Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - vovve ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
felaktiga pluralformen vreter, t. ex. Ord
o. bild 1917 s. 8. - Härtill ortn. Vreta
- fsv., egentl.pluralform, liksom Berga,
L ö ta, Tveta, Åk ra osv. (se Ordbildning
under -a). - Ett helt annat ord, som
dock i vissa dial. sammanblandats med
vret, är sv. dial. vrält f., da. dial. vrcet,
åkerteg m. m., som, med Torp Etym.
Ordb. s. 528, kan vara - no. rett f.,
flat rätlöpande landsträckning, o. besl.
med mlty. wrechte, wruchte, gärde,
inhägnad; jfr (?) sanskr. vrajd-, fålla; el.
också kan tänkas höra till vräka i
betyd, ’driva’, vartill i alla händelser
fsv. skallavrcet, skallgång, sv. dial. vrätt,
inringat område vid vargskall, isl. rett,
inhägnat ställe där boskapen drives in,
av germ. *wrehti-; jfr även G. Bergman
Samnord, e s. 87.
Vreta, ortn., se föreg.
vricka, ipf. vrekte Petreius 1615;
vrecka, om båt, Linné 1747 = no.
(v)rikka, da. vrikke, Ity. wricken; besl.
med l ty. wriggen, vackla, jfr no. v rigla,
vricka, intensiv- el. iterativbildningar
till germ. *wrig- i t. ex. ägs. wrigian,
sträva fram (eng. wry, vrida) - ie. roten
urik, vrida, vartill bl. a. också mlty.
wrich, förvriden, förryckt (med samma
betyd.-utveckling som i sv. vriden),
ävensom kroppsdelsbeteckningarna fhty.
rz/?o, knäskål, vad (ty. reihen, vrist),
mholl. wrighe, vrist (med samma
betyd.-utveckling som i det närmare el.
fjär-mare besläktade vrist), samt vidare,
av ie. *uroiko-, grek. roikös, krokig,
litau. rdisza-s, lam, meng/wrd/i, vriden,
halsstarrig, smal. dial. vrå, ogin, knarrig,
fsv. *vrär i runsv. Vräe (som dopnamn,
egentl, tillnamn; likaledes från Smal.;
se v. Friesen Medd. fr. N. Smal.
fornm.-fören. 1922 s. 41 f.), jfr av samma
avljudsform *uroik- isl. rckxn, knut (av
germ. *wraihsni-) m. fl. ord (varom
bl. a. Liden Göteb. högsk. årsskr. 1899,
4: 5 f., 12 f.); med avs. på
betyd.-utvecklingen av sv. dial. vrå se ovan.
Vricka är dock ej, såsom Liden
antager, ett denominativum till ett germ.
*wrikka- (- mhty. ne, band osv. =
grek. riknös, böjd), utan ett intensivurn
av samma slag som bocka, locka,
rucka, vicka osv. - Parallellrot:
ieur. urig i got. wraiqs, krokig, vriden
= sv. dial. urek, egensinnig person, som
kunna direkt motsvara grek. raibös,
krokig, vriden (av ie. *uraiglÅ- el. *uraig
+ H-). En annan parallellrot se vrida.
Jfr även under vrensk.
vrida, fsv. v ripa = isl. rida, da. vride,
fhty. ridan, ägs. wriÖan (eng. writhé);
jfr f ra. lånordet rider, skrynkla (se
ridå); i avljudsförh. till adj. vred, ägs.
ivrced, wréd, krans (eng. wreath), mlty.
wrédel, vridkäpp, av germ. *wraip-,
*ivraiÖ-9 ävensom isl. riÖill, trästycke
till nätbindning, no. riael ds., 110. vriel,
vridkäpp, sv. dial. vrele (av *wriÖl-),
något hopvridet, isl. riÖnll, klunga, klase,
östsv. vridil, knippe av hopvriden halm,
m. m., av germ. *wriÖ-; till en ie. rot
nrit, vartill bl. a. förts litau. rita, risli,
rulla, välta (jfr Liden Ein balt.-slav.
Anlautsges. s. 4, Göteb. högsk. årsskr.
1899, IV). Jfr vred l o. under vrensk.
- Härtill adj. vriden, förryckt, t. ex.
Hagberg 1848, absolut; från utförligare
uttryck, såsom o. 1750: ’vriden till
förnuftet’, P. J. Bergius i brev 1767:
’vriden till sina sinnen’, jfr 1804: ’vridna
hufvuden’, Arnell 1829: ’min hjerna är
vriden’, ävensom t. ex. 1799: ’Det kan
ju vrida på sned den klokaste hjerna’;
med samma betyd.-utveckling som i
förryckt, dvs. ryckt ur sitt normala
tillstånd, ty. verschrobcn, el. (med
mildare betyd.) disträ, ytterst: dragen i
sjir. Om i annan riktning gående bildl.
anv. av besl. ord se under vred,
vresig o. vrång. Ett part. pf. ligger också
till grund för galen (se d. o.).
vriden i betyd, ’förryckt’, se föreg,
slutet.
[Vrigstad, ortn. Smal., se under
-stad.]
[vringla, sv. dial., vrida, vimla, se
under vrång.]
[Vrinnevid, ortn. Ögtl., se Vi.]
vrist = fsv. = isl. rist (plur. ristr),
da. vrist, mlty. wrist, även: handled,
mhty. rist(e) ds. (ty. rist), ägs. w rist,
wyrst, handlove (eng. wrist), snarast av
germ. *tvrih-sti- (besl. med vricka; se
d. o. o. de där anförda orden för ’vrist’)
el. av germ. *wriÖ-sti-, till vrida; i båda
fallen med samma grundbetyd, ’vad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
