Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - åkermönja ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
aldr liviR, dvs. så länge människor leva)
= isl. a/dr, da. ålder, f s ax. aldar, fhty.
aZtar (ty. alfer), ägs. ealdor, ung. ds.
(i eng. i stället det romanska age, av
vlat. cetäticum, till lat. cetas), jfr got.
framaldrs, framskriden i ålder; av germ.
*aldra-, bildat med ieur. suffixet
-frö-till germ. *alan, växa, nära, föda (varom
under alster), som t. ex. gal der till
gala. Liksom hos parallellbildningen
alster uppträder även konkret betyd.,
näml. i fsv. ålder, avföda, o.
sicengar-alder, avkomma av ett äktenskap. En
annan parallellbildning, på ieur. -ti
(germ. *aldi-), ingår i värld; o. en
tredje, av mera sällsynt slag, föreligger
i got. aldöma m., ålder, jfr de neutrala
lat. certämen o. f or amen (såvida här ej
snarare föreligger en sammans, med ett
*döma = isl. *dömi; jfr fhty. altnam;
K. F. Johansson Nord. stud. s. 457). Se
f. ö. utom d. o. och alster även aldrig,
all, alt, Arild, ål d-, åldras, al a s,
älska. - Om ä. sv. forn-, medelålder i betyd,
’forn-, medeltid’ se tid. - Ålderdom,
fsv. alderdömber, även: (mogen) ålder
= da. ålderdom, efter mlty. ålderdom
= ty. altertnm; se dom 2. -
Ålderman, se d. o. - Ålderstigen, 1544,
jfr 1695: ’Som iagh nu emot 70 åhr till
ålder stiger’ = da. alderslegen, jfr ä. da.,
stige til ålders.
[*ålder, sv. dial., al, jämte ålder
m. m., motsv. isl. pir, med inskott av
d mellan Z o. r, se f. ö. al.]
ålderman, i sht hist.: vald
föreståndare för ett gille el. skrå, även:
bystämmans ordförande, fsv. ålderman =
fda. ålderman, da. olderman, senisl.
gldarmaör, från mlty. olderman = ägs.
ealdormann (eng. ålderman), till mlty.
older osv., äldre, kompar. till old,
gammal (se ål d- o. äldre ävensom
föräldrar, ålder) = ffris. ålder, fader el.
moder, ägs. ealdor, överhuvud,
familjefader, senior. Jfr t. ex. ry. stdrosta,
bl. a.: byfogde, till fslav. starn, gammal
(se stor).
åldras, fsv. åldras = no.-da. äldres;
i fsv. även celdras; avled n. av ålder.
Med samma betyd.: sydsv. dial. allas,
fsv. wllas, celdas = isl. eldask, no.
el-dast, da. oxides, till isl. elda, göra gam-
mal = mlty. elden, vänta, dröja, fhty.
elten, göra gammal, ägs. ieldan, fördröja,
av germ. *alÖian, avledn. av *alda-,
gammal, se äldre o. åld-.
ålkussa, Zoarces viviparus, tånglake,
Linné 1746: ålekuser, 1838: ålknssa, i
dial. även ål(a)kusa = no. aalekusa,
till ål l o. sv. dial., no. kusa,
puden-dum muliebre; syftande på folktrons
uppfattning om tånglaken som ålens
hona; jfr de likabetyd, no.-da. aalekone,
ty. aalmutter m. fl.
[ålla, sv. dial., fördjupning, djup fåra,
se följ.]
Ålleberg, Vgtl., fsv. Aldubiærgh,
motsv. Ålleberget Ydre. Snarast till sv.
dial. ålla, fördjupning, djup fåra, t. ex.
i berg, bl. a. från Ydre o. från trakten
av Ålleberg, å sistn. ställe särskilt om
försänkningar i Ålleberg, i sv. dial. även
’håligt o. urgröpt kärl, stor låda m. m.’
= no. olle, stort träd; jfr finska
lånordet allas, genit. altaan, ho, av germ.
*alðaz; väl = isl. alda, (stor) våg el.
bölja, sannol. egentl. ’vågdal’ = det
urgamla fin. lånordet aalto, våg, bölja;
besl. med ags. ealdoð, tråg, ävensom
med lat. alveus bl. a.: tråg, flodbädd,
dike, alvus, bukhåla m. m.; se f. ö.
lodja, ollon. Lidén Bland. språkhist.
bidr. I s. 3 f. (Göteb. högsk. årsskr.
1904); jfr Lampa Falköping förr o. nu
s. 150. Enl. H. Jungner Fornvästgötar
på vandring s. 16 (Vgtlds fornm.-fören.
tidskr. 1920) samt nedannämnda avh.
dock snarare: ’(den heliga) ekens berg’,
jfr fsv. alda, fruktbärande träd (varom
ävenledes under ollon) el., enl. ett
senare förslag av samme förf. (Gudinnan
Frigg särsk. s. 274 f.), i stället
innehållande ett ord med betyd. ’den gamla
(kvinnan, äringsgudinnan)’, till ett fnord.
alda, svag form till germ. *alðaz,
gammal (se äldre), jfr om motsvar.
mytiska väsen t. ex. ty. die alte (hure),
lty. dat ôle wîf ävensom den västgötska
folktron om Ållebergskäringen o. Ålla
samt den värendska om Frigge som ’en
gammal käring’. Enl. Jungner (s. 310 f.)
skall berget redan i hednisk tid ha varit ett
dödsberg, ett västgötskt Valhall; jfr t. ex.
sagan om de där slumrande riddarna.
Å andra sidan uppträda sägner om gamla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
