Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 48. (518.) 2 december 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 48
SVENSK LÄRARETIDNING.
531
svär förklarade länsstyrelsen genom utslag
den 11 september 1890, att som någon
öfverenskommelse angående Fasteruds och
Bergstorps skolrotars skyldighet att gälda
ifrågavarande byggnads- och
reparationskostnader å de inom dessa rotar uppförda
skolhus icke träffats, kostnaderna för
ifrågavarande reparationer och nybyggnader borde
efter därför stadgade grunder af
vederbörande skoldistrikt gemensamt bestridas.
Tillika bestämde länsstyrelsen, att de
särskilda rotarna ägde att sig emellan
verkställa den vidräkning, som kunde föranledas
däraf, att rotarna hittills hvar för sig
be-stridt skolhusbyggnadskostnaderna.
Bruksägaren B. Norrbom m. fi. klagade
hos kammarkollegium och åberopade
därvid ett å kyrkostämma den 19 december
1874 fattadt beslut, enligt hvilket
församlingen bestämt, att hvarje rote skulle själf
ombesörja vården och vidmakthållandet af
sitt skolhus på sätt lag föreskrefve.
Kammarkollegium resolverade ock, att som
styrkt blifvit, att Nyeds församling den 19
december 1874 öfverenskommit, att hvarje
rote skulle själf ombesörja vården och
vidmakthållandet af sitt skolhus på sätt lag
föreskrefve, samt denna öfverenskommelse,
äfven om församlingen sedermera lämnat
en eller annan rote understöd vid
fullgörandet af detta åliggande, måste med
hänsyn till medgifvandet uti § 57 af
folkskolestadgan, lända till efterrättelse intill dess
af församlingen i behörig ordning
annorlunda beslötes, blefve k. befhdes utslag till
all kraft och verkan upphäfdt.
Ärendet drogs nu af Fasteruds och
Bergstorps skolrotar under k. m:ts
ompröf-ning. Det slutliga utslaget är af denna
lydelse:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål sig
föredragas; och som kyrkostämmobeslutet den
19 december 1874 icke kan anses innefatta
sådan öfverenskommelse, som i 57 § af kongl,
stadgan angående folkundervisningen i riket
den 20 januari 1882 omförmäles, finner k. m:t
skäligt att, med upphäfvande af kammarkollegii
utslag, fastställa k. befhdes i målet meddelade
beslut, för så vidt därigenom blifvit förordnadt,
att kostnaderna för ifrågavarande reparationer
och nybyggnader å Fasteruds och Bergstorps
skolhus böra efter därför stadgade grunder af
vederbörande skoldistrikt gemensamt bestridas.
Flera liknande mål hvila för
närvarande hos olika länsstyrelser och hos
kammarkollegium. Ifall de komma så
långt som till k. m:t, blir utgången
antagligen densamma som i förestående.
Och vår mening är, att folkskoleväsendet
- i stort sedt – icke kan annat än
härpå vinna.
Fyrklassig småskola
finnes i Myssjö församling i Jämtland.
Den fjärde årsklassen skall motsvara
folkskolans första klass. Då därtill
kommer, att samtliga småskolorna flytta på
tre stationer hvardera, kan det just icke
sägas, att anordningen är värd efterföljd.
Den enstämmiga sången
försummas allt. för mycket, såsom ofta
blifvit påpekadt. Följden är den, att då
barnen komma ut, sjunga de blott slag-
dängor i stället för verkliga sånger. I
den nu från trycket utkomna
»Jultomten», skolbarnens jultidning, finnes en
liten julvisa med musik. Om på de
ställen, där skolorna ännu icke äro
afslutade, vederbörande lärare eller
lärarinna inöfvar denna sång med barnen,
skola nog dessa sedan med förtjusning
sjunga den i hemmet. Hela sången är
inlärd på högst Va timme. Möjligen
kan äfven Ernst Beckmans »Vår
svenska fana» hinna inläras före julen. Till
professor Frithiof Holmgrens utmärkta
poem »Folkskolegossens sång» skola vi
söka skaffa melodi till nästa år.
Svensk Läraretidning
utsänder nästa år sin elfte årgång.
Redaktion, program, utstyrsel,
utgifnings-tider, pris m. m. förblifva oförändrade.
Antagligen behöfva vi icke säga mera,
för att våra gamla, mångåriga vänner
skola följa oss äfven under nästa år.
Måhända skola ock en del nya vänner
tillkomma, och de äro naturligtvis
hjärtligt välkomna.
Till rektor vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium har
majoriteten inom Stockholms konsistorium
beslutat föreslå adjunkten Fredrik Lundgren.
Ärkebiskopen hade för ändamålet rest till
Stockholm och presiderade vid
konsistoriets sammanträde (när ärkebiskopen ar
tillstädes i Stockholms konsistorium, skall
han presidera, eljes är pastor primarius
ordinarie preses). För hr Lundgren
röstade ärkebiskopen samt kyrkoherdarne
Strandell, Bergman, Sjöstrand, Sjöding och
Lagerström.
Minoriteten ville förorda rektorn vid
Karlstads seminarium J. H. Bergendal.
För den sistnämda röstade konsistoriets
ordinarie ordförande, pastor primarius Fehr,
vidare kyrkoherdarne Landqvist (som är
inspektor vid Stockholms
folkskollärarinneseminarium), Staaff och Sterzel
Meningarna voro således mycket delade.
Läsebokskommittén har i dagarne
åtskilts, sedan den till tryckning
afläm-nat återstående manuskript till den nya
läseboken för folkskolan. Såsom vi förut
omtalat, väntas de följande delarna af den
nya läseboken blifva färdigtryckta under
nästa halfår.
Pastor A. F. Skoglund, Sveriges
allmänna folkskollärareförenings ordförande,
fick på sin 5lia födelsedag i måndags
mottaga ett stort antal lyckönskningstelegram
och skrifvelser från kretsföreningar i skilda
delar af riket (Stockholms, Strängnäs,
Syd-Västra Upplands ra. fl. kretsar), från
centralstyrelseledamöter, från ledamöter af
S. A. F., samlade på Nääs, från enskilda
föreningsmedlemmar, från Svensk
Läraretidning, från Södertälje och Liljeholmens
lärarekårer, från församlingsboar, f. d.
skol-och läsbarn o. s. v. Eu mängd presenter
kom äfven jubilaren till del.
Centralstyrelseledamoten J. J-n hade sändt följande
lyckönskan:
Med halfva seklet på din rygg,
ungdomlig, kraftfull, rak och trygg,
står du än på det arbetsfält,
där du i unga år dig ställt.
Hur stor ock mödan ofta var
på långt när ej du tröttnat har
i oförtruten, rastlös id,
i skolans tjänst, den ljusets strid,
som pågår obemärkt, snart sagdt,
förutan buller, glans och prakt.
En varm lyckönskan mottag nu!
I våra leder länge du
må ännu oförtröttad stå!
Må åren trycka lätt uppå
din skuldra! Måtte lifvets höst
dig nalkas blid! Och må ditt bröst
få styrka under skiften alla
ifrån den borg, som ej kan falla!
Källare hör till »tjänlig bostad».
Enligt k. m:ts utslag af den 15 mars
1867 är församling skyldig att åt
folkskollärare »inrätta och underhålla källare».
Kammarkollegium har nyligen resolverat,
att äfven folkskollärarinna är berättigad
till källare.
Färila församling i Gäfleborgs län
vägrade att bestå folkskollärarinnan Hanna
Rylander i Föne med källare. De
besvär, R. häröfver anförde, lämnades af
länsstyrelsen utan afseende. Kammarkollegium
har däremot upphäft länsstyrelsens utslag
och ålagt Färila församling att, enär till
»tjänlig bostad» måste anses höra tillgång
till källare, åt klaganden anskaffa sådan.
Elevantalet vid
folkskollärareseminarierna. Hela elevantalet vid våra
tolf folkskollärare- och lärarinneseminarier
uppgår enligt V. L. för närvarande till
817, hvaraf 458 vid de sju manliga och
359 vid de fem kvinnliga seminarierna.
Högsta elevantalet har nu Skara kvinnliga
seminarium eller 108; det lägsta antalet
eller 41 finnes vid Umeå kvinnliga
seminarium. Af de manliga seminarierna står,
hvad elevantalet beträffar, Lunds högst
med 99 elever och Hernösand lägst med 42.
Höstterminen 1881 var hela elevantalet
1,538, det högsta antal, som någonsin
förekommit eller 975 vid de sju manliga
och 563 vid de fem kvinnliga.
Medeltalet elever utgjorde då vid de manliga
140, och vid de kvinnliga 113. Nu är
medeltalet endast 66 vid de manliga
och 72 vid de kvinnliga. Hela
elevantalet 1891 är ungefär 55 procent af
hela elevantalet 1881. Då utgjorde de
kvinnliga elevernas antal nära 37 procent
af det hela, nu nära 44. De manliga
elevernas medeltal 1891 utgör ungefär
47 procent af motsvarande tal 1881,
under det att motsvarande procenttal
beträffande de kvinnliga elevernas antal
uppgår till ungefär 64. Häraf framgår, att
minskningen i elevantalet vid de kvinnliga
seminarierna är jämförelsevis vida mindre
än vid de manliga.
Den sedan 1881 oafbrutet fortgående
minskningen i elevantalet vid seminarierna
synes nu vara på väg att upphöra. Då
elevantalet under de sista tio åren nedgått
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
