Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (496.) 1 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 26
SVENSK LÄRAEETIDNING.
279
- Bedröfligt ställdt vore det nu
mångenstädes med barnens skolgång och kunskaper,
hette det på ett skolmöte i Lannafors i Nerke.
Folkskolestadgans föreskrift, att alla barn skola
åtminstone hafva inhämtat minimikursen, innan de
lämna folkskolan, tillämpades ej. Man
öfverlade om botemedel häremot, hvarvid föreslogs
besök i barnens hem, mera praktisk
undervisning, en lagbestämmelse därom, att
minimikursen skulle vara villkor för vinnande af
medborgerliga rättigheter, m. m.
- Å t hvar och en af slöjd l ärar: n norna i
Vagnhärad, Södm., har församlingen anslagit 10 kr.,
på det de må kunna besöka den slöjdkurs, som
i juli månad anordnas i Gnesta för ortens
slöjdlärarinnor. Dessutom har församlingen,
på slöjdinspektörens framställning, höjt
lärarinnornas lön med 10 kr., enär tiden för
slöjdundervisningen ökats. Moderförsamlingen, Trosa
landsförsamling, har beviljat blott en af sina
slöjdlärarinnor 10 kr. för deltagande i
nyssnämda kurs.
- En slöjdkurs öppnades den 22 juni i Växjö.
I kursen, som är anordnad af
hushållningssällskapet och ledes af statens slöjdinstruktör
Nordin, deltaga följande folkskollärare: P. M.
Sjöstrand i Vislanda, S. D. Olsson i Uråsa,
K. A. Sandquist i Tingsås, K. J. Ausenius i
Skatelöf, J. E. Johansson i Hinneryd, J.
Larsson i Stenbrohult, J. Berglund i S. Sandsjö,
A. J. Söderholm i Stenbrohult, G. P. Rydén i
Virestad, F. Berggren i Växjö, M. Lindbladh i
Linneryd, P. Heland i Slätthög och P. H.
Rylander i Slätthög.
- Ett vackert erkännande erhöll
folkskolläraren S. H. V. Axelson i Ölme den 10 juni, då
han vid denna dag förrättad examen nedlade
sin 35-åriga verksamhet som lärare vid
Ruds-bergs folkskola. Kontraktprosten Höjer
frambar till den gamle sitt, skolrådets och
församlingens tack för ett nitiskt, redbart och godt
skolarbete, och som en ringa gärd af
tacksamhet öfverlämnades å vänners och forna
lärjungars vägnar en nysilfver-kaffekanna samt
150 kr.
- Sällskapet »Kyrkomusikens vänner» har
utfärdat inbjudning till bildandet af ett
aktiebolag som skall heta Cecilia och hafva till
uppgift att utgifva billiga editioner af
förtjänstfulla musikaliska och litterära verk, hvilka
kunna vara ägnade att väcka allmänhetens
intresse för vår kyrkas liturgi och musik.
Bland annat skall bolaget utgifva liturgiska
formulär, ny svensk koralbok, motettsamling
för olika högtidsdagar, tider och tillfällen,
preludier och postludier samt annan för kyrkan
lämplig orgelmusik. Vidare skall bolaget efter
hand inrätta ett större svenskt allmänt
kyrkomusikbibliotek för utlåning.
- Om folkskollärarens ställning till
nykterhetssaken öfverlades vid Markernas lärareförenings
möte i Silbodal den 19 juni, hvarvid enhälligt
gjordes följande uttalande: »Alldenstund
dryckenskapen är en af vårt folks farligaste
fiender, så bör icke folkskolläraren ställa sig
likgiltig för denna verksamhet, utan för det
första själf försaka alla berusande drycker som
njutningsmedel; göra allt hvad han kan för att
få andra att göra detsamma; iakttaga alla
tillfällen att i skolan framhålla nykterhetens
välsignelse och rusdrycksbrukets förbannelse samt
minst en gång hvarje läsår föreläsa och göra
barnen uppmärksamma på innehållet af de af
generaldirektör M. Huss författade varningsord
mot brännvinsbruk och dryckenskap, hvilka
alltid skola enligt k. m:ts nådiga bref af 10
februari 1888 vara uppslagna i skolsalen, så att
lärjungarna kunna taga del af desamma.»
Sveriges allmänna
folkskollärareförening.
Valen.
a) Medlemmar i centralstyrelsen.
Or by hus-kretsen: de afgående.
Växjö-kretsen: dito.
Strängnäs kretsen: dito.
Karlshamns-kretsen: dito.
Skinnskatteberg s-kretsen: de afgående.
Öfre Fryksdals-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: dito.
Södra Ölands-kretsen: dito.
Sydvästra Nerkes-kretsen: dito.
Kinds-kretsen: dito.
Sollefteå-kretsen: dito.
Filipstads-kretsen: dito.
Markernas-kretsen: dito.
Norra Tjust-kr et sen: J. G. Söderberg, Alfr.
Dalin och Joh:s Thysell.
Uppmdinge-kretsen: J. G. Söderberg, S. Vidén
i Dref och Alfr. Dalin.
b) Revisorer.
Örby hus-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och And. Lindén i Stockholm.
Karlshamns-kretsen: dito.
Öfre Fryksdals-kretsen: dito.
Vikbolands-kretsen: dito.
Södra Ölands-kretsen: dito.
Sydvästra Nerkes kretsen: dito.
Kinds-kretsen: dito.
Sollefteåkretsen: dito.
Filipstads-kretsen: dito.
Markernas kretsen: dito.
Växjö-kretsen: N. Rosengren, G. M. Celander
och M. Sjödén i Växjö.
Strängnäs-kretsen: N. Rosengren, G. M.
Celander och Otto Bejbom i Strängnäs.
Skinnskatteberg s-kretsen: A. M. Stefanson i
Stockholm, G. M. Celander och N. Rosengren.
Uppmdinge-kretsen: de förut varande.
Programfrågan.
Växjö-kretsen gjorde den 13 juni följande
uttalande:
Då ett samfäldt arbete inom Sveriges
folkskollärarekår ej kan tänkas baseradt på annan
än kristligt-sedlig grund och således allmänna
folkskollärareföreningen redan från första början
af sin tillvaro haft den karaktär, hvilken enligt
motionärernas mening först genom den
föreslagna förändringen skulle tilläggas densamma;
då förändringens antagande på grund häraf
endast skulle utgöra ett skattande åt svagheten
för form- och skenväsen;
då en lärareförenings, såsom sådan,
hufvud-uppgift är att till behandling upptaga
pedagogiska, icke religiösa frågor, och
då den föreslagna förändringens
genomförande, att döma efter åtskilliga uttalanden, gjorda
af flera bland motionärerna, otvifvelaktigt skulle
medföra religiösa tvistefrågors framtvingande
till behandling inom kretsarna,
så beslutar föreningen att lämna de väckta
motionerna utan afseende,
dock under uttalande af sin bestämda protest
mot hvarje sådan misstydning af detta dess
beslut, att däri skulle ligga något slags ljumhet
eller likgiltighet för
kristendomsundervisningen, hvilken kretsen - lika väl som
motionärerna - vill hafva kvar inom folkskolan.
Dessutom vill föreningen, på samma gång den
gifver sitt erkännande för det utmärkta sätt,
hvarpå centralstyrelsen handhaft Sveriges
allmänna folkskollärareförenings angelägenheter,
uttrycka sitt beklagande och skarpa ogillande
af de sanningslosa tillvitelser, som från vissa
kretsar utslungats mot ledamöter af nämda
styrelse samt dessa samma kretsars tilltag att
begagna religiösa frågor såsom medel till
förföljelse.
Kullens-kretsen uttalade sig samma dag
på följande sätt:
Då kretsen icke har sig bekant annat, än
att allmänna föreningen under sin tillvaro stått
på fullt kristligt-sedlig grund, varit fosterländsk
och städse verkat för framgången af en af vårt
lands viktigaste uppgifter - en god
barnauppfostran;
då kretsen icke önskar, att allmänna
föreningen inlåter sig i spörsmål rörande religiösa
och politiska ärenden, emedan sådant helt
säkert skulle leda till skada, och
då kretsen anser, att centralstyrelsen allt
hittills skött sina åligganden med
beröm-värdt nit,
så beslutar kretsen att lämna de föreslagna
förändringarna i allmänna föreningens program
utan afseende.
Bjäre-kretsen antog samma dag enhälligt
följande resolution:
Bjärekretsen uttalar, att den anser allmänna
föreningen redan vara fotad på kristlig grund,
och att den under inga villkor vill vara med
om att arbeta för kristendomsundervisningens
skiljande från folkskolan; dock lämnas
motionerna utan afseende, emedan om en sådan
förändring af stadgarna nu gjordes, detta komme
att verka menligt på den goda kåranda, som
hittills med endast några få sorgliga undantag
varit rådande inom S. A. F., för hvars
centralstyrelse kretsen uttalar sitt fulla förtroende.
Södra Ölands-kretsen antog den 19 juni
så godt som enhälligt följande
resolutionsförslag :
Kretsen vill, under uttryckande af sin
tacksamhet mot centralstyrelsen för det i allo
förtjänstfulla sätt, hvarpå den hittills verkat för
föreningens bästa, och då motionärerna ej
kunnat uppgifva än mindre styrka, att
centralstyrelsen på något det minsta sätt visat sig
motverka vare sig folkskolans eller föreningens
utveckling i kristlig anda, uttala sitt
fullkomliga ogillande af de föreslagna tilläggen i § l
af föreningens stadgar, hvarför kretsen
beslutar lämna de framlagda motionerna om ändring
af föreningens program utan allt afseende,
dock under uttalande af sin bestämda
protest mot hvarje sådan misstydning af detta
dess beslut, att däri skulle ligga något slags
ljumhet eller likgiltighet för
kristendomsundervisningen, hvilken kretsen - lika väl som
motionärerna - vill hafva kvar inom folkskolan.
Kretsen vill ock begagna tillfället att
tillbakavisa de högst ogrannlaga och osanna
beskyllningar, som af enskilda blifvit framställda
mot några centralstyrelsens ledamöter.
(Under diskussionen i denna fråga klandrades
skarpt »Vårt Lands» fientliga hållning mot
centralstyrelsen och den allmänna föreningen
samt nämda tidnings sätt att förvränga och
misstyda klara och verkliga fakta, då det
gäller föreningen och dess centralstyrelse. En
sådan öfversittarton, som »Vårt Land» alltid
intagit, är minst på sin plats i en tidning, som
vill göra anspråk på att hvila »på kristlig
grund».)
Sydvästra Nerkes-kretsen godkände den
20 juni enhälligt följande resolution:
Då motionerna om ändring i den allmänna
föreningens program ej synas hafva tillkommit
af rent nit för kristendomen;
då däremot flera bland dem, som ifrigast
yrka på en programförändring af föreningens
stadgar genom inryckande i § l af ordet kristlig
eller något dylikt, synbarligen göra detta i syfte
att få till stånd ett misstroendevotum mot den
nuvarande centralstyrelsen under påstående,
att densamma är för härsklysten och allena
rådande och att i densamma skulle finnas
personer, som hysa kristendomsfientliga åsikter,
ehuru de icke på förnyade uppmaningar kunnat
namngifva någon enda sådan;
då tvärtom den nuvarande centralstyrelsen
noggrant ställt sig föreningens stadgar till
efterrättelse och nedlagt samvetsgrant arbete
för föreningen, hvilket allt bort tillförsäkra den
annat bemötande från medlemmarna, än som
nu från visst håll kommit den till del;
då allmänna föreningen under hela sin
tillvaro faktiskt stått på kristlig grund och haft
just den karaktär, som enligt motionärernas
mening nu först skulle tillförsäkras densamma;
då antagandet af motionerna skulle,
åtminstone hos de utomstående, utgöra en
förkastelsedom öfver föreningens hittills varande
verksamhet och gifva ett stöd åt den uppfattningen,
att föreningen förut icke varit kristlig;
då delt står hvarje kretsförening fritt att i
sina egna stadgar gifva sig namn af kristliga,
lutherska, sedliga, fosterländska eller dylikt,
om de specielt vilja verka i något angifvet
syfte;
då däremot inryckandet i allmänna
föreningens stadgar af något specielt skulle betaga
den just egenskapen att vara en allmän
förening;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
