Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 26. (496.) 1 juli 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f
N:r 26.
(496.)
VECKOBLAD FÖR bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
10:e årg.
STOCKHOLM, l JULI 1891.
Prenumerationspris:
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., */2 år 2
kr., 1U år i,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker :
l landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 10-11 f. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 10-11 f. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Oemandt$ Boktr.-Mtiebolag, Stockholm.
Iiösnummer
å 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10. [
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad( = 14stafvelser).
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons 1kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bor vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för atl
inkomma i veckans nummer.
Känner Ni
någon lärare, lärarinna eller skojvän, som ännu
ej prenumererat på
(Svensk Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så försumma ej att nu vid hal/årsskiftet visa
honom eller henne tidningen och omtala
fördelarna af att för egen räkning hålla sig med
densamma.
Svensk Läraretidning kostar endast 3,50
kr. för helt år, 2 kr. för halft år och 1,25 kr.
för kvartal (postarvodet inberäknadt). - Har
medarbetare i alfa delar af riket. - Läses af
öfver 8,000 lärare, lärarinnor, organister,
skolrådsordförande m. fi. - Är allmännaste annonsblad
för lediga tjänster vid folk- och småskolan^. -
Meddelar under 1891 porträtt af framstående
skolmän i regeln en gång i månaden.
Ur pressens omdömen:
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. –- Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa. i>
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets lärare.»
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
»Hvarje skolråd i hela landet borde på
kommunens bekostnad hålla sig med ett exemplar
af Svensk Läraretidning, på -det att
skolrådsmedlemmarna skulle kunna bli i tillfälle att
’ mera än hittills göra sig förtrogna med de
frågor, hvilka äro föremål för deras bedömanden
I landsorten verkstålles prenumerationen
alltid å närmaste postanstalt. I Stockholm sker
prenumerationen endast d tidningens byrå,
Barnhusgatan 6 (tredje huset från
Drottning-gatan). Tidningen hembåres gratis.
Folkskoleinspektionen.
Axplockning ur riksdagsprotokollen.
(Forts, från n:r 24.)
Det är icke endast på grund af dessa
resor, där man kan se missförhållandet
åskådligt framlagdt, utan det finnes mycket,
som man icke kan se, men får sluta sig
till. Dessa inspektioner försiggå vanligen helt
planlöst. Departementet har icke tillfälle
eller förmåga att-följa med dessa många
inspektörers verksamhet. Jag tror, att de
uppgå till ett antal af 50 eller 60. De
tillsättas visserligen formelt af regeringen,
men faktiskt af biskopen, och det är ett
undantag, att regeringen har någon reda
på dessa inspektörer och sätter sig i
förbindelse med dem, och de arbeta så utan
kännedom om hvarandras åtgöranden, att
intet hindrar, det en kommande inspektör
rifver upp hvad den föregående ansett
nyttigt och därför tillstyrkt. Det är gifvet,
att med den stora utveckling, som ägt
rum af landets folkskolor - det är bortåt
700,000 barn som där få sin bildning -
det bör vara skäligt och klokt att nu taga
ett steg längre. Folkskolan har trampat
ut sina barnskor och öfvergått, så att säga,
till ynglingaåldern och fordrar en annan
vård och tillsyn och andra former än förut.
Således instämmer jag fullkomligt med den
ärade talaren på stockholmsbänken
(Hammarlund), att antalet folkskoleinspektörer
behöfver inskränkas. Det är alldeles
nödvändigt att, om man skall kunna få
personer, som ha förmåga och vilja att med
full kraft och uppmärksamhet ägna sig åt
denna viktiga och betydelsefulla sak,
antalet inspektörer minskas.
Rektor C. F. Vinkrans.
När man nu får antaga, att öfverallt
skolhus finnas, skulle man komma till
innebörden och se till, hur man skall bära
sig åt inom de nu uppförda skolhusen
och inrätta den undervisning, som där
skall äga rum. Det är en viktig sak, att
denna undervisning blir homogen. Men
därför behöfves sammanhållning och
samband mellan rikets olika delar, och för
detta ändamål är det viktigt, att det finnes
en öfverinspektion.
Kontraktsprosten O. V. Redelim.
Det var en talare, som sade, att
folkskolan kommit ifrån barnaåren och in i
ynglingaåren. Jag erkänner, att folkskolan
gått så långt framåt i utveckling och
äfven att folkets förmåga att bedöma
folkskolans verksamhet gått så långt framåt,
att man icke skulle väntat ett förslag om
nytt statsförmyndareskap öfver folkskolan.
Jag hoppas också, att detta sista
statsför-mynderskap, som nu är föreslaget, icke
skall vinna något synnerligt antal
anhängare i denna kammare. Men om man
ville lämna endast hälften af det anslag,
som nu tarfvas för folkskoleinspektionen,
åt landstingen, är jag viss om, att med
det intresse landstingen hafva för
folkskolan en mycket verksammare och sundare
inspektion skulle kunna åstadkommas än
den som nu är och ännu mer än den, som
k. m:t tänkt sig.
Sv. Nilsson i Efveröd.
Vi hafva tämligen god erfarenhet om,
på hvilka sätt folkskoleinspektörerna sökt
trakassera och förmå kommunerna till stora
utgifter för skolhusbyggnader m. m. Nu
är det sagdt, att nu är detta ordnadt i
landet. Nu är det fråga om någonting
helt annat, nämligen att undervisningen i
skol*an skall erhålla sammanhållning och
skolundervisningen sålunda komma att
erhålla enhet öfver hela landet. Är detta
meningen, så undrar jag, om man äfven
är sinnad bestämma, hvilka läroböcker
som skola användas i alla skolor, och
jämväl indela tiden för läsningen af de-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
