Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 46. (516.) 18 november 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 46
SVENSK LÄRARETIDNING.
509
Sveriges allmänna
folk-skollärareförening.
Centralstyrelse- och revisorsvalet.
Hopsummering af de vid årets kretsmöten
afgifna rösterna till
centralstyrelseledamöter och revisorer har nu ägt rum i
närvaro af tillkallade vittnen.
Vid centralstyrelsevakt hade aflämnats
1,993 godkända valsedlar (i fjor 1,768).
Rösterna föllo på nedannämda sätt:
Centralstyrelsemedlemmar för 1892 och 1893*:
J. G. Söderberg, Lidköping ...... 1,808 röster
Aifr. Dalin, Huskvarna ............ 1,746
Fridtjuv Berg, Stockholm ......... 1,462
Suppleanter för 1892:
B. C. Rcdhe, Göteborg............... 297
Joh:s Thysell, Häglinge ............ 243
M. Nelander, Norrköping............ 62
Närmast i röstetal:
Rich. Norén, Bollnäs ............... 25 »
K. J. Lindvall, Forsvik ............ 21 »
J. Franzén, Lund..................... 19 »
P. Lagerblad, Tumba ............... 18 »
N. Rosengren, Norrköping......... 16 »
N. Öberg, Valbo ..................... 16 »
I. A. Lyttkens, Norrköping......... 15 »
G. E. Malmgren, Storvik............ 15 »
Bernh. Vahlberg, Ytterlännäs...... 13 »
Nils Lundahl, Lund.............___ 11 »
J. G. Haellström, Halmstad......... 10 »
A. Rosvall, Eskelhem............... 10 »
Därjämte erhöllo 88 personer hvardera
l-9 röster. Inalles hade vid
centralstyrelsevalet röstats på 106 personer (i fjor
på 92).
*
Vid revisorsvalet hade afgifvits 1,886
godkända valsedlar (i fjor l ,752). Rösterna
föllo på detta sätt:
Revisorer för 1891:
N. Rosengren, Norrköping......... 1,742 röster
G. M. Celander, Arboga ._.......... 1,725 »
And. Lindén, Stockholm............ 823 »
Suppleanter för 1891 :
Alex’. Jonsson, Stockholm ......... 595 »
E. G. Vensell, Vallby ............... 78 »
Närmast i röstetal:
Hjalmar Berg, Stockholm ......... 75 »
A. M. Stefanson, Stockholm ...... 68 »
A. F. Liljeholm, Göteborg......... 63 »
J. Franzén, Lund..................... 55 »
A. V. Branzell, Stockholm......... 42 »
Nils Lundahl, Lund............."__ 42 »
G. E. Malmgren, Storvik............ 29 »
K. A. Börjesson, Nyköping...,..... 27 »
G. J. Andersson, Göteborg......... 26 »
Aug. Bergqvist, Stockholm......... 21 »
E. Hermansson, Svennevad ...... 18 »
Aug. Karlsson, Grödinge............ 18 »
O. Bejbom, Strängnäs............... 17 »
Dessutom erhöllo 96 personer hvardera
l-14 röster. Vid revisorsvalet hade
afgifvits röster på inalles 114 personer (i
fjor på 120).
Valprotokoll saknades från följande 11
kretsar:
* Kvarstående ledamöter i centralstyrelsen
intill 1892 års slut äro som bekant hrr A. F.
Skoglund i Brännkyrka, J. J. Dalström och E.
Hammarlund i Stockholm samt Joh:s
Johansson i Göteborg.
Nedre Västerdalarnes,
Sunne,
Trosatraktens*,
Uppvidinge *,
Värmlands Näs.
Erlinghundra,
Frånö*,
Fägreds,
Gåsborns,
Högsby,
Kristianstadsortens,
Valprotokoll hade däremot i vederbörlig
ordning ingått från 147 kretsar (i fjor
från 146 kretsar).
Samtliga protokoll godkändes såsom
affattade i enlighet med stadgarnas
föreskrifter.
* Har enligt referat i Svensk Läraretidning
förrättat val.
Småskollärarinnornas
pensionsfråga,
Föreslagen omorganisation af
folkskollärarnes pensionsinrättning’.
I n:r 44 meddelade vi en sammanträngd
redogörelse för det utlåtande, direktionen
öfver folkskollärarnes jpensionsinrattning
afgifvit öfver kommitterades förslag rörande
»ålderdomsunderstöd åt lärare och
lärarinnor vid småskolor och mindre
folkskolor äfvensom icke ordinarie lärare och
lärarinnor vid folkskolor». Såsom därvid
omtalades hade föredraganden inom
direktionen, kamreraren C. C. A. G. Vestman,
låtit till protokollet anteckna sin afvikande
mening. Medan direktionen i hufvudsak
tillstyrkt kommitterades förslag, hade
nämligen kamrer Vestman framlagt ett alldeles
nytt förslag i ärendet.
Sålunda anser kamrer Vestman, att den
ifrågasatta anstalten endast bör omfatta de
grupper af lärare och lärarinnor, som
omnämnas i riksdagens skrifvelse, d. v. s.
lärare och lärarinnor vid småskolor, vid
mindre folkskolor och biträdande vid
folkskolor (icke vikarier och extra ordinarier
vid folkskolan samt öfningslärare).
I likhet med kommittén anser kamrer
Vestman det icke böra ifrågakomma, att
någon särskild fond skall för den
föreslagna anstalten bildas. Däremot hyser
han betänkligheter mot föreskriften om
helt understöds bestämmande till visst
oföränderligt belopp för alla. Om beloppet af
helt understöd i vanliga fall bestämmes
till 150 kr., såsom kommitterade föreslagit,
så hemställer hr Vestman, att det för
skoldistrikt, som så önskade, lämnades
öppet att mot erläggande af motsvarande
af giftsförhöjning bereda förhöjning i helt
understöd till resp. 175 eller 200 kr.
Lägsta delaktighetsbeloppet föreslås till
300 kr. och borde kunna höjas till resp.
350 och 400 kr.
I sammanhang härmed påpekas, att
liggare för den nya anstalten svårligen kunna
undvaras, enär de erbjuda högst väsentliga
fördelar för det dagliga arbetet. I dessa
har man ständigt i koncentrerad form de
upplysningar, som vid pröfning af
pension srättsfrågor, besvarande af kongl,
remisser m. m. äro behöfliga, och hvilkas
anskaffande eljes skulle för hvarje gång
erfordra tidsödande forskningar uti ett större
antal årgångar af skolrådens uppgifter.
Den största förändringen, som
ifrågasattes af kamrer Vestman, gäller
emellertid förvaltningen af den nya anstalten och
i sammanhang därmed äfven förvaltningen
af folkskollärarnes pénsionsinrättning m. m.
Kommittén har som bekant föreslagit,
att förvaltningen öfverlämnas åt
direktionen för folkskollärarnes pensionsinrättning,
hvilken äfven förvaltar folkskollärarnes
änke- och pupillkassa samt
elementarlärar-nes änke- och pupillkassa.
Till att börja med möter då den frågan,
huruvida dessa förvaltningar äro af den
beskaffenhet, att desamma fortfarande böra
vara öfverlämnade åt en myndighet med
kollegial sammansättning. Denna
anordning har hittills betingats af den högst
betydande penningeförvaltning, som för
närvarande är med de ifrågavarande
anstalterna förenad. Men hvad beträffar öfriga
ärenden, så äro de-menar föredraganden -
ingalunda af den beskaffenhet, att en
kollegial pröfning af dem är nödig, utan lära
dessa ärenden utan olägenhet kunna
afgöras i samma ordning som den, hvilken
numera hos alla öfriga förvaltande
myndigheter tillämpas, nämligen af en chef
och en föredragande.
I forna tiders statshushållning med dess
knappare och framför allt vida ojämnare
och ovissare tillgångar ingick
fondbildning-en såsom en mycket anlitad faktor. I
nyare tider har densamma allt mer
öfver-gifvits. Tider hafva funnits och skola
troligen återkomma, då det med skäl kunnat
ifrågasättas, om det icke vore bättre att
för löpande utgifter använda statens
inkomster än att däraf afsätta betydande
summor till placering i dylika fonder för
att med ränteaf kastningen däraf fylla
framtida behof, och detta måhända samtidigt
med att staten för att tillgodose andra
behof uppträder som låntagare.
För att möjliggöra en förenkling af
förvaltningen och åstadkomma besparing i
förvaltningskostnaderna föreslår föredraganden,
dels att folkskollärarnes pensionsinrättnings
samlade fond, uppgående enligt 1890 års
bokslut till nära 7 millioner kr., måtte till
riksgäldskontoret öfverlämnas, dels att det
nuvarande statsanslaget 357,373 kr. måtte
upphöra att utgå och riksdagen i stället
anvisa ett kreditiv eller förslagsanslag,
tillräckligt stort att därmed bestrida
pensioneringen.
Dessa medel borde, enligt kamrer
Vestmans förmenande, icke af riksgäldskontoret
förvaltas såsom en särskild fond, utan
kunde användas antingen till afbetalning
å statens gäld eller till bestridande af
större utomordentliga statsutgifter.
Vidkommande åter de bägge
änkekassorna torde, då delägarne i dessa kassor
äro enskilda personer, fondförvaltning och
till följd däraf en kollegial styrelse böra
bibehållas, helst därigenom bereddes
tillfälle att i hvardera kassans styrelse
inrymma en representant för dess delägare.
Kamrer Vestman har på grund häraf
framlagt följande förslag: Den nuvarande
direktionen öfver folkskollärarnes
pensionsinrättning upphör och kvarstår tills vidare
endast för att handhafva afvecklingen af
kassans fond. I stället inrättas en
myndighet, benämd Styrelsen för lärares
pensionsinrättningar, bestående af en chef
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0513.html
