Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Torpadius ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
o. Tomas; stundom en annan
personbeteckning (t. ex.
Skräddaretorp flerst., fsv. Skrcedharathorpi
Trä-larp Smal., se träl); i många fall
också sjö- el. ånamn (t. ex.
Dovers-torp, fsv. Duwirstorp vid sjön D o ver n;
se förf. Sjön. 4: 98 f.) el. andra
beteckningar för
naturförhållanden (t. ex. Skogstorp); ibland också
djurnamn (t. ex. Ekornarp Smal., fsv.
Icornathorp[p], dvs. ekorretorpet). -
Utförligare översikt av de sv.
torp-namnen saknas ännu, om de danska se
Ussing Da. stud. 1917 s. 83-93. - I
ska. o. da. ofta -t(e)rup, -rup o. d., t. ex.
To s ter u p, gods o. socken i Ska., av
fda. Thosthorp, till fda., fsv. o. västnord.
personn. Töste (t. ex. å den ej långt
från Tosterup befintliga
Glimmingeste-nen); se To s t-. - Hit höra de från
danskan inkomna familjen. Gleerup,
West rup osv., med senare leden i denna
ställning utvecklad ur porp; f. ö.
tillhörande samma danska familjenamnstyp
som t. ex. M el s té d, Weibull (med
gårdnamnet upptaget i oförändrad form).
Ty. dorf ingår i de ty. familjen.
Frie-se n d o r f f, H a 11 e n d o r f f, L e i d e s d o r f f
o. efterbildningarna B o do rf f,
Ljung-dorff m. fl. - Från Skandinavien härrör
normand. Torp i ortn. Torp-en Caux
o. d. - Jfr f. ö. -arp, tölp o. följ.
Torpadius, familjen., efter Torpa sn
Ögtl.; alltså exempel på familjenamn
med latinsk ändelse utan latinisering
av grundordet (liksom t. ex. Blacksta-
dius). - Även italianiserat: Torpadie,
liksom t. ex. Cavalli, Troili.
torpedo el. torped, t. ex. 1875:
torpeder plur. = ty., eng., spän. torpedo
(i fra. torpille, av ital. torpilla), från
1860-t., med benämningen hämtad från
lat. torpedo, darr-rocka (som utdelar
elektriska stötar), äldre: domning, till
torpere, vara stel el. styv (urbesl. med
kärv), bildat med den i
sjukdomsbeteckningar o. d. icke ovanliga avledn.
-edo i t. ex. gravédo, snuva, tyngd,
putredo, ruttenhet, scabredo, utslag,
skorv, osv. - Sätta torpedo 11 under
arken, t. ex. Sv. Dagbl. 1901, Book
1913; efter ett uttryck i IbsensDigtel871.
torr, fsv. por, p0r = isl. flurr, fda.
thyr (da. t0r), got. paiirsus, fsax. thurri,
fhty. durri (ty. darr), ägs. pyrre; av
germ. *purzu-, *pursu- (*pursia-) = ie.
*trsii- i sanskr. trsu- begärlig, egentl.:
törstande efter, jfr med /c-avledn. slov.
tfz9k, girig (varom Agrell Zur balt.-slav.
Lautgesch. s. 3). Besl. med got. st. vb.
gatairsan, bli torr, vissna, med
kausa-tivet germ. *parzian = isl. perra, mlty.,
mhty. derren (ty. dörren), avtorka (från
germ. spr.: fra. tarir, torka) = lat.
tor-rere, torka; o. inkoativet got.
gapaurs-nan, bli torr, isl. porna (av *purzn-),
no. hisna (av *pursn-; jfr sv. dial. *virna:
vissna, se vissen), vartill väl sydsv.
dial. torn, torr o. dålig till utseendet, da.
dial. taarn. Hit hör även sv. dial. o. no.
tarre, torkinrättning för lin = ty. darre;
se köl n a o. tärs. leur. ters i sanskr.
trsyati, törstar (= got. paursjan), med
kausativet tarsdyati (formellt = lat.
tor-rere o. isl. perra, avtorka, osv., se ovan),
grek. térsomai, blir torr, lat. terra,jord
(av *tersa; dock ej fullt säkert), samt
i armen., alban. o. kelt. Jfr törst
ävensom torsk 1. - Ha sitt på det
torra, motsv. i da., efter ty. auf dem
trockenen sein, ini trockenen silzen,
egentl, om det torra landet (das
troc-kene, bibi.). - Torr bakom öronen,
t. ex. Spegel Reg. horol., jfr Runius:
’ett barn .. som är vid örat vått’, motsv.
i da., efter ty. trocken (nass) hinter den
ohren, egentl, om ett barn under de
första levnadsmånade,rna.
[torruka, sv. dial., månglerska, se
torg.]
torsdag, fsv. pörsdagher = isl.
pörs-dagr, da. torsdag, mlty. donersdach m. m.,
fhty. donarestag (ty. donnerstag), ägs.
punresdceg (eng. thursday från nord.
spr.); övers, av lat. dies Jovis (varav
fra.jeudi), motsvar. grek. (h)eméra Diös,
dvs. (planeten) Jupiters (Zevs) dag; se f. ö.
Tor. - I fsv. var ha^tghepörsdagher
namnet på Kristi Himmelsfärdsdag; jfr smal.,
blek. helig torsdag. - Se även
skärtorsdag. - Sydty. pfinztag, torsdag,
utgår från likbetyd, grek. pémpte (ngrek.
péphté), den femte (dagen); jfr fslav.
petiikii, den femte, om fredagen. -
Torsdagsbarn, se söndagsbarn
(under söndag).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
