Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- N:r 10. (480.) 11 mars 1891
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
106
SVENSK LÄRARETIDNING.
N:r 10
Till de ekonomiska bestyren hör:
att upprätta förslag till utgifts- och
inkomststat för skolväsendet;
att rekvirera statsbidrag;
att verkställa utbetalningar;
att anskaffa hvad som kräfves för skolornas
yttre utrustning m. m.
Då skolrådet begagnar sig af sin makt
att varna och afsätta lärare, utöfvar det
ett juridiskt åliggande.
De allra flesta af skolrådets bestyr äro
emellertid af pedagogisk natur. Dit hör:
att uppgöra bestämmelser om skolväsendets
allmänna anordning inom distriktet;
att bestämma lärometoder och läroböcker;
att upprätta läroplan och lärokurs för hvarje
skola;
att bestämma lärotider;
att fastställa läsordning;
att uppgöra bestämmelser om rote- och
klassindelning;
att lämna föreskrifter om undervisning,
ordning och tukt m. m.;
att uppgöra förslag till skolreglemente;
att fastställa formulär för skolans bokföring;
att föreslå lämpliga skollokaler och
undervisningsmateriel;
att anskaffa dugliga lärarekrafter samt
bedöma och öfvervaka deras arbete;
att besluta rörande barns befrielse frånjäjkok
gång; ^-
att anställa afgångspröjriinf^med de barn,
som vilja afgå
m., m. m.
om samtliga dessa och många
andra angelägenheter har läraren icke
någon som helst befogenhet. Det enda
inflytande, som genom folkskolestadgan
tillförsäkrats honom, är att uppgöra förslag
till läsordning. Skolrådet kan däremot fatta
beslut rörande lärometoder, läroplan,
lärokurser, skolreglemente, läroböcker,
skolbok-föring m, m. utan att hafva på minsta sätt
inhämtat lärarepersonalens mening.
Med hänsyn till de förhållanden, som
rådde då 1842 års folkskolestadga tillkom,
var det mycket naturligt, att man ställde
folkskolläraren utanför allt inflytande i j
fråga om folkskolans pedagogiska ledning.
Sedan dess hafva emellertid förhållandena
betydligt förändrats. Den utbildning
folkskolläraren numera erhåller är sådan, att
behörigt inflytande på folkskolans
pedagogiska angelägenheter både kan och bör
tillförsäkras honom.
*
I utlandet har ock på de allra flesta
ställen - särskildt där nya skollagar
tillkommit under de senaste 20 å 25 åren
- lärarens medinflytande på folkskolans
ledning blifvit erkändt genom lagstiftningen.
Några exempel på, huru saken ordnats i
åtskilliga med Sverige likställda land, anser
sig utskottet här böra meddela.
Norge. Folkskolelagen för landsbygden af
den 26 juni 1889 bestämmer följande: I hvarje
»herred» (landtkommun) skall finnas en
skolstyrelse, bestående af a) kyrkoherden eller
komministern, b) »formandskabets» ordförande
(kommunalnämdsordföranden), c) en ordinarie
lärare eller lärarinna, vald för två år af
folkskolans lärare och lärarinnor, d) så många af
kommunalstyrelsen valda medlemmar, som
denna själf bestämmer, e) ägare af verk eller
bruk, som bekostar egen folkskola (när frågor
förekomma om denna skolas angelägenheter).
Kommunens samtliga lärare och lärarinnor
hafva att två gånger årligen sammanträda med
skolstyrelsen för öfverläggning om skolans
verksamhet, tillstånd och medlen för
främjandet af dess mål.
I folkskolelagen för städerna, äfvenledes af
den-26 juqi 1889, bestämmes: Samtliga vid en
stads folkskolor anställda lärare och
lärarinnor bilda ett undervisningsråd för gemensam
öfverläggning om skolornas angelägenheter.
Finnes skolinspektör anställd, är han medlem
af undervisningsrådet och dess ordförande.
I annat fall utnämner skolstyrelsen en
medlem af undervisningsrådet till ordförande.
Undervisningsrådet skall af skolstyrelsen höras
i hvarje angelägenhet, som rör a) folkskolans
allmänna anordning, b) allmänna
bestämmelser om ordning och tukt, c) läroböcker och
undervisningsplan. Undervisningsrådet är
för-pliktadt att på skolstyrelsens begäran yttra sig
rörande en hvar skolfråga.
I hvarje stad skall finnas en skolstyrelse,
bestående af: a) en ordinarie prästman för
hvarje församling, dock högst tre, b) en
medlem af »formandskabet» (kommunalstyrelsen),
c) så många af stadsfullmäktige valda
medlemmar, som dessa själfva bestämma. En
medlem af magistraten äfvensom
undervisningsrådets ordförande deltaga i
skolstyrelsens förhandlingar, dock utan rösträtt.
Finland. Genom folkskoleförordningen af
den 11 maj 1866 är föreskrifvet: I hyai^städ^
och hvarje kommun på landeV’tfär.nögre
folkskola finnes [mejU^fatSgre folkskola» menas
folkskoleajdskringen för åldern 11-14 år;
jä£re-i6fl?skolan omfattar åldern 6-10 år],
väljes en skoldirektion, bestående af fyra till sex
välbetrodda, om folkundervisningen nitälskande
män. I sådan direktion äge ock den lärare,
som af samtliga lärare och lärarinnor inom
skoldistriktet i stad årligen därtill väljes,
äfvensom föreståndare eller föreståndarinna f or
högre folkskola på landet, säte Och stämma i
alla de mål och ärenden, hvilka icke honom
eller henne personligen angå. Lärare kan ej
väljas till ordförande i skoldirektionen, men
väl till sekreterare.
Schweiz. Hvarje kanton har sin skollag.
I Zurich består skolstyrelsen inom hvarje
skoldistrikt af en ordförande och fyra medlemmar,
valda af distriktet. Lärarne deltaga i
skolstyrelsens förhandlingar, dock utan rösträtt.
Distriktets lärare och lärarinnor bilda
tillsammans det s, k. skolkapitlet, hvilket bland
annat har att afgifva yttranden i skolärenden.
Deputerade från skolkapitlen sammanträda
årligen till en s. k. prosynod för förberedande
behandling af skolfrågor rörande hela
kantonen. Samtliga kapitelmedlemmar sammanträda
därpå till den s. k. skolsynoden, där de af
prosynoden förberedda ärendena vidare
behandlas och utlåtanden afgifvas. Skolsynoden
väljer två medlemmar i uppfostringsrådet,
kantonens högsta skolmyndighet.
(Liknande bestämmelser gälla för flera andra
kantoner: Bern, Solothurn, Baselstadt, S:t
Gallen, Aargau, Thurgau, Neuchåtel m. fl.,
dock under växlande former och namn.)
Sachsen. Folkskolläraren har säte och
stämma i skolrådet, dock ej i frågor, som röra
honom personligen; han kan ej heller väljas
till ordförande. Äro flera folkskollärare inom
distriktet, så bestämmer reglementet det
antal, som skall sitta i skolrådet. Har en skola
förste lärare, så insattes denne och dessutom
en af lärarekollegiet på tre år vald lärare.
Baden. I skolrådet sitter föreståndaren för
hvarje under rådet lydande skola. Äro
skolorna konfessionelt blandade, insattes i
skolrådet en lärare af hvarje konfession. Läraren
deltager ej i behandlingen af ärenden, hvari
han är personligt intresserad.
Wurtemberg. Folkskolläraren har säte och
stämma i skolrådet, dock ej i frågor, som
röra hans personliga ställning. Antalet
folkskollärare i skolrådet får ej öfverstiga tre,
Finnas i distriktet flera, så bestämmes fore
trädet af a) föreståndareskap, b) tjänsteålder
Bayern. Förste läraren samt vid större
skolor 2-6 lärare hafva säte i skolstyrelsen
dock blott som rådgifvande.
Hessen. I skolrådet insattes: a) inspektör
om sådan finnes förordnad, samt därjämte b
förste lärare, ifall sådan finnes, c) den i tjän
sten äldste läraren eller, ifall minst fyra sko
or finnas inom distriktet, de två i tjänsten
äldste.
Sachsen-Weimar. Folkskolläraren har säte
skolrådet: i folkskolor med 1-4 lärare den
orste bland dem; i folkskolor med mera än
yra lärare förste läraren samt dessutom en
af lärarekollegiet årligen väld lärare.
(Likartade bestämmelser finnas i nästan alla
de öfriga af Tysklands stater.)
Österrike, l skolrådet äger läraren - eller
om flera sådana finnas förste läraren - säte
och stämma.
Ungarn. Läraren är själfskrifven ledamot
af folkskolans lokalstyrelse.
Frankrike. Enligt folkundervisningslagen af
den 30 oktober 1886, art. 44, skola i hvarje
departementalskolråd sitta två lärare och två
ärarinnor, valda för tre år af den ordinarie
ärarepersonalen.
Det önskningsmål, för hvilket motionären
gjort sig till tolk, är sålunda,
ramgår af förestå^nde^edugor
förd^^fleftatéTeuropeiska stater med nyare
skolförfattningar, ja, man har på de flesta
ställen gått ännu längre än hvad
motionären ifrågasätter och ej blott gifvit läraren
yttranderätt, utan äfven beslutanderätt. Några
olägenheter af en dylik anordning hafva,
så vidt utskottet har sig bekant, ’icke
försports. Tvärtom synes man hafva funnit
densamma särdeles fördelaktig. Så yttrar
en norsk författare i »Tidskrift för
folkundervisningen» år 1884 - ty i Norge
tillförsäkrades läraren säte i skolrådet redan
genom folkskolestadgan af den 16 maj
1860 - följande:
Att det i de lokala skolstyrelserna lämnats
tillträde åt en af kommunens lärare, är ett
lojalt erkännande af dessas betydelse och rätt
att hafva en stämma med i styrelsen af
skolans angelägenheter. Denna anordning har
visat sig mycket ändamålsenlig.
Samma önskningsmål har äfven, särskildt
under det senaste årtiondet, vid flera
tillfällen framträdt inom den svenska
skolvärlden.
Redan år 1881 uttalade Sveriges
allmänna folkskollärareförening den åsikten:
att skolläraren bör genom lag tillförsäkras
rättighet att deltaga i skolrådets förhandlingar,
men i besluten endast för så vidt han är
ledamot af skolrådet, och
att, då i en församling finnas flera lärare,
dessa må äga rätt att bland sig utse en, som
i skolrådet representerar kåren.
Vid det år 1888 hållna tionde allmänna
svenska folkskolläraremötet, som räknade
1,735 deltagare, behandlades frågan om
folkskolans lokalstyrelse. Därvid framhölls,
att folkskolestadgan - hvilken kräfver af
skolrådet hufvudsakligen sådant arbete,
som förutsätter pedagogisk fackbildning
och lärareerfarenhet - dock försmår att
tillgodogöra lokalstyrelsen lärarens
pedagogiska insikter och erfarenhet, enär den
icke föreskrifvit något samarbete mellan
lokalstyrelse och lärare..
Efter en längre diskussion, därunder
både lärare och skolrådsordförande
uppträdde, gjordes följande uttalande:
1. Skolans lokalstyrelse bör förpliktas att
infordra lärarens utlåtande i alla
angelägenheter, som röra den skola, där han arbetar,
2. I hvarje lokalstyrelse bör minst en af
skoldistriktets lärare äga säte och stämma.
Den af seminarierektor G. Kastman med
statsunderstöd utgifna »Tidskrift för
folkundervisningen» har yttrat sig i samma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Tue Dec 12 00:37:21 2023
(aronsson)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/svlartid/1891/0110.html
