Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ligga
1267
motvilja
[l i (d) k ö p, sv. dial., köpskål, se
under talg.]
ligga. Om ligga i betyd, ’ruva på
ägg’ se under ruva 2.
likna, r. 10: står: likna, läs: likna.
Limhamn. Linné använde dock, utom
Kalkhamn, även namnformen
Limn-hamn (t. ex. Sk. r. s. 195, 196, 197).
Linköping. Wesséns i art. citerade
uppsats (vid häftets tryckning endast i
manuskript) se NoB 1921 s. 27 f. Förf.
hävdar här med framgång den äldre
härledningen av namnet.
Ljudutvecklingen har tydl. varit liong- >- lyng->>
Ung-.
lintyg, se tyg.
lipa, redan i God. Ups. G 20 s. 526
(lipan ok mwn gapan).
ljung. Om ett annat, allmänt
dial.-ord för ’Ijnng’ se ovan under *grön.
locke, spindel. Om ordets egenskap
av noanamn se under spindel 1.
[L os m a n, familjen. Atm. den så
benämnda svenska släkten synes ej ha
fått sitt namn efter Ity. lötsman, lots,
utan från Loshult Smal.]
lösta o. övriga former beteckna i äldre
tid även Lolium temulentum.
love i h an dl o ve. Det hade kunnat
påpekas, att i riksspr. ordet nu i regel
betecknar handleden. Den gamla betyd,
’insida av handen’ kvarlever i dial. o.
i dialektiskt färgat språk. - Om andra
särsk. germanska ord för ’handled’ se
under vri st.
Lucia. Om ty. Berchta se även
under häxa ovan.
luftstreck, se under väderstreck.
2. lycka, inhägnad. Från det
möt-svar, fsv. Lykkia o. oblik kasus Lykkio
utgå en mängd gård- o. bynamn Lycka
resp. L j c k e. Med avs. på Lycke av
Lykkio jfr t. ex. ortn. G ylle av fsv.
Gyllo, Röttle av fsv. Rytlo, Avje av
fsv. AZvio.
lätt, r. 7: står: *lnghro-, läs: *lnghuro-,
Lödöse, r. 9: står: SOA, läs: SOÄ.
lös. Jfr f. ö. medvetslös nedan,
skadeslös under skada samt age-,
sedeslös under Ordbildning II.
lösen, r. 6, läs: *lauslni-.
.löv. Se även under Vederslöv. -
Av ortnamn på -löv ha i anslutning
till de urspr, slaviska namnen på -ow
bildats familjen. G i slö w, Herslow,
S al l o w, W in s lo w.
mad. I ortn. bl. a. i Elma (se ed l
ovan).
Majenfors, ortn. Smal., se under
makt.
2. manna. Sammans.: mannagräs,
Glyceria fluitans, Linné 1751 osv. (även
-grö m. m.) - da., från ty. mannagras,
jfr -schwingel (förr även manna), av
vars frön mannagryn bereddes; jfr
Linné Sk. resa s. 348: ’Manna-gryn
samlades här (i Skillinge sn) årligen
och bruktes til mat’; sedermera
överflyttat på de numera av vete tillverkade
mannagrynen. - Hit hör också m an n it.
mar- (hav o. d.). Mera
svårigenkän-ligt i t. ex. ortn. Skärmarö Uppl., av
fsv. Skceria-mara.
matros. Om f ra. matelot se
emellertid nu Nyrop WuS 7: 81 f., där den
uppfattningen utförligt motiveras, att
ordet ej utgår från fnord. spr. utan
från ett mholl. *matenoot. Ffra. matenot
är ej uppvisat.
[M e dje, ortn. Sdml., fsv. Midhedhe;
se ed l ovan.]
medlidande, se under sympati.
medvetslös, sannol. infört av
nyromantikerna, Elgström 1810, Geijer 1811,
Palmblad 1813, Atterbom,
Hammarsköld (medvetslöshet), filosoferna Biberg.
Grubbe osv.; ett slags elliptisk bildning
till medvetande (jfr f. ö. avrältsplats,
inkörsport, återvändsgränd osv. under
Ordbildning II), möjl. med stöd av
samvetslös o. d. Jfr Tamm Sammans, ord
s. 118. - Ett annat av nyromantikerna
infört ord är vemod.
migrän. Tillägg: Jfr kranium.
mindre. Sammans, minderårig (=
da. minderaarig), mindretal, efter ty.
minderjährig, minderzahl.
1. mod. Jfr även ä. nsv. motvilja, ont
uppsåt, självsvåld, under vilja 2.
monopol = ty. osv., av lat.
monopo-lium, grek. monopolion, till grek.
mö-nos, ensam, ende (se monark), o.
pö-lein, sälja, osv. (varom se fal 1); alltså:
ensamförsäljning.
motvilja. Om detta ord (efter ty.
widerwille) o. om ä. sv. motvilja, ont
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
