Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 32. (502.) 12 augusti 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖR, bARARE, UPPfOSTRARE OC]H SKOLVÄNNER.
N:r32
(502.)
STOCKHOLM, 12 AUGUSTI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 fl3s$ kr., 1/2 år 2
kr., V* år l,2s kr. (postarvodet
inberäknadt)! .
Prenumerationen sker :" ,,
i landsorten å närmaste postanstalfc;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare: *
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt kos Gernandts Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
ä 10 Öre säljas å tidningens
byrå samt å al 1m. tidningskon
toret Gust. Adolfs torg 10.
\ Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14stafv6lser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons 1kr., dödsannons 2,BO kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
till årets slut kostar
största oeh mest spridda
skoltidning,
endast
2 kronor
och för kvartalet juli- september
l kr. 25 öre.
Prenumerationen sker å närmaste postanstalt.
Svensk Läraretidning jäses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fl. - Är allmännaste annonsblad för
lediga tjänster vid folk- och småskolan. -
Meddelar porträtt af framstående skolmän i
regeln en gång i månaden.
Pedagogiska guldkorn,
Dygden förlorar det, som utgör dess
finaste doft, själfva dess kvintessens, om
den? ar i ringaste mån förenad med
anspråk. Däraf framstår orimligheten af att
uppmuntra flit och framsteg i studier med
särskilda belöningar, helst själfva arbetet
med studier närmast resulterar i den
studerandes egen förkofran och nytta. Må
ungdomen lära att eftersträfva det goda
för det godas skull, icke för yttre
belöningar. De belöningar, lifvet i allt fall
vanligen gifver förtjänsten genom högre
lycka och framgång, verka ej på samma
sätt som belöningar i skolan, dels emedan
de oftast ej komma i belöningens form,
dels emedan det motsatta förhållandet, eller
att förtjänsten blir förbisedd eller af lyckan
missgynnad, är mindre sällsynt än i skolan.
P. A. Siljeström.
* #
*
Egenkärlek är smickrets verkan i ett
barnasinne. " O. v. Dalin.
FolkskolcrcJormatorn \
Torsten Rudenschöld’ *
3.
De resultat, till hvilka Rudenschöld
genom* sina soeialt-pedagogiska forskningar
kommit, voro så stridande mot det allmänna
tänkesättet, att han länge knappast själf
vågade tro på deras tillförlitlighet. Med den
sällsynta blygsamhet, som var ett af hans
mest utmärkande karaktärsdrag, var det
honom ofattligt, att han skulle hafva
upptäckt en lösning af tidens frågor, hvilken
dagens vise och mäktige ej kunnat finna.
Hvarje ny dags erfarenhet och eftertanke
styrkte honom emellertid i hans
lifsåskådning, och ju mera främmande denna det
oaktadt syntes förblifva för allmänheten, ju
starkare måste han känna sig uppfordrad
att verka för dess utbredande. Något »ljus»
vore han icke, sade han sig själff me$
»genom den eld, som af friktionen lösgöras
hos en ringa tändsticka, upptändes dock
verkliga ljus», och han ansåg sig »hafva
fått till sitt uppdrag i lifvet att verka på
lika sätt som tändstickan».
I enlighet med denna uppfattning af sin
kallelse började han nedskrifva sina tankar
och i form af enskilda bref meddela dem
åt sådana personer, på hvilkas omdöme
han satte värde. I första hand vände han
sig till Geijer. I ett synnerljgen utförligt
bref af den 14 januari 1840* framlade han
för denne grunddragen af sina åsikter om
ståndscirkulationen och om
nationaluppfost-ran samt anropade honom att vid den då
begynnande riksdagen verka för
upprättandet af »täta och verksamma
elementarskolor, där endast grunderna för allmän
människobildning meddelas och där barn af alla
möjliga slags villkor utan ringaste
åtskillnad sammanblandas». - »Harmonisk
utveckling af både kropp och själ gemensamt
och detta i gemensamma skolor - det
leder till målet», skref han»
\ De flesta, till hvilka han adresserade sig,
betraktade honom naturligtvis såsom en
välmenande fantast, men såväl Geijer som
den ädle J. G. Richert förklarade sig i det
väsentliga vara med honom ense. Han
uppmanades /ätt vidare utarbeta och
offentliggöra sina tankar. Uppmuntrad häraf
framlade han dem genom föredrag inom
Skaraborgs läns hushållningssällskap vid
dess sammanträden i Skara den 5
december 1843 och i Lidköping den 17 maj
1844. De mottogos här med sådant bifall,
att sällskapet enhälligt beslöt att på sin
bekostnad låta befordra dem till trycket. Efter
någon omarbetning utkom därför 1845 från
L. J. Hjertas tryckeri det, trots sin i vissa
afseenden bristfälliga form, djupt snillrika
arbetet »Tankar om ståndscirkulation»,
hvilket nästa år fullständigades af »Tankar
om ståndscirkulationens verkställighet» samt
1848 af »Tankar om vår tids
samhällsfrågor» (första häftet).
Dessa arbeten, och särskildt det första,
väckte ett ganska stort uppseende. De
liberala funno, att författaren var »läsare»,
de konservativa, att han var »jakobin» och
»demagog» *. De flesta ryckte på axlarna,
och bland adeln talades hånfullt om »den
galne grefven, som skrifvit en galen bok».
Rudenschöld lät sig häraf ej nedslå, utan
hyste den förhoppning, att det goda frö han
utsått nog skulle omplanteras och vårdas
af »starkare och rikare utrustade naturer».
För egen del ville han ägna sina krafter
företrädesvis åt den del af den stora sociala
frågan, som låg honom närmast, nämligen
uppfostran. Denna var ju ock efter hans
mening en hufvudförutsättning för den
naturliga omorganisation af samhället, som
ståndscirkulationen skulle medföra.
* I vår tid skulle man naturligtvis säga
»socialist». I förbigående sagdt var Rudenschöld
i religiöst afseende kyrkligt ortodox samt i
politiskt konservativ rojalist, i båda dock fördragsam,
åtminstone under de senaste åren af sin lefnad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0337.html
