Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tillägg och rättelser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
knattra
1265
kungsfågel
K. Hum. Vet.-samf. i Upps. XXI. 3: 9)
atm. delvis från ffris. knap, nordfris.
knaap, knapp, med ä av an; jfr mhty.
knouf. Detta knäp (fsv. knaper) har
sedermera på nordisk botten kunnat ge
knapp (i svagare betonad
sammansättningsled).
knattra. Jfr även no. knatra, braka,
o. se k n ätt nedan.
knätt n., dial. o. (atm. i Ögtl. att
betrakta som lokalt riksspr.), kort o.
svagt ljud, ofta i förb. knätt och (eller)
kny såsom flera ggr hos Fröding, jfr
norrl. dial. knätt m., knäpp, sv. dial.
knätta (ipf. knatte o. knätt), knäppa,
prassla, isl. knetta (pres. -ir), no. knetta
(med svag böjning) ds., av Ijudhärmande
ursprung liksom sv. dial. gnetta, slå
sönder i småbitar, 110.: lossna el. brista
med ett svagt ljud, el. som knattra
o. no. knatra, braka, osv.; med samma
växling av kn- o. gn- som i andra
ljud-härmande bildningar t. ex. gny o. sv.
dial., no. kny, knota, el. gnägga o. no.
kneggja.
[kock, sv. dial., tupp, se under [-kyck-ling.]-] {+kyck-
ling.]+}
koka l, jfr även t er rak o t ta.
kola av, r. 2: läs: finska knotla.
kolifej, rad 3: läs: Geete.
kolorit? jfr under kulör.
kompromiss, r. 4, läs: comprömittere.
konkarong. Se nu även Hjelmqvist
Saml. skr. av A. M. Lenngren, Anm. s.
366 (Sv. Vitt.-samf. VI).
Konrad, r. 5, läs: *könia-.
korv. - Uttr. måttliga korvar ä
bäst förekommer även i dial., t. ex.
Sdml., o. Sparres svar på fänrik
Resen-hoevts anhållan bör väl snarast
betraktas som en skämtsam användning av
detta kanske gamla ordstäv.
2. -kost, jfr även ökos t ig..
krafsa, även i y. fsv. God. Ups. G 20
s. 534.
kravell. En annan mening om
upprinnelsen till isl. karfi bar nu uttalats
av J. Sverdrup MoM 1922 s. 52 (:
inhemskt germanskt ord).
krik, sv. dial., vrå, hörn, vret, liten
sjövik m. m., motsvar. isl. krikr o. kriki,
böjning, bukt (varifrån väl meng. crike).
no. krik o. krig, da. krig, höll. kreek
Hellquist, Etymologisk ordbok.
(varifrån möjl. eng. creek; enl. andra
från nord. spr.); från germ. spr.
kommer fra. criqne, liten bukt; till en
växelrot till den i krake l o. krok. - Det
i sjövet. årh., sjöromaner o. d. stundom
uppträdande krik, trång vik, är väl
lånat från eng. creek; jfr t. ex. Sparre
Sjökad. 1850: ’köra in linjeskeppen uti
trånga krikar’, Tidskr. i sjöv. 1891 m. fl.
Lånat är också (sall)krika, saltdamm
senare hälften av 1700-t.
kropp. Kroppås redan i y. fsv. God.
Ups. G 20 s. 199: kroppas tak.
krusbär. Andra germ. beteckningar
se under stickelhår.
kräkla i gröta kräkla redan i y. fsv.
God. Ups. G 20 s. 447.
krämla sammanhänger möjl. med no.
krembel, litet tjockt föremål, väl egentl.:
något sammanträngt el. d}7!., till germ.
kremb-, växelform till kremp- i krympa.
[kuckerella, sv. dia!., arla, se d. o.]
Kuddby, under kuta. Den gamla, med
’möjl.’ betecknade sammanställningen
med sv. dial. kut, säl, är naturligtvis
av flera skäl högst oviss. Om namnet
se f. ö. förf. Ortn. på -by s. 17, 42,
97, 98.
kullerbytta. En intressant samling
av o. redogörelse för från ty. dial.
hämtade, i regel imitativa beteckningar
lämnas av Jos. Muller i Zeitschr. f. deutsche
Mundarten 1916 s. 371.
kulör. - Härtill adj. kulört, 1750:
couleurte kläder; jfr co(n)lenrd Ull,
1732, 1758, 1774 o. colör 1637 = da.
kulort, jfr Hy. klöörd, höll. geklenrd
(part. till kleuren, kolorera). I
enskildheter dunkelt; i sv. möjl. från da.;
t-formen kanske från neutr. Om det
Hy. el. höll. ordet ligger till grund, har
ny anslutning till kulör egt rum.
kungsfågel, Regulus, Linné 1740 (hos
Schroderus Gom. 1639 däremot om
gärdsmygen), Var. rer. 1538: konnings
foghel (regulus o. trochilus); även
fågel-kung Nilsson Fauna, motsv. da.
konge-fugl, fnglekonge, stjernekonge, ty.
som-merkönig osv., jfr lat. regulus o. grek.
basilevs; med syftning på den kronlika
form, som de gulglänsaiide
huvudfjädrarna erhålla, då de resas i vädret.
Liknande namn tillkomma även gärdsm}r-
80
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
