Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 41. (511.) 14 oktober 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SVENSK LÄEAKETIDNING.
N:r
skollärarinnessminarium och
folkskolein-spektörsbefattn ingen i Södertörn.
Äfven rektorsbefattningen vid Uppsala
folkskollärareseminarium tros snart blifva
ledig. Det förljudes nämligen, att rektor
V. Norlén har för afsikt att nu på allvar
draga sig tillbaka.
Se upp vid betygsvidimationen! Till
folkskollärare, klockare och organist i
Le-karyds församling, Jönk., valdes den 26
oktober 1890 den i tredje förslagsrummet
uppförde folkskolläraren D. Nikander.
Valet öfverklagades dels af åtskilliga
församlingsmedlemmar, dels af en medsökande,
som ej erhållit förslagsrum, nämligen
folkskolläraren A. J. Dahlqvist i Kuntuna.
Klagandena yrkade, att valet måtte
upphäfvas och Nikander uteslutas från
förslaget på grund däraf, att hans
ansökningshandlingar varit ofullständiga och han till
följd däraf icke varit behörig att uppföras
å förslaget.
Genom utslag den 29 sistl. april
resolverade Växjö domkapitel,
att, enär Nikander, som vid öfverklagade
valet erhållit de flesta rösterna, befunnits hafva
med sin ansökan till de förenade
tjänstebefattningarna öfverlämnat en så beskaffad afskrift
af sitt från foikskollärareseminariet i Växjö
erhållna afgångsbetyg, att däri saknades vitsord
såväl om insikter i naturkunnighet, som om
färdighet i gymnastik och uapenöfning,
trädgårdsskötsel och trädplantering, samt vid
sådant förhållande Nikanders ansökning, i
anmärkt hänseende ofullständig, vid granskningen
af ansökningshandlingarna rätteligen icke bort
godkännas, än mindre Nikander, med
förbigående af andra behöriga sökande, å förslaget
uppföras,
alltså profvade domkapitlet, med stöd af §§
18 och 19 i folkskolestadgan, lagligt att, med
upphäfvande af öfverklagade valet, från
förslaget till ifrågavarande tjänstebefattningar
utesluta Nikander och att i dennes ställe å tredje
förslagsrummet uppföra Dahlqvist såsom varande
den ende bland de å förslaget icke uppförde
behöriga sökandena, hvilken genom besvärs
anförande sin ansökan till de lediga tjänsterna
och talan i målet fullföljt; och skulle, sedan
utslaget tagit åt sig laga kraft eller,
öfverklagadt, blifvit fastställdt, nytt val för tillsättande
af de förenade tjänstebefattningarna i laga
ordning anställas.
Åtskilliga församlingsboar öfverklagade
detta utslag, men har k. m:t den 25 sistl.
september ej funnit skäl göra ändring i
domkapitlets beslut.
Det duger ej att göra sig
kompetent efteråt. Vid den 15 sistl.
mars förrättad t val af ordinarie
folkskollärare i Yxnerum, med hvilken befattning
organist- och klockaretjänsterna framdeles
enligt tillkännagifvande skola förenas,
erhöll folkskolläraren Joh. Fr. Johansson
röstmajoritet och förklarades alltså vald.
Besvär anfördes hos domkapitlet i
Linköping på den grund, att J. vore
inkompetent till organist- och
klockarebefattningarna. I sin förklaring anförde den valde,
att det i föreliggande fall gällde en
skollärarebefattning, som först i framtiden skulle
förenas med organist- och klockaretjänst, och att
under sådana förhållanden det ofta inträffat, att
for erhållande af fullständigt förslag sådana
sökande uppförts, hvilka i likhet med
förklaran-den ej aflagt annan examen än den, som
berättigade till den tjänst, som genast skulle
tillträdas, samt att, enär utom förklaranden blott
två sökande sig anmält, ingens rätt blifvit
enligt hans mening förnärmad därigenom, att
han erhållit rum å förslaget, äfvensom att han,
som till sin ansökan fogat förbindelse att inom
två år aflägga nödiga examina, genom
god-kändt prof styrkt sig kunna uppehålla
klockare- och organisttjänsterna.
Denna förklaring har ej gillats af
domkapitlet. Enligt hvad skrifves till Svensk
Läraretidning har nämligen domkapitlet
den 23 sistl. september af kunnat följande
utslag:
Då ostridigt är, att den till organist,
klockare och skollärare i Yxnerums församling
valde skolläraren J. F. Johansson styrkt sig
vara endast till skolläraretjänst kompetent, men
det oaktadt blifvit å förslag till de förenade
organist-, klockare- och skolläraretjänsterna
uppförd och församlingens val underställd; ty
pröfvar domkapitlet rättvist att, med
undanrödjande af såväl det för tjänsternas
återbesättande den l sistl. februari upprättade
förslaget, som- det den 15 därpå följande mars
förrättade valet, återförvisa ärendet till ny
lagenlig behandling.
Om endast en eller två behöriga
sökande anmäla sig till en
ledigförkla-rad folkskolläraretjänst, skall ny
ansökningstid utsättas »for förslagets fyllande-»,
därest ej skolråd och församling
gemensamt förklara sig nöjda med mindre än
tre sökande. Så föreskrifves i § 20
folkskolestadgan. De kursiverade orden
beaktas dock icke - alltid. Mera än en gång
har det händt, att ny ansökningstid
blifvit utsatt och att skolrådet därvid icke
brytt sig om att taga hänsyn till de
sökande, som först anmält sig, ehuru dessa
äro själfskrifna till förslagsrum.
Ett skollärareval har af denna
anledning nyligen blifvit upphäfdt af Uppsala
domkapitel. Enär af de tvänne sökande,
som vid första ansökningstidens utgång
funnits behörige, skolläraren K. N.
Säf-ström ej sedermera blifvit å förslaget
uppförd till folkskollärare- samt därmed
förenade klockare- och organisttjänsterna i
Frötuna, har nämligen domkapitlet den 5
d:s upphäft såväl skolrådets förslag som
ock det den 10 sistl. juli förrättade valet,
Inträde vid
folkskollärareseminarium medgifves icke för den, som fyllt
26 år vid början af det kalenderår, då
inträde sökes. Studeranden Nils Johan
Nilsson, född den 22 februari 1862, har
emellertid af k. m:t erhållit tillstånd att, utan
hinder däraf att han öfverskridit nämda
åldersgräns, före den 15 dennes intagas
såsom elev i fjärde klassen af Karlstads
folkskollärareseminarium.
Ungdomens uppfostran till
sparsamhet. Kristliga föreningen af unge
män härstädes hade i torsdags afton
anordnat ett diskussionsmöte för behandling
af ämnet: »Ungdomens uppfostran till
sparsamhet och ekonomisk omtänksamhet.»
Mötets ordförande, generalmajoren
friherre A. Rappe, inledde diskussionen med
ett föredrag, i hvilket han framhöll, huru
nödvändigt det vore lika väl för ett helt
folk som för den enskilda individen att
genom sparsamhet söka göra sig oberoende
af andra. För iakttagandet af en rätt
sparsamhet fordrades i första rummet
ordentlighet. Denna egenskap lärde man sig
lätt i hemmet, om man från första stund
finge vänja sig vid att redovisa för sina
små medel. Genom en sådan redovisning
lärde man sig så att säga fatta
penningens värde. Äfven om en yngling ginge
ut i lifvet med de bästa grundsatser,
kunde han dock lätt ledas in på afvägar.
Därför fordrades ock, att han ägde
själfständighet och själfbehärskning och tidigt
vandes vid att inskränka sina behof till
det minsta möjliga. På det sättet
skapades karaktärer.
Under den långvariga diskussionen
betonades nyttan af, att barnen i tid finge
insikt i föräldrarnas ekonomiska ställning,
då detta tvifvelsutan skulle bibringa dem
en vana att rätta utgifterna efter
tillgångarna. Såge barnet i föräldrarnas
lefnadssätt slösaktiga vanor, slappades lätt
barnasinnets medfödda goda anlag för
ordning. Vidare borde barnen vänjas vid att
ha en om än aldrig så liten kassa om
hand, men på samma gång alltid
tillhållas att föra noggranna anteckningar öfver
inkomster och utgifter. Därtill borde
komma en sparbanksbok; ingenting kunde
vara mer ägnadt att väcka barnens känsla
af eget ansvar och däraf håg för
ordentlighet och sparsamhet än en liten sparad
penning, insatt i någon sparbank eller
lif-ränteanstalt. Finge barnet på detta sätt
vänja sig vid ordning och sparsamhet,
skulle säkert många olyckor förebyggas.
Skolan och barnens fysiska
utveckling. Förste provinsialläkaren i
Kronobergs län d:r A. E. Ooldkuhl har
nyligen till länsstyrelsen ingifvit sin till
medicinalstyrelsen ställda reserapport och
ämbetsberättelse. Det är med glädje som
man finner, att d:r G. därvid ägnat
uppmärksamhet äfven åt landsbygdens
skolförhållanden, om ock man icke kan gilla
alla hans därvidlag framställda åsikter.
Smålands-Posten refererar denna del af
hans ämbetsberättelse sålunda:
Att skoltvånget, ehuru i sig själft godt, dock kan
medföra skada för barnens normala utveckling,
påpekas. Barnen börja, vid 6 års ålder (?) sin
skolgång och få i många fall vandra lång väg
för att komma till och från skolan. Skollokalen,
som oftast är under all kritik hvad renlighet,
uppvärmning, luftväxling o. d. beträffar, är
vanligen alldeles öfverfylld af barn. En stor
del af barnen äro härjämte illa utrustade att stå
emot köld, väta och - hunger. Detta oaktadt
måste de små sitta stilla under uppmärksamhet
6 timmar om dagen * och flera af dem vara
från hemmet i 8 timmar dagligen.
»Lyckligtvis - heter det vidare i rapporten
- fortgår skolgången på landet på de flesta
ställen ej mer än 4 månader om året. Jag
säger lyckligtvis, ty fortginge en sådan skolgång
8 månader årligen, skulle säkert ett stort antal
af barnen antingen blifva nedsatta till sin
arbetsförmåga för lång tid eller möjligen odugliga
till arbete för hela sin framtid.
Det är hög tid, att något göres för att
afvärja en sådan hotande fara; den skall annars
träffa hela folket och kanhända bli urbota.»
Efter att hafva påvisat, att små- och folk-
* Enligt folkskolestadgan får den dagliga
lärotiden i småskolan ej utsträckas öfver 5
timmar dagligen, och vi förmoda, att denna
bestämmelse följes äfven i Småland.
Red. af Sv. Lig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
