- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
420

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 39. (509.) 30 september 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

420

SVENSK LÄKAEETIDNING.

N:r 39

Katekesundervisningen i
folkskolan. Pastor primarius Fehr står ej
alldeles ensam inom det svenska
prästerskapet om den åsikten, att katekesläsningen
behöfver reformeras. Vid Falkenbergs
folkskoleförenings möte den 19 d:s
uppstod diskussion om katekesutanläsningen,
hvarvid kyrkoherden E. D. Heuman hade
ett anförande, som väckte stor
uppmärksamhet. Yttrandet refereras i
Hallands-Posten sålunda:

Såsom första villkoret för att utanläsningen
ej skall blifva tanklös angaf han, att
innanläsningen ej vore tanklös. Vidare borde
utan-läsningen så mycket som möjligt inskränkas.
Endast lilla katekesen borde ordagrant inläras.
Vi vore ej skyldiga att lära annat än innehållet
i katekesutvecklingen. »Jag önskar se», sade
talaren, »den präst, som vågar neka att i
nattvardsskolan mottaga barn, därför att de ej
kunna ordagrant uppläsa ett katekesstycke.»

Slutligen varnade talaren för att vid
undervisningen begagna uttryck, som på det
religiösa området blifvit slagord, men hvilkas
innebörd ej kunde göras lefvande för barnen.
Däremot kunde han ej vara med om, att
katekesläsningen skulle inträda senare, än hvad
vanligen är fallet.

- Vid Västerbergslagens lärareförenings
möte i Ludvika samma dag behandlades
frågan: »Hvad är katekesundervisningens
mål, och huru bör denna undervisning
bedrifvas, för att målet skall nås?» Därvid
framhölls,

att katekesundervisningens hufvuduppgift vore
att fostra barnen för Guds rike, och att denna
undervisning borde så ordnas, att den kunde
i möjligaste mån motsvara sin höga uppgift.
Utom det härför oundgängliga villkoret - att
läraren vore besjälad af ett lefvande intresse
för ämnet - framhölls såsom önskemål, att
katekesläsningen ej måtte taga sin början
förrän i den egentliga folkskolan, och att
utanläsningen inskränktes antingen så, att någon del
af katekesen utginge ur folkskolans kurs och
i stället lästes i fortsättningsskolan eller
konfirmationsskolan, eller ock att endast en del af
katekesstyckena lästes utantill. Ett par talare
uttalade en önskan, att all utanläsning af
katekesen måtte upphöra.

På förslag af folkskoleinspektören,
kyrkoherden L. J. Z. Leksell uttalade sig mötet för
en inskränkning af utanläsningen i
hufvudsaklig öfverensstämmelse med de principer,
som nu följas i Stockholms folkskolor.

Slut med enigheten. Inom Vifolka

och Valkebo lärareförening - en gång en
lifskraftig förening, som tog initiativ i flera
frågor, bland annat rörande
kristendomsundervisningens reformerande - synes
»programfrågan» hafva åstadkommit svårare
sår än annorstädes. Till krets m ö tet den
21 d:s hade infunnit sig
folkskoleinspektören, kyrkoherden R. Fjetterström samt
3 andra prästmän, hvilka togo ledningen
i sina händer. För en stadgeändring talade
kyrkoherdarne Thorén, Sondén och
Fjetter-ström, komminister Larsson samt lärarne
A. V. Eehnström och O. Villén. Mot
stadgeändring uppträdde lärarne E. F. Ahlquist,
G. B. Dickman och C. Viderström. På
denna sida befann sig äfven ordföranden
hr K. J. Virén. Efter ett par timmars
skarp diskussion beslöts med knapp
majoritet, att i stadgarna skulle inryckas: »på
kristlig evangelisk-luthersk grund».

Då därpå styrelseval för kretsen skulle
äga rum, undanbad sig ordföranden åter-

val. Styrelsevalet utföll sålunda:
ordförande kyrkoherden C. M. Thorén i Mjölby,
vice ordförande komminister K. P. Frost
i Herrberga, sekreterare komminister K. H.
Larsson i Mjölby och styrelsesuppleant
kyrkoherden A. Sondén i V. Harg.
(Kyrkoherden Fjetterström är ej medlem af
kretsen och kunde således ej väljas.)

Den gamla stammen, som nu blifvit
öf-verflyglad af nya element, kommer, enligt
hvad skrifves hit, att utgå ur
Vifolka-Val-kebo-kretsen och bilda en ny krets med
hufvudsäte i Valkebo härad.

Skolväsendet i Bohuslän. Den af

landstinget tillsatta folkskolestyrelsen har
af de medel, som ställts till hennes
förfogande, under förra året utdelat icke mindre
än 3,500 kr. såsom extra anslag till olika
skoldistrikt, under det småskolorna
erhållit 5,706 kr. Då denna fördelning i
någon mån afviker från föregående års praxis,
har styrelsen redogjort för landstinget för
de grundsatser, efter hvilka hon handlat.

Styrelsen anser ett af hufvudändamålen för
landstingets understöd af folkskoleväsendet vara
att söka uppmuntra församlingarna inom länet
till vidtagande af förbättringar i skolväsendet,
såsom att inrätta nya småskolor och
folkskolor, uppföra ändamålsenliga skollokaler,
anskaffa lämpliga skoltomter, ändamålsenliga
skol-möbler m. m. I enlighet med denna sin åsikt,
hvilken i allo delas af landstingets
folkskoleinspektör, har styrelsen under senare åren vid
anslagens fördelning användt allt större och
större belopp till utdelning i form af extra
anslag för en gång till de församlingar, som
under året på något af ofvannämda sätt
förkofrat sitt skolväsen. Utsikten att erhålla ett
sådant jämförelsevis större belopp för en gång
har också, såsom af folkskoleinspektören
vitsordats, mången gång förmått eljes tveksamma
församlingar till vidtagande af sådana
förbättringar.

För att göra denna utsikt så mycket säkrare
och samtidigt underlätta ett i möjligaste mån
konsekvent förfarande vid utdelningen af dessa
anslag har styrelsen, på hemställan af
inspektören, till sin efterrättelse - dock med
förbehållen fri pröfningsrätt i hvarje fall - antagit
en viss norm, efter hvilka dessa anslag skola
fördelas, upptagande olika anslagsbelopp från
100 ända till 500 kronor (det sista dock
fördeladt på två år), allt efter som i respektive
skoldistrikt vidtagas förbättringar af olika
storlek och betydelse.

Landstinget uttalade enligt G. H. T.
sitt gillande af dessa grundsatser.

Dödsfall. F. d. folkskolläraren i Västra
Broby församling, Krist., J. Norén afled för
några dagar sedan utan föregående
sjukdom i en ålder af öfver 80 år. N., som
aflade folkskollärareexamen samma år
folkskolestadgan utkom och i mer än 40 år
sysslat med barnaundervisning, däraf 30
år såsom ordinarie lärare i V. Broby, var
i afseende på sina åsikter om undervisning
och uppfostran en man af »gamla
stammen». Den aflidne, som var utrustad med
en verklig berghälsa, sörjes af efterlefvande
maka och sju barn, af hvilka tre döttrar
äro folkskollärarinnor, skrifves till Sv. Ltg.

Tjänsters tillsättning.

Förslag. Till två läraretjänster i Linköping:
1) A. E. Hydén, 2) Ernst Ahlberg (båda i
Linköping), 3) J. Gottfr. Karlsson i Kalmar; -

1) Fr. Löfvendahl, 2) Ad. P...Törnell (båda i
Linköping), 3) J. E. Andrén i Örkened.

Valde. Till lärare vid Aberga folkskola,
Orsa, Kpbg: J. E. Seger; i Helsing-Tuna.

- Till lärarinna vid Ängsbolagets folkskola,
Tierp, Upps.: vik. därstädes Elma Psilander
(enhälligt).

- Till e. o. folkskollärarinna i Östersund:
Hulda Ljungberg därstädes, utexaminerad från
Umeå seminarium. (15 sökande, däraf en
student och en fil. kand.)

- Till vik. folkskollärare i Kungsör, Vstm.:
A. Söderberg från Stockholm.

- Till vik. folkskollärare i Källerö, Jönk.:
pensionerade folkskolläraren A. J. Bolin
därstädes.

- Till vik. folkskollärare i Krokstad, Gtbg:
A. Gullstrand i Kville.

- Till småskollärarinnor i Floda, Kpbg:
Augusta Elisabet Andersson i Husaby, Skbg,
och Klara Isaksson i Amnehärad, Skbg.

Skolläraren Axel Jonsson i Kungsör åtnjuter
tjänstledighet under höstterminen för studiers
idkande vid Uppsala universitet.

- Ljusnarsbergs lärareförening har till
ordförande för nästa år valt kyrkoherden J. M.
Enhörning.

- Afgångspröfningarna böra hållas i de
respek-tiva skollokalerna och på särskild dag för
hvarje skola, förklarade Frånökretsen vid sitt
möte den 21 dennes.

- Hr Filip Holmqvist är i år ensam sökande
till den ledigförklarade öfverlärarebefattningen
i välskrifningsmetodik vid Tekniska skolan
härstädes.

- Än en gång har Lundby församlings
skolråd tilldelat folkskolläraren J. A. Holmberg å
Lindholmen varning. Den föregående
varningsåtgärden, som upphäfdes af Göteborgs
domkapitel, är ännu ej afgjord hos k. m:t.

- Frånökretsen har till ordförande nyvalt
hr J. P. Häggdahl i Sandviken, till vice
ordförande hr E. Nydahl i Gudmundrå, till
sekreterare hr Mauritz Tennman å Sandö och till
kassaman hr O. Nydahl i Gudmundrå.

- Högre folkskolorna i Allerum, Båstad och
Jämshög hafva för åren 1891-93Q tillerkänts
hvardera 200 kronor utöfver det årliga
statsanslag, som blifvit åt dem anvisadt genom k.
brefvet den 31 maj 1867.

- Uppgiften om skolhusbranden i Borggård var
oriktig (beroende på felaktigt telegram). Det
var ett /coftius, som nedbrann samtidigt med
Borggårds bruk. Något skolhus lär ej finnas
vid Borggård.

- Två extra nådar hafva tilldelats klockaren
i Hasslöf L. G. Löfvalls änka och två oförsörjda
döttrar. Klockaren och organisten i Bro i
Bohuslän J. F. Andréns änka och tre oförsörjda
barn hafva fått ett extra nådar.

- För skolhusbyggnader får Tjörnarps
församling i Kristianstads län upplåna 5,000 kronor
med 10 års amortering och Fässbergs
församling i Göteborgs och Bohus län 50,000 kronor
med en amorteringstid af 40 år.

- Simundervisning har vid Stockholms stads
båd- och siminrättning under den gångna
sommaren meddelats åt 2,509 gossar och 2,410
flickor. Af dessa voro 1,726 simkunniga vid
badterminens slut.

- En norsk amtsskollärare, hr O. Elvesseter
från Öyer i Gudbrandsdalen, lärare vid den af
norska staten anordnade slöjdlärarekursen,
vistades under förra veckan i Stockholm för att
studera slöjd- och ritundervisningen vid
härvarande folkskolor.

- Svenska flaggan börjar allt mera allmänt
hissas på våra folkskolehus. Så har den,
enligt hvad skrifves till denna tidning, helt
nyligen hissats å skolhusen inom Odensvi
församling, Kalm., Örberga och Röks skolhus,
Östg., Mellby skolhus vid kyrkan, Alfsb., samt
Seffle och Långbanshyttans skolhus, Vrml.
Flaggorna, som utgöra dels gåfvor af enskilda, dels
åstadkommits genom insamling, hafva
högtidligen invigts med tal och sång.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0424.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free