Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - N:r 1. (471.) 7 januari 1891 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
SVENSK LÄRARETIDNING
VECKOBLAD FÖR LÄRARE, UPPFOSTRARE OCH SKOLVÄNNER.
N:r 1.(471.) STOCKHOLM, 7 JANUARI 1891. 10:e årg.
Prenumerationspris:
1/1 år 3,50 kr., 3/4 år 3 kr., 1/2 år 2
kr., 1/4 år 1,25 kr. (postarvodet
inberäknadt).
Prenumerationen sker:
i landsorten å närmaste postanstalt;
i Stockholm å tidningens byrå.
Byrå:
Barnhusgatan 6 (tredje huset
från Drottninggatan), l tr.
Kontorstid: 4-5 e. m.
Postadress:
Läraretidningen, Stockholm N.
Redaktör och ansvarig utgifvare:
EMIL HAMMARLUND.
Träffas säkrast 4-5 e. m.
Allm. tel. 60 OO.
Tryckt hos Gemandts Boktr.-Aktiebolag, Stockholm.
Lösnummer
a 10 öre säljas å tidningens
byrå samt å allm.
tidningskontoret Gust. Adolfs torg 10.
Utgifningstid:
hvarje onsdags förmiddag.
Annonspris:
25 öre pr petitrad( =14 stafvelser),
Födelse-, förlofnings- och
vigselannons l kr., dödsannons 2,50 kr.
Annons bör vara inlämnad
senast måndag kl. 5 e. m. för att
inkomma i veckans nummer.
lO:e årgången.
Finnes det ännu någon
lärare, lärarinna, skolrådsordförande eller
skolvän, som ej gjort bekantskap med
Svensk Läraretidning,
Sveriges största och mest spridda
skoltidning,
så är det nu vid utsändandet af tidningens
10:e årgång på tiden att göra denna
bekantskap genom att på närmaste postanstalt
prenumerera för helt år med endast 3,50 kr., för
halft år med 2 kr. eller för kvartal med 1,25
kr. (postarvodet inberäknadt).
Svensk Läraretidning har medarbetare i
alla delar af riket. - Läses af öfver 8,000
lärare, lärarinnor, organister, skolrådsordförande
m. fl. - Är allmännaste annonsblad för lediga
tjänster vid folk- och småskolan.
Under 1891 porträtt af
framstående skolmän en gång i månaden.
Ur pressens omdömen.
»Utan gensägelse den bäst redigerade af alla
våra facktidningar. - - - Borde läsas af en
hvar, som har med undervisning och uppfostran
att skaffa.»
»Ett oumbärligt fackorgan för rikets lärare.»
»Har genom en talangfull behandling af
skolfrågor vidgat allmänhetens intresse för och
insikter i skolans angelägenheter.»
»Hvarje skolrådsledamot i landet borde anse
det för en plikt att läsa Svensk Läraretidning.»
»Många missgrepp i lagtolkning m. m. skulle
skolråden kunnat undvika, om deras ordförande
och ledamöter ständigt följt med blott den
afdelning i Svensk Läraretidning, som innehåller
prejudikat i skolfrågor.»
»Ett vaket och talangfullt skött organ.» -
»Redbart och omväxlande innehåll.»
lO:e årgången.
FÖR DAGEN.
Folkskollärare är valbar till
skolrådsledamot.
Viktigt prejudikat.
Bakläxa för Karlstads domkapitel och
åtskilliga kyrkostämmoordförande.
Under de senaste nio ären hafva vi
vid upprepade tillfällen yttrat oss om
folkskollärares valbarhet till
skolrådsledamot. Frågan har gällt, huruvida
folkskollärare äro att hänföra till den i
kyrkostämmoförordningens § 24 nämda
kategorien »kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och aflönade betjänte» eller
ej. Vi hafva ständigt besvarat denna
fråga nekande, medan däremot »Vårt
Land» samt Karlstads domkapitel och
åtskilliga kyrkostämmoordförande
förfäktat en motsatt mening.
Trots upprepade uppmaningar i denna
tidning att genom klagomål draga frågan
under k. m:ts ompröfning, så att
ändtligen klarhet i saken måtte kunna vinnas,
hafva först under det nu gångna året
dylika klagomål kommit till stånd -
hufvudsakligen genom vårt föranstaltande.
Vi ansågo det nämligen vara så mycket
viktigare att få till stånd ett prejudikat
i frågan, som man endast därigenom
kunde hafva utsikt att fullständigt göra
slut på det tilltag, hvilket åtskilliga
kyrkostämmoordförande låtit komma sig till
last, nämligen att, då folkskollärare
föreslagits till skolrådsledamöter, de helt
kategoriskt vägrat att framställa proposition
härpå under förklaring, att folkskollärare
icke vore valbar till skolrådsledamot.
Det länge motsedda prejudikatet är nu
en verklighet. Och vi äro i dag i
tillfälle att glädja våra läsare med det
meddelandet, att den lagtolkning, vi i denna
fråga ständigt förfäktat, varit den rätta.
K. m:t har nämligen förklarat
folkskollärare vara valbar till medlem af
skolrådet.
Folkskolläraren A. M. Ekström i
Liljedal valdes vid kyrkostämma med Eds
församling den 16 december 1888 till
medlem af församlingens kyrko- och
skolråd för åren 1889-92. Efter det
anmärkning gjorts mot detta val,
förklarades Ekström vid decemberkyrkostämman
1889 utesluten från kyrko-och skolrådet
på den grund, att han såsom
folkskollärare vore »kyrkoförsamlingens
redovisningsskyldige och aflönade betjänte» och
sålunda enligt § 24
kyrkostämmoförordningen icke valbar till kyrko- eller
skolrådsledamot.
De besvär E. häröfver anförde hos
Karlstads domkapitel blefvo genom
utslag den 22 mars 1889 ogillade.
Domkapitlet ansåg nämligen folkskolläraren
vara »en bland de af församlingen
aflönade betjänte».
Klagomålen fullföljdes hos k. m:t. För
de skäl, som från ömse sidor anfördes
för och emot folkskollärares valbarhet
till skolrådsmedlem, redogöres
fullständigt i denna tidning n:r 39 år 1890,
hvartill vi hänvisa de för ämnet
intresserade.
K. m:ts utslag, gifvet den 19 sistl.
december, lyder sålunda:
K. m:t har låtit handlingarna i detta mål
sig föredragas; och enär stadgandet i 24 § af
k. förordningen om kyrkostämma samt
kyrkoråd och skolråd den 21 mars 1862, att
kyrkoförsamlings redovisningsskyldige och aflönade
hetjänte ej kunna vara ledamöter i
församlingens kyrkoråd eller skolråd, icke äger
tillämplighet på klaganden, hvilken hvarken på grund
af den honom såsom folkskollärare åliggande
vård om skolans undervisningsmateriel och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
