- Project Runeberg -  Svensk Läraretidning / 10:e årg. 1891 /
191

(1891-1933)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 18. (488.) 6 maj 1891 - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

N:r 18

SVENSK lÄRARETIDNING-

191

undervisningens aflägsnande från folkskolan,
visat sig alldeles stridande mot verkliga
förhållandet,

då motionärerna icke förmått * uppvisa ett
enda uttalande, ett enda förslag eller en enda
åtgärd från centralstyrelsens eller föreningens
sida, som kunnat tydas i sådan riktning,

då föreningen under hela sin tillvaro faktiskt
stått på kristlig grund och sålunda haft just
den karaktär, som enligt motionärernas mening
först nu skulle tillförsäkras densamma,

då antagandet af motionerna angifves åsyfta
att utgöra en förkastelsedom öfver föreningens
hittillsvarande ledning samt en förklaring från
kretsarnas sida, att en förändring i föreningens
föregående anda och verksamhet nu måste
äga rum,

då det sålunda skulle gifva ett falskt sken
af berättigande åt de beskyllningar mot
föreningen, som genom motionerna blifvit
kringspridda,

då förslaget, att föreningen skulle förklara
sig vara kristlig, föranledt motioner om, att den
äfven skulle uttryckligen förklara sig vara
»evangeliskt-luthersk» eller »sedlig» eller
»fosterländsk», samt redan framkallat enskilda
önskningar om, att den äfven skulle angifva sig
vilja specielt verka för »den absoluta
nykterheten» m. fi. dylika sträfvanden,

då sålunda motionernas antagande
uppenbarligen komme att draga med sig en
obegränsad rad af gagnlösa och ofruktbara
stadgeändringstvister,

då det står hvarje krets fritt att genom sina
egna stadgar angifva sig såsom »kristlig»,
»evangeliskt-luthersk», »sedlig», »fosterländsk»,
»hel-nykter» o. s. v. eller tillägga sig hvilken
särskild beteckning och hvilka speciella syften
som helst, blott icke dessa strida mot några
bestämmelser i allmänna föreningens stadgar,

då det vidare beror på hvarje krets själf,
huruvida den vill uttala sig mot yrkandet på
religionsundervisningens skiljande från
folkskolan eller mot andra på möten och i tidningar
gjorda uttalanden,

då inryckandet i stadgarna af en protest
mot nämda yrkande vore alldeles opåkalladt,
enär religionsundervisningens ställning nu och
för en lång framtid måste anses fullt ut lika
fast tryggad som den någonsin varit,

då de ifrågasatta ändringarna icke skulle
innebära någon som helst ökad garanti för
den verkliga tillvaron inom föreningen af
kristlig anda och kristligt lefverne, enär dessa ej
betingas af skyltande med ord och namn, utan
fast mer däraf, att föreningens medlemmar äro
genomträngda af den gudaktighet, om hvilken
det heter, att den inom sig innesluter broderlig
kärlek och i den broderliga kärleken
allmännelig kärlek,

då såväl flertalet kretsar inom Sveriges
allmänna folkskollärareförening som ock
motsvarande föreningar för andra skolarter och
inom andra land (Svenska läraresällskapet,
Danmarks Lae rerforening, Tyska
lärareföreningen m. fl.) icke funnit nödigt att på nu
föreslaget sätt offra åt sken- och namnväsendet,

.så beslutar kretsen att lämna de framlagda
motionerna om ändring af förmeningens
program utan afseende,

dock under uttalande af sin bestämda
protest mot hvarje sådan misstydning af detta
dess beslut, att däri skulle ligga något slags

ljumhet eller likgiltighet för
kristendomsunder-visningen, hvilken kretsen - lika väl som
motionärerna - vill hafva kvar inom
folkskolan.

De nya kristendomskurserna
vid Stockholms folkskolor.

Folkskoleöfverstyrelsen härstädes
justerade den 27 april de nya kristendomskurser,
som nu efter långa diskussioner kommit
till stånd för hufvudstadens folkskolor.
Kurserna hafva följande utseende*:

1. Biblisk historia: berättelser ur gamla
testamentet till Moses, muntligen meddelade.
Herrens bön. Psalm 63: 13; 66: 1; 420: l, 2.

2. Biblisk historia: återstående berättelser
ur gamla testamentet, muntligen meddelade.
Välsignelsen. Psalm 24: 1; 204: 2; 436.

3. Biblisk historia: berättelser ur nya
testamentet till Johannes döparens död, muntligen
meddelade. Psalm 51: 1; 66: 2-4; 429: 10.

4. Biblisk historia: återstående berättelser
ur nya testamentet, muntligen meddelade. Psalm
45: 8; 94; 129: l, 4; 261: 4.

5. Biblisk historia: gamla testamentet till
Moses, efter lärobok. Den apostoliska tron,
muntligen inlärd. Psalm 187: 7, 8; 250; 500: 7.

6. Biblisk historia: gamla .testamentet till
»rikets delning», efter lärobok. - Katekes: de
tre första buden i Luthers lilla katekes i
förening med den antagna utvecklingen. Psalm
141: 10-13; 203: 1; 330.

7. Biblisk historia: återstoden af gamla
testamentet efter lärobok; öfversiktlig repetition af
hela gamla testamentet. - Bibellåsning: Lukas
evangelium kap. 1-4. - Katekes: återstoden
af första hufvudstycket. Psalm 204: 3-5; 210:
9-11; 276: 6; 500: 5, 6.

8. Biblisk historia: nya testamentet till och
med Johannes döparens död, efter lärobok. -
Bibelläsning: Lukas evangelium kap. 5-9. -
Katekes: första artikeln samt öfversiktlig
repetition af första hufvudstycket. Psalm 33; 35: 1;
55: 1; 443: 5.

9. Biblisk historia: nya testamentet till Kristi
lidandes historia, efter lärobok. - Bibelläsning:
Lukas evangelium kap. 10-16. - Katekes:
andra artikeln. Psalm 50; 124; 147: 1-3.

10. Biblisk historia: återstoden af nya
testamentet ; öfversiktlig repetition af hela nya
testamentet, efter lärobok. - Bibelläsning: Lukas
evangelium kap. 17-24. ~ Katekes: tredje
artikeln. Psalm 24: 3-5; 96; 138: 1-3.

11. Bibelläsning: apostlagärningarna kap. l
-12. - Katekes: tredje hufvudstycket samt
öfversiktlig repetition af andra hufvudstycket.
Psalm 260; 268; 302: 1; 369: 3-5.

12. Bibelläsning: återstoden af
apostlagärningarna; bergspredikan, - Katekes: fjärde och
femte hufvudstyckena samt öfversiktlig
repetition af tredje hufvudstycket. Psalm 110: 10;
151; 213.

13. Bibelläsning: Jakobs bref;
Filipperbref-vet; Petri l;sta bref. Öfversikt af kyrkoåret.
Psalm 56; 107; 131.

14. Bibelläsning: Valda delar af-Johannes
evangelium. Kort öfversikt af svenska kyrkans
gudstjänstordning. Psalm 119; 203; 247.

I särskild anvisning är bestämdt, hvilka
bibliska berättelser skola genomgås i
kurserna 1-4.

I kurserna 5-14 skall förekomma
bibelläsning hvarje morgon; lördagsmorgon läses
följande söndags högmässotext. Ät
morgonandakt med bibelläsning ägnas dagligen 15
minuter.

*



Mot förslaget hafva två af öfverstyrelsens
ledamöter afgifvit sin reservation.

* Vi erinra ånyo därom, att kurserna 1-4
motsvara småskolan, kurserna 5-6 folkskolans
första klass o. s. v.

Rektor H. Hernlund har i en längre
skriftlig reservation uttalat sig dels mot
beslutet att låta katekesläsningen börja
redan i 6:e kursen, hvilket han anser
hvarken vara pedagogiskt riktigt eller af
behofvet motiverad!, dels mot en för långt
drifven memorering af katekesförklaringen.
I sin reservation yttrar H. bland annat,

att han »under fortgången af öfverstyrelsens
granskning af utsedde kommitterades förslag
till lärokurser i katekesen ofta - ehuru i de
flesta fall utan framgång - yrkat på
inskränkningar i de till utanläsning föreslagna delar af
den s. k. utvecklingen». - - - »Fastän
öfverstyrelsen fortfarande bland sina ledamöter
räknar tre af anhängarne till de år 1889
fastställda kristendomskurserna, har dock det
oväntade inträffat, att ingen af dessa medverkat till
mitt förslag, att läsningen af Luthers lilla katekes
jämte utvecklingen skulle få anstå åtminstone
till den 7:e kursen, där läsningen af
utvecklingen sedan år 1880 börjat.»

Kyrkoherden A. Strandell har till
protokollet yttrat, att enligt hans åsikt borde i
13:e och 14:e kurserna genomgås i den
förra hufvuddragen i den bibliska historien
och i den senare hufvuddragen i den kate-

ketiska lärokursen.

*



I samband med den beslutade
kursindelningen i kristendom har öfverstyrelsen
i särskild anvisning bestämt, hvilka
katekesstycken och bibelspråk, som skola läsas
ordagrant utantill. Folkskoleinspektören C.
O. Bergman har i anledning af dessa
beslut utgifvit en ny katekesupplaga, i hvilken
med större stilar och kantstreck utmärkts
de delar, som skola ordagrant inläras. I
förordet anmärker utgifvaren, att »öfriga
språk och stycken skola äfven läsas och
läras, ehuru icke utantill». Grundsatsen
för urvalet har varit den, att af
bibelspråken inläras ordagrant endast sådana, som
man ansett företrädesvis böra göras till
barnens egendom, och af styckena skola
icke läsas utantill sådana, som blott utgöra
en omskrifning af Luthers lilla katekes.
En hastig öfverblick visar, att ungefär ett
50-tal af styckena och omkring hälften af
bibelspråken skola ordagrant inläras.

Beträffande anordningen är denna
katekes något olik öfriga, i det att i bokens
början förekommer icke som vanligt Luthers
lilla katekes, utan blott textorden till de
särskilda hufvudstyckena. Den har i stället
flyttats in uti utvecklingen på det sättet,
att textordet jämte Luthers förklaring, båda
med fetstil, ställts främst i hvarje afdelning.
De delar i öfrigt, som skola läsas utantill,
äro tryckta med stilar af den storlek, som
professor Key anser lämplig. Förläggaren
V. Bille har äfven i öfriga afseenden
ombesörjt en ganska god utstyrsel.

FÖR DAGEN.

Lönefrågan afgjord.

Det sjunde hundradet fastslaget.

Båda kamrarna behandlade i lördags
afton det i förra numret återgifna
sammansatta stats- och lagutskottets
utlåtande rörande folkskollärarepersonalens
af-löningsförhållanden.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0195.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free