Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 42. (512.) 21 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
456
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 42
domkapitlet för kort tid sedan fastställda
reglementet».
Besvären fullföljdes hos k. m:t, som den
2 d:s fastställt domkapitlets utslag.
Frågor rörande delning af
skoldistrikt skola förberedas af det
gemensamma Skolrådet. Marieby
församling i Jämtland beslöt å kyrkostämma
den l sistl. februari, att församlingen, som
hittills varit i afseende å sitt skolväsende
förenad med Brunflo, skulle fr. o. m.
höstterminen i år utgöra ett eget skoldistrikt.
Sedan åtskilliga församlingsbor häröfver
anfört besvär, meddelade domkapitlet i
Hernösand det utslag, att enär omförmälda
ärende ej blifvit af skolrådet i Brunflo
och Marieby skoldistrikt vederbörligen
förbered t, det ofverklagade
kyrkostämmobeslutet upphäfdes, och återförvisades ärendet
för ny lagenlig behandling.
Marieby församling har häröfver besvärat
sig, men har k. m:t den 2 d:s ej funnit
skäl att göra ändring i domkapitlets
utslag.
Tjänsteårsberäkning. På gjord
ansökan har k. m:t medgifvit, att läraren vid
Klinte högre folkskola Karl Herman
Bröden, som den l juli 1886 tillträdde tjänst
såsom ordinarie lärare vid Södertälje
folkskola, men under hela sin anställuiog
därstädes åtnjöt tjänstledighet för att
uppehålla en extra lärarebefattning vid
Södertälje pedagogi, må i fråga om rätt till
pension från folkskollärarnes
pensionsinrättning få såsom ordinarie tjänsteår räkna
sig till godo den tid af fem år (l juli
1886 - 1 juli 1891), hvarunder han
tjänstgjort vid pedagogien i Södertälje.
Fjärde seminarieläraremötets
förhandlingar hafva redan utkommit från
trycket. Mötet hölls som bekant i
Uppsala den 19 och 20 sistl. augusti, och redan
i förra veckan voro förhandlingarna
färdigtryckta. Denna skyndsamhet hedrar
mötets sekreterare, seminarieadjunkten J.
Gerdin, som härmed visat, att det kan gå
för sig att utgifva mötesförhandlingar på
kortare tid än ett å två år.
Förhandlingarna upptaga 64 sidor och
innehålla dels protokoll för de två
mötesdagarna, dels tre föredrag, nämligen af
adjunkten Fr. Lundgren (om
öfveransträng-ningen vid seminarierna), af professor C.
Norrby (om »huslig ekonomi») och af
adjunkten C. R. Carlsson (om hälsolära i
folkskolor), dels slutligen förteckning på
mötesdeltagarna.
Vid Stockholms folkskolor komma,
såsom förut omtalats, 6 lärare- och 44
lärarinnetjänster att besättas med ordinarie
innehafvare. De flesta af dessa tjänster
ledigkungjordes i Posttidningen i
vederbörlig ordning den 15 dennes. Platserna skola
sökas inom 60 dagar från
ledigkungöran-det (alltså före kl. 12 på dagen den 14
instundande december). Ansökningarna
skola vara ställda till »Öfverstyrelsen för
Stockholms stads folkskolor», men ingifvas
till vederbörande skolråd (se förteckningen
här längre fram). I annonserna
tillkänna-gifves vidare, att ansökningarna böra vara
åtföljda af fullständiga tjänsteförteckningar,
präst-, kunskaps- och tjänstgöringsbetyg.
Såvidt sökanden tjänstgjort vid
hufvudstadens folkskolor, skall sistnämda betyg
vara utfärdadt af öfverstyrelsen. Slutligen
fordras äfven »intyg af vederbörande
läkare om god hälsa».
Till ledning för våra prenumeranter i
landsorten meddelas, att vid Stockholms
folkskolor tjänstgöra för närvarande
omkring 160 lärare och lärarinnor, hvilka icke
hafva ordinarie anställning och hvilka
sålunda förmodligen komma att anmäla sig
som sökande till de ledigförklärade
platserna. Tillsättningen kommer antagligen
att ske tidigast nästa vår.
Ett undervisningsprof i en
flyttande folkskola. Såsom exempel på,
huru föreskriften i § 19 af gällande
folkskolestadga kan tillämpas, må tjäna
nedanstående uppgift, hvilken af en
skolrådsordförande lämnats för ett
undervisningsprof vid en flyttande folkskola i
norra Bohuslän. Vi lämna därhän, huruvida
en del af de för profvet gifna ämnena
ligga inom en flyttande folkskolas
lärokurser, på sätt nämda paragraf bestämmer.
Det torde, oafsedt detta, kunna sättas i
fråga, om det låter sig göra att med
ämnen af sådan omfattning och dylikt
innehåll gifva prof på, huru kunskaper skola
meddelas. Omfånget af uppgifterna i
historia, geografi, naturkunnighet och
teckning lär väl icke kunna tillfredsställande
behandlas på hvarken en eller två dagar.
Lämpligheten af innehållet i uppgiften för
modersmålet kan dessutom måhända vara
omtvistad. Uppgifterna, hvilka i öfrigt
tala för sig själfva, hade följande lydelse
(ordförandens stafsätt är bibehållet):
Christendomskunskap: Esaias profetior om
Christus. - Femte hufvudstycket i cathechesen.
Modersmålet: Gorrigerar ett meddeladt stycke,
upplöser detsamma i satsdelar, ordklasser, samt
undervisar om skiljetecknens bruk.
Räkning: De fyra räknesätten i decimalbråk
med icke allt för lätta tal.
Geometri: Mätning af vinklar och solida
figurer.
Geografi: Fysisk geografi öfver Amerika,
Politisk öfver Italien samt Skandinaviska halfön.
Historia: Om Karl d. 12:te och Frihetstiden.
Naturkunnighet: Läran om värmet, ljuset,
ljudet.
Teckning: Linearritning af slöjdmodeller,
byggnader.
Sång: Det allmännaste om tonarter,
tonträff-ning.
Det meddelade stycket i modersmålet
var af följande lydelse:
»Folkskolelärare som oförvitligen skatt sin
tjenst och derifrån afgått må till skolrådet i den
församling der han senast varit anställd ingifva
ansökning om understöd, åtföljd af
vederbörliga intyg om ålder allt i öfverensstämmelse
med särskildt upprättat formulär.»
Med dylika smånäpna uppgifter blifva
verkligen de i folkskolestadgan omordade
läseprofven en ren parodi.
Betygen från folkskolan. Vid
Göteborgs skolförenings möte sistlidne lördag
förelåg, enligt hvad skrifves till Sv. Ltg,
till behandling frågan: »Hum skall det
med betygen^ från folkskolan afsedda ända-
målet bäst tillgodoses?» Diskussionen
inleddes af hr Joh. Ohlander med ett längre
anförande, till hvilket vi måhända
återkomma. Inledaren sammanfattade sina
åsikter i följande punkter, hvilka
godkändes af mötet:
Skola folkskolebetygen i allmänhet motsvara
sitt ändamål, fordras, utom noggrannhet och
rättvisa vid deras afgifvande, att hemmet,
prästerskapet och arbetsgifvarne fästa tillbörlig
uppmärksamhet vid desamma.
Hvad särskildt afgångsbetygen beträffar, böra
dessa affattas på ett för hela landet
gemensamt formulär, hvilket borde fastställas af
folkskolestadgan och innehålla uppgift äfven om
de genomgångna kursernas omfång.
Om vid minderårigas anställning
afgångsbe-tygens uppgifter om den sökandes begåfning
och karaktär allmännare beaktades och om
med anledning af betygen äfven andra
behöfliga upplysningar från vederbörande lärare
eller lärarinna inhämtades, skulle detta lända
icke blott till arbetsgifvarnes utan också
barnens fromma.
På förslag af hr A. F. Liljeholm
antogs enhälligt följande tillägg:
De olika terminsbetygen för hvarje barn
böra vara samlade i en enda bok, som
därjämte innehåller de viktigaste af lärjungarnas
åligganden.
Klagomålen mot folkskolan. Vid
Vistakretsens möte i Skene skolhus den
13 d:s höll skolläraren J. V. Johansson
i Berghem föredrag öfver ämnet: »Äro de
i en del tidningar under senaste tiden
synliga klagomålen mot folkskolan
öfverensstämmande med verkliga förhållandet?»
Enligt hvad skrifves till Svensk
Läraretidning var föredraget af följande innehåll:
Man klagar öfver, att undervisningen i
folkskolan ej är praktisk; folkskolan alstrar
håglöshet för arbete, lust till emigration och
inverkar menligt på det uppväxande släktet i
moraliskt hänseende.
Dessa beskyllningar hafva utgått från
personer, som antingen hysa fientlighet mot all
verklig folkundervisning eller ock äro om
folkskolan och hennes verksamhet mer eller mindre
okunniga.
Vid ett sundt skärskådande af saken inses
lätt, att de flesta mot skolan gjorda
anmärkningarna äro grundlösa.
Dock gäller det för läraren att ej slå döförat
till för dessa klagomål, utan bör hvar och
en sträfva efter att så utföra sin verksamhet
i upplysningens tjänst, att han kan stå med
rent samvete. För den skull måste läraren
söka tillägna sig de bästa metoderna och
därefter meddela undervisning i alla skolans
ämnen med tanke på den gyllene regeln: Non
scholae sed vitse discimus.
- Vid Oppunda härads kretsförenings
möte i Katrineholm sistlidne lördag
föredrogs samma fråga som vid Stockholms
folkskollärareförenings senaste sammanträde:
»Är det påståendet med verkliga
förhållandet öfverensstämmande, att folkskolan
gör sina lärjungar ohågade och odugliga
för arbete?» Mötet beslöt att till alla
delar instämma i Stockholmslärarnes svar
på frågan samt att uttala en kraftig
protest mot de nämda påståendena.
Hvad kan läraren göra för en
jämn Skolgång? Denna för landsortens
skolförhållanden så viktiga fråga
diskuterades vid Älfkarleby kretsförenings
senaste möte. Öfverläggningen inleddes af
ordföranden hr Fr. Håggander^ som där-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
