Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 7. (581.) 15 februari 1893 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
SVENSK LÄRARETIDNING
N:r 7
ning under läroåren, skulle ämnet likväl under
närvarande omständigheter ej utan skada kunna
saknas på seminariets arbetsordning.
Slöjdkunnighet vore nämligen numera af icke liten
betydelse för elevens befordran, enär den, som
utexaminerats från ett seminarium, bland hvars
läroämnen slöjd inginge, torde på många ställen
komma att föredragas framför den, som fått
sin utbildning vid seminarier, hvarest dylik
undervisning icke meddelades. Detta komme
naturligtvis att ske företrädesvis i de bygder,
i hvilka skolor med slöjd funnes i större mängd,
och till sådana kunde särskildt räknas de
delar af landet, som omgåfve Göteborg och
därför plägade taga sina lärare från därvarande
seminarium. Att några större olägenheter i
berörda afseende ännu icke förmärkts, torde
förnämligast hafva berott därpå, att en stor
del af de nuvarande lärarne vunnit anställning,
innan slöjd blifvit införd i deras skolor, och
under tiden hunnit genomgå kursen vid Nääs
slöjdlärareseminarium. För framtiden kunde
dock olägenheterna icke på detta sätt
förebyggas. Oafsedt huru svårt det stundom kunde
vara att vinna inträde som elev vid
nyssnämda, mycket anlitade läroanstalt, vore det
tydligt, att genomgående af en särskild
slöjdkurs efter seminarietiden vållade eleverna
förlust både af tid och penningar. Dessutom
vunnes ej på detta sätt det, som vore det
viktigaste, nämligen att eleverna vid afgången
från seminarierna hunnit förvärfva sig
kompetens som slöjdlärare.
Rektor vid Göteborgs seminarium har
ansett synnerligen önskvärdt, att en
särskild byggnad uppfördes, för att däri måtte
inredas lokaler såväl för undervisningen i
slöjd som för de gymnastiska öfningarna,
men då, enligt vunnen utredning, lämplig
slöjdlokal kan anordnas i seminarariehuset,
har k. m:t ansett uppförande af en ny
byggnad för omförmälda ändamål icke nu
böra ifrågakomma.
Allt sedan 1886 har det varit ifrågasatt
att införa slöjdundervisning vid Uppsala
seminarium, men hinder har därför mött
i omöjligheten att anskaffa lämplig lokal.
Nu har emellertid utsikt uppstått att
erhålla en sådan genom förhyrande af en
för ändamålet passande lägenhet. Det är
just med hänsyn till det nu yppade
tillfället att få lämplig lokal, som k. m:t
skyndat att begära anslag för
slöjdundervisning äfven vid detta seminarium.
Universitetskurserna i Uppsala
sommaren 1893.
Ett betydelsefullt uppslag nalkas sitt
förverkligande.
Redaktionen har haft nöjet från
Uppsala mottaga följande meddelande, som
helt visst skall af lärarekåren mottagas
med största intresse:
Det är nu afgjordt, att de förut i
Svensk Läraretidning omtalade
universitetskurserna i Uppsala komma till stånd.
Ett förberedande möte i frågan hölls
för någr.a dagar sedan af de
universitetslärare, som närmast tagit saken om
hand. Nio föreläsare hade redan gifvit
bestämdt löfte om medverkan, och godt
hopp finnes att få ytterligare åtskilliga.
Till den l mars hoppas vi kunna ha klart,
hvilka föreläsarne blifva och hvilka ämnen
de skola behandla. Därefter skall timplan
uppgöras och definitiva beslut fattas
rörande organisation och annat. Före maj
månads slut skall allting vara klart, och
timplanen jämte alla nödiga upplysningar
skall vara färdig att i särtryck och genom
tidningar spridas.
På så kort tid, som åt dessa kurser
kan anslås af föreläsare och åhörare, kan
ingen vetenskap i sin helhet behandlas,
detta faller af sig själft. Med några
Skematiska öfversikter torde nämligen föga
vara vunnet. I regeln böra inom hvarje
ämne endast ett mindre, men viktigare parti
föredragas, så valdt att det kan kasta ljus
öfver det hela. Detta parti bör behandlas
så utförligt och grundligt, att kursen
lämnar en säker behållning. Naturligtvis kunna
förhållandena inom olika vetenskaper té sig
något olika. Kursernas antal blir så pass
stort, att deltagarne ha tillfälle att efter
olika behof och intressen göra sitt val.
Ingen deltagare bör försöka att följa
undervisningen i alla ämnen, äfven om
föreläsningarna kunna så ordnas, att detta blir
möjligt. Att splittra uppmärksamheten på
15-20 olika kurser vore säkert ganska
olämpligt.
De hittills fattade besluten äro visserligen
blott preliminära, men en del af dem torde
redan nu böra bekantgöras.
Man har tänkt sig, att mötet ej borde
första gången utsträckas öfver längre tid
än fjorton dagar. Tiden torde blifva
senare hälften af augusti. Att finna en för
alla parter bekväm tid är tydligen omöjligt.
För universitetslärarne är förra hälften af
juni eller senare hälften af augusti
lämpligast; på annan tid af sommaren lära de
i större antal knappast kunna påräknas.
För folkhögskolans lärare och lärarinnor
torde senare hälften af augusti, efter
flickskolornas slut, passa bra. Ej så för
folkskolans lärarekår. Det borde väl dock ej
möta något hinder för en del af denna
kår att få tjänstledighet för två till tre
veckor eller att få terminerna ordnade så,
att de vid den angifna tiden blefve lediga.
Man tänker sig, att äfven från andra skolor
kunde komma deltagare, t. ex. lärarinnor
vid flickskolor. För dem vore ju tiden rätt
lämplig före höstterminens början.
Hvarje föreläsningsserie borde omfatta
minst 3, högst 10 föreläsningar. Dessutom
kunde äfven enstaka föreläsningar, mindre
afsedda för egentlig undervisning än att
verka väckande eller förströende förekomma.
Det framställda förslaget att anordna de
ifrågavarande kurserna vid någon
folkhögskola eller annan ort utom
universitetsstaden har äfven diskuterats. Vi äro
emellertid, tror jag, allmänt ense om, att de
måste hållas i Uppsala, eller rättare om,
att det är två väsentligen skilda saker:
undervisning här och föreläsningar
annorstädes. Den, som skall hålla en serie
föreläsningar, måste hafva sina vanliga
hjälpmedel, d. v. s. sin boksamling bredvid
sig. Föreläsningar i naturvetenskap
utanför samlingar och laboratorier, skulle få en
helt annan karaktär, än akademisk
undervisning i dessa ämnen eljest har. Icke
heller går det för sig att forsla en hop
kartor och planschverk hvart som helst.
Föreläsningarna skola hållas i
universitetets salar och å dess institutioner. Myn-
digheterna skola förmodligen utan
svårighet gifva sitt bifall därtill. Naturligtvis
måste förbrukad materiel (t. ex. kemikalier)
betalas. Hvarje deltagare bör betala en
afgift, förslagsvis 10 kr., som medför rätt
att åhöra alla föreläsningar. De inflytande
medlen skola i första hand användas för
att betäcka organisationskostnader
(trycksaker, betj aning) samt förbrukningsartiklar vid
undervisningen. Uppstår öfverskott,
tillfaller detta föreläsarne; blir det brist,
betäcka de den. Om någon verklig
ersättning för deras arbete kan äfven i
gynnsammaste fall ej bli fråga.
Deltagarne böra i alla händelser kunna
räkna på att få tur- och returbiljett å
statens järnvägar för samma pris som annars
enkel biljett. Försök skall göras hos
vederbörande att utverka ännu gynnsammare
villkor. En särskild byrå skall inrättas
för att anskaffa rum till möjligast billiga
pris. Gemensam spisning (utan spirituösa)
skall anordnas; förmodligen kan för detta
ändamål någon nationslokal få disponeras.
Äfven mathållningen skall ställas så enkelt
och billigt som någonsin möjligt.
Öfverhufvud skall organisationskommittén
göra sitt bästa, för att kurserna må blifva
för deltagarne gagnande och intressanta
samt alla kostnader så låga som möjligt.
Ett allvarligt försök skall göras. Antalet
deltagare skall visa, om de planerade
kurserna fylla något kändt behof och ett
annat år böra upprepas; eller om
sommarkurserna 1893 skola té sig som ett
experiment utan vidare följder.
_____________________________L- U.
Möten mellan skolråd
och lärarepersonal.
(Meddelanden till Svensk Läraretidning.)
F/oby, Skbg: Då man ansåg, att biträdande
lärarinnan i folkskolan, som måste undervisa
två klasser samtidigt (omkring 50 barn), hade
för ansträngande tjänstgöring, beslöts att
försökvis under ett år anordna
Hvarannandagsläsning. Skolrådet medgaf läraren rätt att på
vissa af de ordinarie lästimmarna fortsätta med
sina förut påbörjade öfningar att så skogsfrön.
Hos flera af församlingens hemmansägare hade
barnen under de senare åren utplanterat
omkring 20,000 skogsplantor. På lärarens önskan
om bestämmandet af tiden och omfånget för
trädgårdsskötseln, öfverlät skolrådet åt läraren
att handla efter godtfinnande. Slutligen beslöts,
att åt de fattigaste skolbarnen skulle under
middagsrasterna bröd utdelas. (Omedelbart
efter detta sammanträde höllos möten mellan
skolråd och lärarepersonal i de till pastoratet
hörande Hellestads och Trevattna församlingar,
hvarefter samtliga närvarande bjödos på supé
i prostgården.)
Grimeton, Hall.: En del ny materiel,
däribland landskapskarta öfver Halland samt
åtskilliga läroböcker, skall inköpas. Till
främjande af intresset för djurskydd beslöts att
prenumera på en lämplig tidskrift, hvilken skall
cirkulera bland barnen till Jäsning i hemmet.
Skolrådsledamöterna skola hvar i o sitt distrikt
utöfva tillsyn öfver skolgången. Åt
skolrådsordföranden och läraren uppdrogs dels att
omarbeta nu gällande läroplan och dels att
bestämma, hvilka dagar skolflaggan skall hissas.
Grangärde, Kpbg: Man enades om, att
bokföringen borde vara lika i alla församlingens
skolor. Matriklarna borde upptaga antal dagar
frånvaro med och utan giltigt förfall. För
åstadkommande af jämnare skolgång
förordades föräldramöten, utdelande af skor åt fattiga
skolbarn, besök i hemmen samt laga åtgärder.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
