Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - tule ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
no., da. o. (stundom) ty. betecknat med
ordet för detta finger, av germ.
*puma-(se f. ö. tumme). Jfr med samma
dubbelbetyd, avledn. isl. pumlungr samt
lat. pollex (fra. pouce) ävensom de från
namn på kroppsdelar likaledes utgående
aln, famn, fot o. f. ö. t. ex. fsv. finger
(- ä. nsv., t. ex. 1750) el. lat. digitus
o. grek. ddktylos, finger, i samma anv.
- Tyskan har i stället i regel zoll -=
Ity. toll (varifrån ä. nsv. toll, t. ex. i
kungl, förordn, från 1740-t.: ’en tum
eller toll’), se Tolken; engelskan inch,
av ägs. ynce, av lat. uncia, se uns.
tumis, slangspr., i uttr. på t., på
tu man hand; med m från man o.
samma ändelse som i bon dis,
bondånger, by x i s, byxångest, dekis o. d.
tumla, Schroderus 1629, Stiernhielm,
förr enstaka även -y- (t. ex. Schroderus
1639: ’tymblar öfwer enda’, i den ty.
texten: ’fallet uber einen Hauffen’) o.
-o-; av Columbus anfört som ett
talspråksord = da. tnmle, från ty.: mlty.
tumelen - fhty. tumalön (ty. taumeln),
med avljudsf. mhty., ty. himmeln, ofris.
tummelen; jfr fhty. tumön, röra sig i
ring, tumla, ävensom ägs. tumbian,
tumla, dansa (jfr eng. tumble, tumla),
isl. iumba, falla omkull, sv. dia].: vältra
sig. Förh. mellan de Ity. o. hty.
formerna synes vara oklart: i ty. hade
man väntat sig z-. Utan tvivel beror
formväxlingen på, att orden, som sakna
tillfredsställande härledning, ha ett
imi-tativt el. ljudmålande ursprung; jfr höll.
tuitelen, tumla, som har en utpräglad
karaktär av dylik bildning. På samma
sätt återför Meyer-Liibke Etym. Wb.,
säkerl. med rätta, fra. tomber9 falla,
ital. tombolare, falla huvudstupa, till
en ljudrot tum(b); dessa ord pläga
annars, utan tillräckliga skäl, anses lånade
från den här behandlade germanska
ordgruppen. - Jfr de på likartat sätt
uppkomna ramla, rumla.
1. tumlare, liten bägare utan fot,
Stiernhielm: ’diupe Tumblar’; 1708:
tumlare, motsv. 1y. tummler, eng.
tumb-ler osv., jfr det mindre vanliga sv.
tum-Ung .=. da.; till vb. tumla; egentl.:
som (lätt) tumlar el. faller omkull.
2. tumlare, Phocsena communis, mar-
svin, Linné 1745, motsv. = da.
tum-ler, ty. tummler, tummler osv., till vb.
tumla; efter djurets rörelser i
vattenytan. Ovisst i vilket språk ordet
uppkommit. Hit även ä. nsv. tymbling ds.
U. Hiärne.
3. tumlare, en duvras, se följ.
tumlett, en ras av tamduvan, jfr
Dagl. Alleh. 1771: Tumlctt-Dufuor, Sv.
Nilsson 1858: tummelett; även tumlare
el. tumlareduva, motsv. da. tumler,
ty. tummler, tummeltaube; efter den
tumlande flykten.
tumma (på ngt till bekräftelse), värd.,
t. ex. Topelius 1864; jfr Lucidor: ’Gier
sitt Paar Ohl mäd Tummen / Ät hwadh
Jagh sagt / är sant’; till följ. Bruket
att bekräfta ett avtal genom att på visst
sätt beröra varandras tummar
förekommer även i norra Tyskland; jfr ä. ty.
777it daumen und mund geloben. Möjl.
satte man härvid liksom tummen i pant:
avhuggning av detta finger var f. ö. i
äldre germansk tid ett icke sällan
förekommande straff. Men lika väl kan
uttr. härröra från den gamla
föreställningen om tummen såsom egande vissa
övernaturliga krafter el. i alla
händelser såsom det finger, där livskraften el.
atm. handens kraft var koncentrerad.
Med tillhjälp av tummen kunde man
göra sig osynlig, o. man sökte
bemäktiga sig tummen på den i galgen hängde
för att tillägna sig hans krafter el.
förmåga.
tumme = y. fsv. = fsv., isl. pumi, ä.
da. tomme (nu blott som
måttsbeteckning; annars tommelfinger) ~ ä. nsv.
(stundom) o. vissa dial. turné (tuma),
fsax. thiimo, fhty. dåmo (ty. daumen),
ägs. puma (eng. thumb), av germ. *
puman, besl. med lat. tumere, svälla,
tu-rnzzZizs, hög (jfr tumult, tum or), sanskr.
tum-ra-, fet, till ie. tu, svälla, varom
f. ö. under t j u, Tjörn, total, tull l,
tuva, tysk. Alltså egentl.: det starka
el. tjocka fingret. Jfr tum o.
domkraft, dyning (se tilläggen). Alltså
n-stamsbildning i kroppsdelsnamn ss.
k nog e, käke, l o ve, mage, mjälte,
mule, nacke, njure, näve, skalle,
strupe, tumme, dial. hale, svans, fsv.
hicerne, hicessc, isl. barki, luftstrupe, sv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
