Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 50. (520.) 16 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 50
allmänna och tillfälliga grunder sluter sig
i åtskilliga petitioner också eu annan: på
andra ställen har man bättre uppskattat
lärarens kall.
Detta sista påpekande har ofta varit
styrkt med siffror och notiser från andra
städer, som med afseende på folkmängd
m. ra. ha ansetts lämpa sig för jämförelse
med det samhälle, där önskan om
löneförbättring framställts. Och det vill synas,
som om det vid frågans utredning vore af
synnerlig vikt att draga fram också denna
sida af saken. Där den kommunala
are-känslan - och denna yttrar sig ju bland
annat i att på ett för samhället värdigt
sätt gifva arbetet dess lön - fått hafva
något större inflytande vid lönefrågornas
behandling och afgörande, har tvifvelsutan
jämförelsen med andra samhällen vägt
ganska tungt i vågskålen.
Men finner man det ändamålsenligt, att
hänvisa till förhållandena i andra
samhällen, är det nödvändigt, att de använda
uppgifterna äro fullt korrekta och ställda i det
sammanhang, att de verkligen belysa frågan.
Att på detta område, där den officiella
statistiken tiger eller åtminstone dröjer,
Jämna redogörelse för det nuvarande
tillståndet, låter sig gifvetvis icke göra genom
att blott rådfråga gamla källor, huru till-»
förlitliga dessa än på sin tid må hafva
varit. Borghs-goda och innehållsrika
matrikel t. ex, som fått göra tjänst vid
utarbetandet af en del löneöfversikter,
angifver dess bättre, ehuru den icke därför
upphört att vara användbar, redan här
och hvar i lönefrågan en öfvervunnen
ståndpunkt. Kyrkostämmorna 1890 och 1891
hafva gjort många ändringar i
lönekolumnerna.
En statistik, som angifper
löneförhållandena for 1892, har naturligtvis sitt stora
intresse ej blott för städernas utan ock för
landsbygdens lärarepersonal. På anmodan
af Svensk Läraretidning har jag sökt skaffa
material för en dylik lönestatistik från
samtliga svenska städer med öfver 5,000
invånare. Resultatet skall meddelas i nästa
artikel. Joh. Ohlander.
Prenumerera på Svensk
Läraretidning f öre ju/afton i Endast därigenom
försäkrar man sig om att genast från årets
början få hvarje nummer regelbundet.
FÖR
Extra lärarne vid
seminariernas öfningsskolor.
Vid rikets folkskollärareseminarier äro
anställda ett 20-tal examinerade
folkskollärare och folkskollärarinnor såsom
extra lärare i öfningsskolorna. Dessa
lärare och lärarinnor hafva alltid haft en
säregen ställning, hvilket gjort, att högst
få stannat kvar någon längre tid på en
dylik plats.
Efter utfärdandet af k. cirkuläret den
31 december 1877 förbättrades
visserligen deras ställning i så måtto, att
ifrågavarande tjänster blefvo delaktiga i
folkskollärarnes pensionsinrättning (och där-
med äfven i änk^- ock pupillkassan) och
att tjänstgöringen via dylik öfningsskola
får räknas såsom oijdinarie tjänsteår, då
pensionen skall bestämmas.
Att ännu åtskilligt återstår att önska
beträffande dessa lämres ställning,
framgår emellertid af ett i dagarna hos k.
m:t afgjordt ärende. s
Efter att ett år hafva tjänstgjort
såsom ordinarie lärare vid vanlig folkskola
mottog hr P. Samuelsson år 1885
anställning såsom extra lärare vid Växjö
folkskollärareseminariums öfningsskola.
Denna befattning innehade han i 6 år,
därunder han dels förestod
öfningssko-lan, dels tjänstgjorde såsom lärare i
kristendomskunskap, matematik och
metodik i seminariets tre lägre klasser.
I år tillträdde hr S. ordinarie
folkskollärarebefattning i Turinge församling,
Stockholms län. Då skolrådet begärde
statsbidrag efter 700 kr. för hr S.,
förklarade sig länsstyrelsen hindrad att
utanordna efter högre belopp än 600 kr.,
enär det ej styrkts, att tjänstens
innehafvare under fem år tjänstgjort såsom
ordinarie lärare vid folkskola.
S. ingick nu till k. m:t med anhållan
att för uppflyttning i högre lönegrad få
tillgodoräkna sig såsom ordinarie
tjänsteår de sex år, han tjänstgjort vid
seminariet. I ansökningen framhölls, att han
före anställningen vid seminariet varit
ordinarie folkskollärare; att extra
lärarne vid seminariernas öfningsskolor äro
i fråga om pension och
tjänsteårsberäkning för pensions erhållande likställda
med ordinarie folkskpllärare; att
lärarebefattningarna vid öfningsskolorna äro
både viktiga och mödosamma, samt att
det skulle bli svårt att erhålla dugande
lärarekrafter på dessa platser, därest ej
tjänsteårsberäkning för löneförhöjning
till-komme äfven dem.
K. m:t har emellertid den 27 sistl.
november förklarat ansökningen icke
kunna bifallas.
Det är förmodligen de i k.
kungörelserna den 5 juni 1885 och den 5 oktober
1891 förekommande ordalagen, som
vållat detta afslag. Det heter nämligen där
uttryckligen: »Därest ordinarie lärare eller
lärarinna vid folkskola i denna egenskap
oförvitligt tjänstgjort under minst fem
är» etc. Då förevarande kungörelser
tillkommit genom riksdagens beslut, anser
sig väl k. m:t icke kunna på egen hand
medgifva undantag.
Därest icke snar ändring sker i dessa
förhållanden, torde emellertid följderna
af förestående regeringsbeslut blifva
ganska ofördelaktiga för seminarierna. Alla
dugande lärare, som lätt kunna få
platser vid folkskolan och som tänka på sitt
eget bästa, akta sig naturligtvis för
ext-ra-lärarebefattningarna vid seminarierna;
och de, som antagit dylika platser, stanna
ej kvar längre, än de äro tvungna.
Härigenom blifva öfningsskolorna
experimen-talfält för nybörjare, som skola handleda
nybörjare. Frukterna häraf komma nog
i sinom tid att återverka på folkskolan.
Fastställd varning; upphäfd
afsättning-.
På en och samma dag har k. m:t
upphäft tvänne af olika domkapitel
meddelade utslag rörande folkskollärares
varning och afsättning. I ena fallet hade
domkapitlet ställt sig på lärarens sida
och undanröjt den af skolrådet beslutade
varningen. Detta ändrades af k. m:t, så
att läraren fick behålla sin varning. I
andra fallet hade domkapitlet ställt sig j
på skolrådets sida och godkänt ett af- f
sättningsbeslut gent emot en lärare. Af- ^
ven detta ändrades af k. m:t. Då
utslagen äro ägnade att belysa frågan om
folkskollärarens rättsliga ställning,
meddela vi en sammanträngd redogörelse för
målen.
Skolrådet i Lundby församling ansåg
folkskolläraren vid Lindholmen J. A.
Holmberg hafva gjort sig skyldig till förseelser
därutinnan, att han dels vid flera tillfallen,
utan att begära vederbörligt tillstånd eller
anmäla laga förfall, uraktlåtit att meddela
undervisning på de timmar, då ban enligt
af skolrådet fastställd arbetsplan för
skolorna å Lindholmen varit därtill pliktig,
dels ock, utan att äga befogenhet därtill,
för Lundby skolkassas räkning rekvirerat
åtskillig undervisningsmateriel utan att för
densamma behörigen redovisa. På grund
häraf beslöt skolrådet den l december 1890
att tilldela H. varning.
Domkapitlet i Göteborg, hos hvilket H.
besvärade sig, fann visserligen, att H. ej
i allo riktigt förfarit, men ansåg skolrådet
hafva saknat laga skäl för det
öfverkla-gade beslutet, hvilket i följd häraf till all
kraft och verkan upphäfdes.
Sedan skolrådet häri sökt ändring, har
k. m:t den 27 sistl. november af kunnat
följande utslag:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål sig
föredragas; och som skolrådet, på grund af
hvad i anmärkta hänseenden mot Holmberg
förekommit, måste anses hafva ägt laga skäl
för sitt beslut att tilldela Holmberg varning,
har k. m:t pröfvat rättvist att, med ändring af
domkapitlets utslag, fastställa den Holmberg af
skolrådet tilldelade varning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
