Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - trygg ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
se tro. Jfr try. - Ty. truhe (fhty.
truha, druha), kista, hör snarast till
ägs. pruh, kista m. m., isl. pro,
urhålkad stock el. sten, fsv. -thrö, kista m. m.
tråka (i sht dial.), arbeta långsamt,
gå långsamt o. d., t. ex. H. Bielke 1593:
’tråkedt och lidith’, Grubb 1680: ’de
Heligas Footspåår tråka’; förr ofta:
knoga, slita o. d., t. ex. Leopold: ’jag
är arbetsam, och om jag ej flyger,
tråkar jag’ (i brev 1795, om sig själv;
Saml. skr. 6 h. s. 282, Sv. vitt.-samf. II);
rent dial. är betyd, ’klämma ihop’ =
no. tröka, stampa på samma ställe, nisl.
proka, hålla ut; i avljudsförh. till nisl.
prauka, hålla ut, no. trauka, västsv.
dial. tröka; rotbesl. med trycka; se f. ö.
de besl. truga o. trå 1. - I förb.
tråka ut kanske nybildning till tråkig.
- Härtill: sbst. trå k 1685. - Tråkig,
Stenborg 1781: ’Dö af hunger . .! det
är för tråkigt’ (här, att döma av de
följande orden, i betyd, ’långsamt o.
besvärligt’); 1794 (om studier), 1799
(om Åbo) = no. trokug, ihållig. Jfr
Noreen Spr. o. st. 2: 123. Ordet
upptages ej av Sahlstedt 1773, betecknas av
Weste 1807 som vardagligt (’fam.’) o.
blir i litteraturen egentl, ej allmänt
förrän ett stycke in på 1800-t. Tidigare:;
tråksam.
trål el. trawl jämte vb. tråla, från
eng. trawl sbst., släpnät, som vb: fiska
med sådant; möjl. från ffra. trauler, gå
hit o. dit (fra. trôler); kanske egentl,
germ., ty. trollen, rulla, osv.
tråna, se trå.
trång, fsv. pranger - isl. prpngr, da.
träng = mlty. drange, mhty. gedrenge,
väl av germ. *prangu-. Hit hör fsv.
sbst. prång n. o. f., trångmål m. m.
(kvar i nageltrång) - isl. prong f.,
ty. dräng (varav da. träng, brist,
trängtan). Adj. *prangu- stämmer formellt
med litau. trankus, knagglig, som hör
till trenkti, stöta, men
betydelseskillna-den gör frändskapen osäker. Se
närmare tränga. - Trångbodd, Berch
1747, för väntat trångboende; säkerl.,
med A. Lindqvist Ark. 25: 238, en
bekväm analogibildning efter mönstret av
ord ss. djup-, korttänkt, lätt-trodd osv.
- Trångbröstad (om uppfattningar
o. d.), Tegnér osv., överförd anv. av y.
fsv. thrangbrystadher, om person som
har svårt att andas; egentl.: med trångt
bröst. I bildl. betyd, väl dock påverkat
utifrån; jfr ty. engherzig (i egentl, bem.:
engbrtistig), eng. narrow-minded. -
Såsom abstr. till trångbröstad i
överförd anv. nyttjas trångbröstenhet
1890- o. 1900-t. (bildat som
godhjär-ten-, h år d n ack enhet m. fl. till adj.
på -ad, efter beska ff en-, beläsenhet
osv.; se -het), stundom trång b röst h et
Aft.-bl. 1899 ävensom t rån gb rö s t igh e t
GHT 1896, den senare formen däremot
allmän i ordets egentl, betyd. (o. 1645-
1890).
1. trä, fsv. trce, träd, trä = isl. tre,
da. trce, got. triu, fsax. trio, ffris. tre,
ägs. tréow (eng. tree); saknas i hty.; av
germ. *trewa-, motsvar. (med växlande
avljudsstadier) sanskr. däm-, dm, trä,
alban, dm, trä(d) (möjl. dock lån från
slav.), grek. döry, trä, spjut (till denna
betyd, jfr under ask 1), drys, träd, ek
(jfr d rya d), fir. daur (av urkelt. *dam-,
ie. *drru-), ek, fslav. druva, trä, litau.
dervå, töre, osv.; av ie. *doru-, *dem-,
*dru- m. m.; f. ö. stambesl. med tjära,
try, tråg, töre o. sannol. en del ieur.
ord för ’stark, fast’, t. ex. grek. droön
Hesych. Se bl. a. Osthoff Etym. Parerga
s. 98 f. o. jfr try, ävensom de sannol.
besläktade tro, trygg (’fast som trä el.
ek’); jfr även (dial.) tro. Trä (av germ.
*trewa-): grek. döry = knä (av germ.
*knewa-): grek. göny. - Enl. somliga
har ordet äldst betecknat eken o. först
sedan fått betyd, ’träd’ el. ’gran, fura’
(jfr töre, tjära) samt tjänar f. ö. jämte
betyd.-utvecklingen hos fura (jfr lat.
quercus, ek) som stöd för den
uppfattningen, att germanerna från ett
ekområde invandrat till nejder, där furan
var det förhärskande skogsträdet; av
andra anses betyd.-växlingen bero på
övergång från ek- till
barrträdsvegetation. Otänkbart är väl dock ej, att
betyd.-växlingen i stället, atm. delvis,
sammanhänger med att trädslagen växlat i olika
trakter o. att en allmännare beteckning för
’träd’ (som dock själv mycket väl
kunnat utvecklas ur ett specialnamn) tillagts
det slag, som å en viss ort varit förhär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
