Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (520.) 16 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
558
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
. - Huru förekomma, att barn blifva varnartade?
var en fråga, som på läraremötet i Köping den
5 d:s föranledde följande uttalande: »För att
barnen ej skola blifva vanartade fordras i
första rummet en strängare tillsyn och tukt i
hem och skola. För vinnande af detta mål
böra s. k. föräldramöten anordnas, där
föräldrar och lärare kunna samråda om denna
viktiga sak. Hvad särskildt städerna beträffar,
anser mötet, att den allt mera gängse
tidnings-kolporteringen verkar i hög grad
demoraliserande på ungdomen, hvadan mötet anser sig
böra uttala en allvarsam protest däremot och
tillika uppmana redaktionerna, särskildt i
Köping, att snarast möjligt upphöra med
tidnings-försäljning i denna form.»
- Det nyuppförda skolhuset i Nykyrka nedbrann
sistlidne onsdag, skrifves till Sv. Ltg. Elden
uppkom därigenom, att lärarens på stället
fyraårige gosse med ett brinnande ljus kommit
allt för nära en gardin i ett af rummen i
lärarebostaden en trappa upp. I ett nu stod
hela rummet i ljusan låga, och när
tillskyndande folk från närliggande egendomar med
släckningsredskap hunnit fram, var det
omöjligt att släcka elden. Man lyckades dock rädda
all skolans materiel samt en del af läraren
Örtengrens lösegendom. För något öfver två
år sedan delade ett tidsenligt skolhus samma
öde på samma plats. Då uppkom elden på
grund af en bristfällig kakelugn.
- Vid Folkskolans vänners sammanträde
härstädes i lördags höll seminarierektor Fr.
Lundgren ett föredrag om »folkskolans uppgift i
striden mot socialdemokratien*. Han betonade
bl. a., att man aldrig borde inför barnen
företaga de sociala problemen till behandling, ty
därigenom kunde barnet komma att slitas
mellan faderns och lärarens auktoritet. Läraren
borde i sitt föredöme visa tro på Gud, trohet
mot konungen och kärlek till alla, ingifva
barnen vördnad för Gud, ordet, kyrkliga stiftelser,
öfverhet, föräldrar och ålderdomen. En sann
fosterländsk anda borde inplantas genom
läsning, sång och firande af fosterländska fester
å konungens födelse- och namnsdagar. Slöjd,
lån af goda böcker, middagsspisning,
skollofskolonier och sparkassor hade ock sin
betydelse.
- Idiotanstalterna hafva för innevarande år
erhållit följande statsunderstöd: Stockholms läns
idiotanstalt vid Hammarby 2,500 kr., Uppsala
d:o 2,100, Södermanlands d:o i Strängnäs 1,400,
Östergötlands uppfostringsanstalt för
sinnesslöa barn 2,300, Smålands idiothem 3,000,
idiotanstalten »Ebenezer> invid Jönköping 600,
Blekinge läns uppfostringsanstalt för sinnesslöa
barn 1,400, Kristianstads d:o idiotanstalt 2,800,
Malmöhus d:o 3,500, Emanuella Garlbecks
idiothem å Johannisberg vid Mariestad 3,700,
Värmlands läns förenings för sinnesslöa barns vård
idiotskola 1,400, Dalarnes idiothem i Falun
1,000, Örebro läns uppfostringsanstalt för
sinnesslöa barn 2,000, den af Gäfleborgs läns
förening för sinnesslöa barns vård anordnade
anstalt 2,700 och den af föreningen för
sinnesslöa barns vård i Stockholm inrättade skola,
3,700 kronor.
- Godtemplarlogen Kristina Gyllenstjärna hade
till i söndags inbjudit Stockholms
folkskollärarekår till ett offentligt möte för att diskutera
frågorna: »Hvilken ståndpunkt i
helnykterhetsfrågan bör en samvetsgrann och plikttrogen
lärare intaga?» och »Äro löften i allmänhet
och särskildt nykterhetslöften demoraliserande?»
Första frågan besvarades på en lärares förslag
sålunda: »Till en samvetsgrann och plikttrogen
lärares verksamhet hör äfven att vid lämpliga
tillfällen meddela barnen insikt om rusdryc
kers skadliga verkningar och att i all sin
vandel, således äfven i afseende på nykterhet,
vara sina lärjungar ett godt föredöme.» Den
andra frågan erhöll följande af samme lärare
formulerade svär: »Att affordra barn bestämda
löften är i allmänhet onyttigt och ofta
skadligt, och detta i högre grad, ju yngre barnet
är.» Mötet som bevistades af blott ett fåtal
lärare, räckte i 4 timmar.
- / sitt 70:e dr ingick sistlidne lördag f. d.
skolläraren G. G. Svensson i Göteborg. Med
anledning af dagens betydelse infann sig ett
trettiotal af lärarne vid stadens folkskolor för
att bringa den gamle, hjärtegode f. d.
kamraten sin hyllning. En för tillfället skrifven sång
afsjöngs, tal hölls och en barnkör lät höra
några väl inöfvade sånger, som icke minst
bidrog till att glädja den gamle vännen af de
små. S. är ännu kry och duktig. Jämte sin
tjänstgöring som lärare i slöjdföreningens skola
och sin älsklingssyssla i djurskyddsföreningen
»Småfåglarnes vänner», hvars upphofsman S.
är, ägnar han sina lediga stunder åt litterära
förströelser. Så utgaf han för några veckor
sedan en liten broschyr om Örgryte kyrka.
Då och då sänder han också ut ett flygblad
till förmån för sina värnlösa skyddslingar i
skogen. S. började sin lärarebana som
by-skollärare år 1837, alltså för 54 år sedan,
skrifver en meddelare till Sv. Ltg.
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Nya kretsföreningar.
Ljusdals, Färila och Ramsjö
skollärareförening beslöt vid sammanträde den Q4
dennes att ingå som krets i S. A. F. Åt
hrr A. J. Hy den, A. Svedberg och H.
Lönnberg uppdrogs att utarbeta stadgar
för kretsen.
Färentuna härads lärare- och
lärarin-förening har under förra veckan vunnit
inträde i S. A. F. Ordförande är
skolläraren Alfr. Vernborg å Munsö, adress
Ekerö. Kretsen räknar 20 medlemmar,,
de flesta bosatta på öar i Mälaren.
Roma-kretsen är namnet på en ny
kretsförening å Gotland. Ordförande är
skolläraren N. O. Lithberg i Vall, adr. Sanda.
Sedan tidningstaxan för år
1892 nu utkommit, kan
prenumeration d Svensk Läraretidning
för nästa dr när som helst verltställas.
Den bör ske å närmaste postanstalt ju
förr dess hellre och senast inom den 24
december friset är det vanliga - 3
kronor 50 öre för hel årgång.
Landskapsbeskrifningar.
3.
Kort beskrifning ’öfven H al/and af Krister
Hagström, folkskollärare. Med en karta
och 8 illustrationer. Stockholm 1891,
Albert Bonnier. Pris 25 öre.
Inledningen innehåller en plan för
hem-ortsbeskrifning, uppställd efter följande
schema:
1. Det egna skolhuset och dess omgifningar.
2. Den egna socknen och det egna pastoratet.
3. Det egna häradet. 4-. Öfvergång till det
egna landskapet.
Denna inledning, som upptager blott
fem sidor, utmärker sig för synnerlig reda
och klarhet och torde blifva af stort gagn
för mången lärare, som af ett eller annat
skäl ej varit i tillfälle att studera sådana
arbeten som t. ex. Harders
»Anschauungs-unterricht», hvari utförligare anvisningar
meddelas angående den första
geografiundervisningen.
Själfva Jandskapsbeskrifningen är
uppställd efter denna plan:
1. Ytbeskaffenhet. 2. Kustbildning. 3.
Vattendrag. 4. Jordbeskaffenhet. 5. Klimat. 6.
Växt- och djurvärld. 7. Folkslag och talrikhet.
8. Lefnadssätt och skaplynne. 9. Språk,
religion och bildning. 10. Städer och viktigare
orter. 11. Näringar. 12. Samfärdsmedel. 13.
Öfversikt af länets indelningar.
I fråga om denna uppställning må
framhållas det oegentliga uti att sätta
beskrifningen af kusten efter redogörelsen för
ytbildningen.
Innehållsurvalet är i allmänhet gjordt
med god urskillning. Dock har äfven
denne författare gjort sig skyldig till
missgreppet att upptaga en afdelning för
religionen och, hvad värre är, affattat
framställningen därom på ett synnerligen
olämpligt sätt, Den lyder sålunda:
»Halländingen är i allmänhet allvarligt
religiös, och han är vanligen med tillgifvenhet
fäst vid statskyrkan och dess prästerskap.
Dock hafva äfven här på sina ställen i
synnerhet bland den lösare befolkningen
frireligiösa partibildningar uppstått.»
Anmälaren känner af personlig
erfarenhet mycket väl till den kyrkliga riktning,
som är förhärskande inom Göteborgs stift.
Denna riktning har, såsom bekant, fått sitt
namn efter den genialiske Schartau och
lär räkna bland sina anhängare flertalet
af stiftets utmärktaste präster, hvilka
alldeles icke vilja veta af någon som helst
s. k. frireligiös rörelse. Där nu emellertid
en sådan uppstått, torde ej skulden alltid
ligga hos den »lösare befolkningen», utan
måste nog sökas äfven på annat håll. I
hvilket fall som helst bör naturligtvis
läraren i sin undervisning hafva den
grannlagenheten att ej beröra dessa ämnen, en
grannlagenhet, som för öfrigt Schartau själf
alltid iakttog, då han undervisade barn.
Den nu berörda afdelningen bör i en ny
upplaga strykas.
Den, som vill motarbeta hvad han anser
orätt i rent religiöst afseende hos en person
eller ett parti, gör nog bäst uti att följa
det råd, som framlidne Göteborgsbiskopen
Björck en gång gaf i en liknande fråga.
Han yttrade ungefär följande: »Det falska
och onda bekämpar man bäst genom att
i sin egen vandel visa sig som Kristi
efterföljare, ej genom utgjutelser öfver andras
ondska.» I sanning gyllene ord, som aldrig
kunna för ofta framhållas i denna de
brännande religionsstridernas tid. Låt
åtminstone barnen vara förskonade för allt, som
stöter på religiöst partikäbbel och religiös
intolerans!
Öfversikten af länets indelningar har,
som synes af ofvanstående plan, ställts i
slutet. Uttrycket »öfversikt» är mindre
lämpligt valdt, ty denna afdelning
innehåller redogörelse för samtliga härad,
socknar, fögderier, länsmansdistrikt,
domsagor, prosterier och pastorat, d. v. s. allt,
som rimligtvis kan under nämda rubrik
inrymmas. Måtte nu bara ingen
hallandslärare falla på den olycksaliga idén att
låta barnen inplugga alla dessa namn. Det
hade ej skadat, om förf. tydligt angifvit,
att berörda afdelning ej. bör inläras, utan
endast lämpar sig till ledning för läraren
vid genomgåendet af länskartan och för de
barn, hvilka i hemmen hafva dylika kartor
att studera.
Framställningssättet är vårdadt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
