Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (478.) 25 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
N:r 8
SVENSK LABARETIDNING.
87
försvinna. Men till en sådan samkänsla
måste medborgaren uppfostras från
barndomen.
Den fosterländska litteraturen borde göras
lättillgänglig för ungdomen. I detta
sammanhang framhölls den fosterländska anda,
som ginge genom den utkomna delen af
den nya läseboken för folkskolan. På för:
slag af hr J. Glimstedt fattades följande
resolution:
Vid undervisningen i modersmålet, sång och
geografi, men framför allt i vårt lands historia,
bör läraren vid alla osökta tillfällen vinnlägga
sig om att gifva barnen djupa och varaktiga
intryck i fosterländsk riktning.
På minnesdagarna af viktigare tilldragelser
i vårt folks historia bör läraren särskildt genom
lifliga berättelser, kortare föredrag och sång
erinra de unga om gångna generationers
bedrifter. Vid sådana tillfällen bör svenska
flaggan svaja från hvarje skolhus.
Frånökretsen hade den 14 d:s sitt
för&ta ordinarie möte för året. Det hölls
1 högre folkskolans lokal i Gudmundrå.
Första frågan lydde: »Hvilken är
enligt författningarna skolrådets ordförande?»
Såsom svar härå anslöt sig kretsen till det
af Svensk Läraretidning i dess n:r 53 förra
året afgifna utlåtande.
Med anledning af andra frågan uttalade
sig kretsen för slöjdens införande i
folkskolorna såsom obligatoriskt
undervisningsämne.
Till ortens riksdagsman hr J. Nydahl
(medlem af kretsen) beslöts afsändande af
protokollsutdrag med anhållan, att han
vid lönefrågans behandling inom
riksdagen ville verka i den riktning, som
angifves i hr Aug. Henricsons motion.
Förslag om nedsättning i årsafgiften
samt ökande af de ordinarie mötena från
2 till 3 bordlades i enlighet med stadgarna.
Nästa möte hålles strax efter
vårterminen å samma ställe.
Riksdagen.
Undervisning om rusdryckernas
natur oeh verkningar
vill hr Oilas A. Ericsson från Dalarne hafva
införd vid de offentliga läroanstalterna.
Det mål, till hvilket nykterhets vännerna
sträfva, är - yttrar motionären - att
spritdryckerna borde instängas på apoteken och
endast användas för medicinska och
tekniska ändamål. Men iunan en så
genomgripande restriktiv åtgärd kan vidtagas och
genomföras, fordras att i ännu högre grad
vinna allmänheten för densamma.
Ett medel, som enligt motionärens
förmenande säkert skulle medverka därtill,
vore att i våra allmänna skolor infördes
obligatorisk undervisning om
rusdryckernas natur samt deras inverkan på
människokroppen, »ty därigenom skulle
otvifvelaktigt en allmännare afsky för
begagnandet af dessa drycker såsom
njutningsmedel åstadkommas och såmedels afleda
mången yngling från att beträda den väg,
som utmynnar i. drinkarens, på samma
gång en sådan undervisning säkerligen
skulle åstadkomma en allmännare ifver
att bringa sina i lasten fjättrade
medmänniskor hjälp. Dessutom är detta ett läro-
ämne, åt hvilket man i hälsovårdens,
folkhushållningens och moralens namn har
rätt att fordra inträde i alla våra skolor,
högre som lägre. Införandet af detta
läroämne kunde därjämte, så att säga,
blifva ett försöksarbete på möjligheten och
lämpligheten af införandet i våra
offentliga skolor af en allmännare
hälsovårds-lära. Nu till en början torde
undervisningen om alkoholgifternas natur och
verkningar kunna meddelas i samband
med undervisningen i naturkunnighet, och
således i egentlig mening läroämnenas
antal icke behöfva ökas.»
På grund häraf föreslår motionären,
»att riksdagen måtte i skrifvelse till k. m:t
anhålla om sådan ändring af de för rikets
allmänna läroverk, seminarier och
folkskolor gifna läroplanerna, att uti
naturkunnighetsundervisningen vid nämda
läroanstalter äfven måtte ingå obligatorisk
undervisning om de ruagifvande ämnenas
natur och verkningar.»
Val med slutna sedlar
blir hädanefter möjligt vid utseende af
skolrådsledamöter m. m. å kyrkostämma i
Stockholm, sedan båda kamrarna sistlidne onsdag
utan diskussion bifallit hr E. Hammarlunds
motion i ämnet.
Samtidigt beslöts på framställning af
justitieombudsmannen, att äfven i fråga om
utseende af suppleanter för skolråd och
kyrkoråd Stockholm skall vara likställdt
med det öfriga landet.
Litteratur.
Ny abc- och läsebok för småsko/an,
utgifven af B. C. Rodhe, skolföreståndare i
Göteborg. Elfte upplagan. Utgifvarens
förlag. Pris inb. 75 öre. - Denna
läsebok, som förut utgått i en fjärdedels
million exemplar, har nu ånyo utgifvits i en
stark upplaga att göra tjänst jämte
Utgifvarens nyaste arbeten: Första och Andra
läsåret. Titeln är visserligen den gamla
välkända, men slår man upp boken, finner
man snart, att hon är grundligt omarbetad
i flera hänseenden. Hon utgör egentligen
ett sammandrag af de två nämda
läseböckerna med samma plan och delvis
samma innehåll. »Första läsåret» ingår
fullständigt till sid. 125; "därefter följer
till bokens slut en vald samling af »Andra
läsårets» läsestycken. De två skilda
böckerna hafva nämligen befunnits något
för dryga och alltså äfven i afseende på
priset mindre lätt åtkomliga för vissa
småskolor, hvilka måste nöja sig ined kortare
undervisningstid. Därför tror sig utgifvaren
hafva gjort väl uti att låta sin äldre
läsebok lefva upp igen i omarbetadt skick;
och med sitt rikhaltiga, omväxlande
innehåll på 300 sidor torde hon också gifva
arbetsmaterial nog åt de småskolor, for
hvilka hon är afsedd.
Af flera skäl, bland hvilka må nämnas
det, att de arbeten, hvaraf denna bok kan
anses vara en förkortad upplaga, redan
varit föremål för granskning i denna
tidning, vill anmälaren blott inskränka sig
till detta omnämnande af arbetet och dess
syfte. /. /-n.
Förskrift för skolor och själföfning af
J. P. Kjellén. Tredje förbättrade och
tillökade upplagan. Utgifvarens förlag. Pris
25 öre. - Framför äldre förskrifter har
denna det företrädet, att bokstäfverna äro
ordnade efter formlikhet och svårighetsgrad
samt att den största stilsorten, rubrikstilen,
ej förekommer förrän mot slutet.
Kännetecknande för den i förskriften
framträ-dende metoden är dessutom, att vid
inlärandet af bokstäfverna skrifvas först de
grundformer, af hvilka de bestå, hvar för sig
med små mellanrum, och därefter
samman-skrifvas dessa grundformer till bokstäfver.
Häri ligger påtagligen den fördelen, att
barnen tvingas att under själfva skrifvandet
göra sig förtrogna med formen af hvarje
särskild bokstafsdel.
I denna liksom i de flesta andra
förskrifter saknas emellertid en del
hjälpmedel, som rätt använda kunna i hög
grad egga eleven till sjelfverksamhet och
själfkritik, t. ex. anvisning om afstånd,
bredd och höjd. Meningen är tydligen,
att ögat skall genom aktgifvande på
förskriften vänjas vid den rätta formen, och
detta kan möjligen vara tillräckligt för
elever med goda naturanlag.
Om sålunda i det stora hela arbetet
såsom förskrift betraktadt kan anses ganska
tillfredsställande, minskas dock dess värde
ej så obetydligt, dels däraf att stafningen
och interpunkteringen stundom äro rent af
oriktiga och dels däraf att framställningen
pä några ställen och särskildt i de mot
slutet intagna formulären i språkligt
hänseende är ganska underhaltig. Knappast
någonstädes kunna en mindre god form och
en oriktig bokstafvering verka mera
skadligt än i en förskrift, ty genom
användandet af densamma rent af innötes/ det
oriktiga. Skulle en ny upplaga komma i
fråga, torde sålunda den angelägnaste
omsorgen böra blifva att få här anmärkta
brister afhjälpta.
Slutligen bör påpekas, att den å
titelbilden angifna skriftställningen efter vår
uppfattning ej är alldeles riktig. Enligt
denna anvisning skall nämligen vänstra
underarmen läggas så långt fram på skrif
-bordet, att handen blir placerad på den
framför skrifbokens öfverkant liggande
förskriften. Häraf blir följden, icke blott
att den tvärt öfver hela skrifboken
liggande armen delvis bortskymmer det från
vänstra sidan infallande ljuset, utan äfven
att vänstra sidan kommer närmare intill
bordskanten än den högra, hvaraf åter följer,
att hela kroppsställningen, trots den i
förordet gifna föreskriften att sitta »rak midt
framför bordet», måste blifva sned med
vridning åt vänster. D.
Cohrs’ ailas öfver Sverige. Fullständig
reskarta i fickformat. Med geografiska
och statistiska uppgifter. Sthm, Nordin
& Josephson. Pris inb. 2 kr. 50 öre. -
Framför andra reskartor utmärker sig
denna för sin praktiska utstyrsel och
lätt-handterlighet. Genom uppdelningen i
specialkartor, hvilka upptaga hvardera en
öppning i den uppslagna boken, är man
befriad från den besvärliga uppvikningen
och sammanläggningen af ett enda stort
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
