Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 8. (478.) 25 februari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VECKOBLAD FÖF^ bÄRARE, UPPfOSTRARE OCJH SKOLVÄNNER.
N:r 8.
STOCKHOLM, 25 FEBRUARI 1891.
10:e årg.
Prenumerationspris :
Vi år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2 kr., V4 år 1,25 kr. (postarvodet inberäknadt).
Prenumerationen sker : landsorten å närmaste postanstalt ; i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset från Drottninggatan), 1 tr. Kontorstid: 4-5 e. m.
Postadress :
Läraretidningen, Stockholm N.
’ Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 4-5 e. m.
Allm. tel. 60 00.
Tryckt hos Oernandtt Boktr. -Aktiebolag, Stockholm.
Iiösnummer
a 10 Öre säljas å tidningens byrå samt å allm. tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid :
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad (= 14stafvelser). Födelse-, förlofnings- och vigsel-annons 1kr., dödsannons 2 ,-80 kr.
Annons bor vara inlämnad senast måndag kl. 5 e. m. för att inkomma i veckans nummer.
Otto Salomon.
Föreståndare för Nääs slöjdlärareseminarium.
Ket gifves personer, hvilka sälta in hela sitt lifs arbete på
förverkligandet af en sann och god idé, men hvilka aldrig
nå sitt mål, aldrig få se sitt
sträfvande erkändt och
Uppskattadt. De äro idéernas
martyrer.
Men det gifves också andra
och lyckligare, hvilka det
förunnas att få se den idé, för
hvilken de kämpat, småningom
bryta sig fram till seger, att
få se sitt arbete bära frukt,
kanske i rikare mått än de
själfva vågat hoppas. En af
dessa lycklige är den man,
hvars bild i dag pryder detta
blad. För vårt lands lärare är
hans namn sedan långt tillbaka
väl kändt. Många af dem se i
honom en kär bekant.
Otto Salomon föddes den l
november 1849 i Göteborg af
israelitiska föräldrar.’ Efter att
hafva genomgått el t par
förberedande skolor inträdde han
1864 i Göteborgs
realgymna-sium, därhän 1868 aflade
studentexamen. Hösten samma år
ingick han som elev vid
dåvarande Teknologiska institutet
i Stockholm, men lämnade
detta redan följande termin.
Hans morbroder, Nääs
nuvarande ägare, grosshandlaren
August Abrahamson, förlorade
nämligen vid denna tid sin
hustru, och som han var
barnlös, önskade han sin unge
systerson till sällskap i sin ensamhet. Så kom Salomon till Nääs.
Här biträdde han nu vid egendomens skötsel, hvartill han
sökte förvärfva sig ökad duglighet genom att under åren 1870-71
OTTO SALOMON.
genomgå en kurs vid Ultuna landtbruksinstitut. Med jordbruket
på Nääs sysselsatte" han sig sedermera till 1878, hvilket år han
ingick äktenskap med Ellen Wahren, dotter till en af Norrköpings
mest framstående industriidkare.
Arbetet med landtbruket var dock ej nog att tillfredsställa
Salomons verksamhetslust. Redan som barn var han road af att
___________________:_________. undervisa och under skoltiden
gaf han lektioner åt yngre och
mindre försigkomna kamrater.
Strax efter sin ankomst till
Nääs blef han ett slags
biträdande lärare vid församlingens
folkskola, där han under flera
år undervisade 2-3 timmar
dagligen. Skolans egentlige
lärare var en man af gamla
stammen och visade sig ej
of-verdrifvet förtjust öfver »den
spion skolrådet skickat på
honom». Samtidigt härmed höll
Salomon aftonskola för godsets
drängar samt tillsammans med
en ung dam i grannskapet
söndagsskola för socknens ungdom.
Denna senare besöktes af
öfver 100 lärjungar.
Vid denna tid, slutet af
60-och början af 70-talet, var det
som slöjdundervisningsrörelsen
först framträdde. Den var då
en fråga af rent
nationalekonomisk betydelse: hus fliten s
höjande och allmänna utbredande
var målet för densamma. Man
insåg snart vid sitt arbete
härför, att om något varaktigt
i detta syfte skulle kunna
uträttas, så måste man lägga an
på ungdomen i skolorna. Genom
enskilda personers åtgöranden
upprättades därför slöjdskolor
inom olika orter. Kraftigast
bedrefs säkerligen denna rörelse i Älfsborgs län under ledning
af dess höfding, den bekante grefve Sparre, och den af honom
stiftade slöjdföreningen. * ,.
-_^ ,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
