Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Tälje ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
’göra en inskärning, räkna’, om
verkligen, med Rosenhagen ZfdA 57: 189 f.,
släktskap eger rum med tälja 1; jfr
särsk. betyd.-utvecklingen hos lat.
pu-täre, skära > räkna > anse (Kretschmer
Glotta 10: 161 f.). - Täljare, matem.,
Luth 1584 = da. tceller, efter ty. zähler
1514; jfr eng. teller, numerator.
Tälje, fsv. Tcclghia(r); Södertälje
omnämnes redan på 1000-talet hos Adam
av Bremen; egentl.: skåra, klyfta, till
stammen i tälja l o. besl. med fir.
dluge, klyfta. Förf. Sjön. 1: 666. - Fsv.
Tcelghia har ljudlagsenligt blivit Täljje
liksom Vcengia övergått till Vä n g e. -
Det oomljudda grundordet till detta
namn föreligger i ortn. Tal ga (fsv.
Talghum, egentl, dat. plur.) Sdml.
[<sp>Tälla, Tallberg, Tällby,
Tällsätra<sp>, ortn., se tall.]
tält, 1682: tälter, pl. = da. telt (förr
även: en t.), från mlty. telt n. - det
inhemska tjäll; se d. o. Under 1600-t.
förekommer dessutom stundom formen
tiält (tielt), som synes vara en
blandform av tält o. tjäll. - Got. har för
’tält’ hlefpra (se lider).
tämja, fsv. tcemia = i si. temja (ipf.
tamda), da. tcemme, got. gatamjan, mlty.
tem(m)en, fhty. zem(m)en (ty. zähmen),
ägs. femman, temian = sanskr. damdyati,
tämjer; kausativum till got. gatiman,
fsax. teman (mlty. tem(m)en, varav ä.
nsv. temma, tama), fhty. zéman (ty.
zie-men), av germ. "teman, st. vb, passa
(liksom sätta : sitta osv.), el. också
bör det germ. verbet till sin bildning
skiljas från det sanskritiska o. fattas
som ett denominativ av tam. till vilket
det annars vore en parallellbildning;
alltså samma möjligheter som i fråga
om vränga o. vänja. - En annan
bildning är fhty. zamön, kuva = lat.
domo ds. (av *domä-iö); jfr med andra
avljudsstadier grek. damdö, kuvar, o.
sanskr. dåmyati, kuva(s). - Det gamla
ljudlagsenliga ipf. tämde anges ännu
hos Dalin 1853 som den enda formen.
Analogibildningen tämde uppträder dock
redan i fsv.; sedan genom ytterligare
inverkan från inf. o. pres.: tämjde. -
Se f. ö. tam, tam lig.
tämlig, fsv. tcemellker, tillbörlig ==
ä. da. temmelig ds., tämligen stor, från
mlty. tem(m)elik, passande = mhty.
zimetich (ty. ziemlich); växl. med mlty.
témelik, tame- (höll. tamelijk), till germ.
*tcémi- i mlty. betäme, passande, osv.,
jfr got. gatémiba, adv. Till germ. vb.
*teman, passa (se tämja), o. bildat på
e-stadiet som -näm i angenäm, -kväm
i bekväm, gav, hav osv. -
Tämligen, motsv. da. temmelig, från mlty.
temmeliken. Jfr till betyd.-utvecklingen
under föga.
1. tämpel, helgedom, kyrka, se
tempel.
2. tämpel, i sht dial., spännträ över
väv, vävspännare, t. ex. 1781 i bouppt.
från Växiö, Pasch 1831, J. O. Andersson
Väfn. 1880 = no. tempel, från Ity.: östfris.
tempel ds., från fra. temple ds., (varifrån
även eng. temple), från lat. templa plur.,
ej uppvisat i denna betyd., men i den av
’över spärrarna spända takbjälkar’, plur.
till tempium (- tempel, se d. o.), väl
med grundbetyd, av ’något utspänt’. -
Ett tidigare lån från fra. än eng. temple är
ägs. timple, tydl. i samma betyd., varom
Liden IF 19: 361 f. - En besläktad
inhemsk ordgrupp föreligger i no. temba,
fullproppa, isl. pQmb (genit. pambar),
utspänd, uppsvälld mage, buk, vartill,
med F. Jönsson Tiln. s. 55 (Aaarb. 1907
s. 215), Einarr pambarskelfir, egentl.:
vars buk skälver, den istermagade; alltså
även här med grundbetyd, ’spänning’.
täms, gotl. dial., sikt = da. dial.
tems, tims, från Ity. tems (mlty. temes(e),
temse) = höll. teems, från fra. tamis,
sikt, såll (fital. tamigio), av ett lat.
(-kelt.) tamlsiim. - Härtill skån. dial.
iimsa, sikta.
tända, fsv. tcenda = isl. tenda, da.
t&nde, got. tandjan, ägs. ontcndan;
kausativum till ett verb motsv. mhty. zinden,
brinna, o. bildat som blända, sända,
vända. Samma avljudsstadium
uppträder i sv. dial. Ijlistande, ljusveke;
se veke slutet. - Parallellbildning på
svaga rotstadiet: germ. *tnndian = fhty.
zunden, antända (ty. zänden). Jfr f. ö.
isl., no. tendra ds. o. got. inndnan,
antändas (bildat som vakna osv.). Se
vidare tindra, t under. -
Tändsticka, Almqvist 1841: ’kemiska tänd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
