebyggnader inom
vissa finsktalande församlingar).
K. m:ts proposition om förhöjdt anslag
för Skolstatistiken s utarbetande blef
däremot endast delvis bifallen (2,000 kr. pr
år i stället för begärda 3,000 kronor).
Af enskilda motionärers förslag hafva
detta år fem ledt till positiva resultat.
Den hittills rådande oegentligheten, att
högre folkskola ej kan upprättas i stad,
har delvis blifvit rättad. Med anledning
af hrr A. M. Lundbergs, O. V. Vahlins
och A. F. Liljeholms motioner har
nämligen riksdagen medgifvit, att det i
riksstaten uppförda anslaget till understöd
åt högre folkskolor må användas järn väl
till högre folkskola, som upprättas i stad,
där hvarken allmänt läroverk eller
peda-gogi finnes. Helt visst kommer en
följande riksdag att taga steget fullt ut.
Sitt intresse för den kvinnliga
slöjdundervisningen har riksdagen visat genom
att, på grund af motion af E.
Hammarlund, enhälligt besluta en skrifvelse till
k. m:t med begäran om framläggande
af förslag angående statsunderstöd för
undervisning i kvinnlig slöjd vid
folkskolorna.
Likaledes har riksdagen, med
anledning af motion af E. Hammarlund, Fr.
Berg m. fl., beslutat hos k. m:t begära
en utredning, huruvida en förbättring i
pensionsvillkoren i folkskollärarnes
änke-och pupillkassa må kunna äga rum,
utan att vare sig statsbidraget eller
del-ägarnes afgifter behöfva höjas.
Slutligen må nämnas, att på grund af
hr P. Valdenströms motion kamrarna
enats om en skrifvelse till k. m:t med
anhållan, att det skriftliga
öfversättnings-profvet från svenska till latin i
mogenhetsexamen må varda afskaffadt, och att
hr S. J. Kardeils motion om en liten
förbättring i teckningslärarnes lönevillkor
segrade i gemensam omröstning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
