Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 51. (521.) 23 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
574
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 51
länge kyrkorådet därmed åtnöjdes, mot
åtnjutande af den för tjänsterna anslagna
lön, från hvilken dock skulle, när
folkskollärarelönen blefve höjd till 700 kr.,
afdragas 33 kr. 33 öre (!).
Sedan åtskilliga församlingsmedlemmar
öfverklagat detta beslut, förklarade
Hernösands domkapitel genom utslag den 29
sistl. juli, att församlingen icke ägt att
utan särskildt medgifvande uppskjuta
tillsättningen af ordinarie tjänst, i följd hvaraf
det öfverklagade kyrkostämmobeslutet
upphäfdes.
Andra församlingsmedlemmar sökte häri
ändring hos k. m:t under anhållan tillika,
att k. m:t ville tillåta uppehållande af
klockare- och organisttjänsterna i Skogs
församling på sätt kyrkostämman beslutat.
Genom den 4 d:s afkunnadt utslag har
k. m:t förklarat »besvären, såsom anförda
af enskilda församlingsmedlemmar utan
därtill af kyrkostämman gifvet uppdrag,
icke kunna till pröfning upptagas, liksom
k. m:t ej heller funnit den gjorda
ansökningen om rätt for Skogs församling att
rörande klockare- och organisttjänsternas
bestridande träffa en sådan anordning, som
den af kyrkostämman beslutade, kunna i
den ordning, hvari samma fråga nu uppå
enskilda församlingsmedlemmars
framställning blifvit anmäld, till någon k. m:ts
åtgärd föranleda».
Behörig att söka eller icke?
Under denna rubrik omtalades i n:r 40, att
skollärare-, klockare- och organistvalet i
Gustaf Adolfs församling, Skbg,
öfverkla-gats på den grund, att den valde icke hade
fullständigt organistbetyg. Då ingen af
de sökande besvärat sig, förklarade
domkapitlet, att det icke kunde upptaga
besvären till pröfning. K. m:t ålade
emellertid domkapitlet att företaga ärendet till
pröfning och afgörande. Detta har nu
skett. Genom utslag den 2 d:s har
domkapitlet upphäft valet och återvisat
ärendet till skolrådet för ny lagenlig
behandling.
Afsatt folkskollärare.
Folkskolläraren L. O. Rydqvist, som den 28 oktober
1883 antagits till andre lärare vid
Biomen bergska skolan i Lästringe församling,
Södm., erhöll den 20 oktober 1885 af
skolrådet varning med förmaning att äfven
utom skolan iakttaga nykterhet samt ett
värdigt och föredömligt uppförande. Enär
Rydqvist, oaktadt den erhållna varningen,
ådagalagt sådant uppförande, att han ej
borde längre såsom lärare bibehållas, beslöt
skolrådet den 3 sistlidne juli att förklara
Rydqvist skild från befattningen såsom
andre lärare vid förenämda skola och den
därmed följande aflöningen.
De besvär, R. häröfver anfört, hafva af
såväl domkapitlet som k. m:t lämnats utan
afseende.
Skolafslutningar. Gäfle folkskolors
hösttermin afslöts högtidligt i
stadskyrkan förliden torsdag. I det
afslutnings-tal, kyrkoherden Lövgren vid tillfället höll,
betonade han enligt Norrl.-P:n bland
annat följande.
Utom den yttre undervisningen gifves det
äfven ett inre arbete, det svåraste arbetet, på
barnens karaktärsbildning. I detta hänseende
kräfver skolan stöd af hemmen. Skolan må
icke betraktas såsom en så underordnad
tjänarinna åt hemmet, att den ej tillåtes använda
de medel, som stå till buds för att rikta den
unga viljan från det onda till det goda.
Skolan måste betraktas såsom gent emot den
enskilde fullt själfständig.
Det gäller angående tukt och ordning - den
ömtåligaste frågan -, att rättvisa till fullo
skipas, äfven om det synes strängt. Hvarje
förseelse af barnen måste rättas med ett visst
straff, lika om barnet är från det ena eller
andra hemmet. Ingenting är så farligt, som
om barnen få den föreställningen, att de äro
orättvist behandlade. De goda hemmen få
därför ej förbehålla sig rätten att ensamma
tillrättavisa sina barn, ty tillrättavisningen
skall ske i sammanhang med förseelsen. Många
föräldrar anse det som en skam, att deras
barn blifva tillrättavisade och straffade,
medan de samtidigt ej anse det för skam, att
barnen göra sig skyldiga till lögn, snatteri och
dylikt. Ingen uppfattning kan vara mera
förvänd. Genom att gent emot läraren hålla
med barnen, då 3e gjort orätt, kunna
föräldrarna lägga grunden till fel, som följa barnen
genom hela lifvet.
- Vid Karlstads folkskolor afslöts
höstterminen den 15 d:s. Domprosten
Jakobsson vidrörde i sitt afslutningstal det
sorgliga förhållandet, att disciplinen bland
folkskolans gossar under höstterminen visat sig
vara allt annat än god, i det
dryckenskapslasten trängt in bland dem och
för-fallolöst uteblifvande från skolan allt för
ofta förekommit. Därpå gjorde talaren
på sig och barnen tillämpning af orden:
»Det är intet, som fröjdar mig så
mycket, som dä jag ser mina barn vandra
i sanningen.»
Vid Nääs slöjdlärareseminarium
afslöts sista kursen för året, den 56:e i
ordningen, på sedvanligt sätt den 15 d:s.
Under 1891 hafva vid Nääs
slöjdlärareseminarium afhållits fyra kurser, räknande
sammanlagdt 276 (187 manliga och 89
kvinnliga) deltagare, af hvilka 64 förut
genomgått kurs vid läroanstalten och 7
ej deltagit i full kurs. Af deltagarne
voro 191 från Sverige, 25 från England,
12 från Holland, 11 från Nordamerika,
10 från Norge, 6 från Skottland, 5 från
Danmark, 4? från Tyskland, 4 från
Kyssland, 3 från Ungarn, 2 från Finland, 2
från Österrike och l från Brasilien.
Sveriges olika landsdelar hafva
representerats på följande sätt: Göteborgs och Bohus
län 26, Älfsborgs län 22, Östergötlands län 21,
Värmlands län 19, Stockholms stad 18,
Jönköpings län 12, Malmöhus län 11, Kalmar län
10, Uppsala och Gäfleborgs län hvardera 8,
Södermanlands och Skaraborgs län hvardera
7, Hallands län 5, Kristianstads län 4,
Stockholms län 3, Västmanlands, Kopparbergs och
Västernorrlands län hvardera 2 samt Gotlands,
Kronobergs, Blekinge och Örebro län hvardera 1.
Af de manliga deltagarne hafva 138 varit
folkskollärare, 23 slöjdlärare, 6 lärare i högre
skola, 5 militärer, 2 seminarielärare, 2
slöjdskoleföreståndare, 2 skolinspektörer, 2
universitetslärare, l lärare i privatskola, l lärare i
folkhögskola, l döfstumlärare, l superintendent
sanit 3 af diverse lefnadsställning, Af de
kvinnliga deltagarna hafva 24 varit
slöjdlärarinnor, 18 lärarinnor i högre skolor, 14
folkskollärarinnor, 6 föreståndarinnor för högre
skolor, 5 privatlärarinnor, 4 lärarinnor i
abnormskolor, 2 kindergärtnerinnen, l
gymnastiklärarinna, l inspektris samt 14 af diverse
lefnadsställning.
Till samtliga kurserna under året hafva
513 ansökningar varit inlämnade.
Under 1890 utgjorde kursdeltagarnas
antal 283. Sedan seminariets grundande
1875 hafva - repetitörer oräknade T-
sammanlagdt 1,591 personer genomgått
de vid läroanstalten anordnade kurserna.
Koncentration af undervisningen.
Diskussionsföreningen på Nääs uttalade
den 14 d:s följande åsikter:
att folkskolans läroämnen äro för många
för att kunna grundligt behandlas, hvarför
resultatet oftast blir en snart glömd
minneskunskap, och för liten vikt får ägnas åt
förståndsutvecklingen och uppfostran,
att läxläsningen, som ofta gifver mindre godt
resultat, borde inskränkas eller ersättas med
att i någon utförligare läsebok genomgå det
bestämda ämnet;
att i synnerhet på skolans högre stadier
närbesläktade ämnen behandlades i
sammanhang med hvarandra, t. ex. historia, geografi,
naturkunnighet och skrifning tillsammans med
språket, och kristendom och matematik som
blott ett ämne hvardera.
För att denna koncentration med fördel skall
kunna ske, fordras:
att hvarje klass får sin lärare och att
lärjungarnas antal i klassen ej är för stort;
att goda läroböcker och åskådningsmateriel
äro tillgängliga för barnen.
Skolrådsvalen. Vid gemensam
kyrkostämma den 17 d:s med Norunga, Ljurs
och Norska skogsbygds församlingar valdes
till skolrådsledamot folkskolläraren
därstädes C. A. Engström.
Åkerbrukskolonien Hall. Af den
nyligen utgifna årsberättelsen af styrelsen
för föreningen till minne af konung Oskar
I och drottning Josefina inhämtas, att
elevantalet vid åkerbrukskolonien Hall under
räkenskapsåret 1890-91 ökats från 153
till 161. Från kolonien hafva under året
afgått 33, af hvilka 17 erhållit
drängtjänst, 8 blifvit handtverkare och 3
sjömän, 4 hafva såsom behäftade med
svårare kroniska sjukdomar blifvit till
hemorten återsända och l har aflidit. Af de
under året intagna 41 har l varit
tilltalad för misshandel, 2 för sedlighetsbrott,
37 för tillgrepp och l för upprepade
bedrägeribrott,
Från början ^f koloniens verksamhet
den l januari 1876 hafva intagits 426 elever,
däraf 165 eller 38,7 % från Stockholms
stad, 174 eller 40,9 % från öfriga städer
samt 87 eller 20,4 % från landsorten.
Från anstalten hafva utskrifvits 265, däraf
till genom koloniens bemedling anskaffade
arbetsplatser 224, till hemorten såsom
obotligt sjuka 20, 11 hafva rymt och såsom
för brott lagförda från anstaltens rullor
afförts, hvarjämte 10 hafva med döden
afgått. Af ofvannämda 224, som afgått
till arbete, hafva 187 (eller 83,48 %)
fortfarande visat ett tillfredsställande
uppförande, hvaremot af de återstående 37
(eller 16,52 X) 25 hafva återfallit i brott
och 12 eljes visat ett mindre
tillfredsställande uppförande. *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
