Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - söt ... - tabell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
såsom i mollis, se mild, o. tennis, se
tunn). Besl. med grek. (h)édoné, glädje,
behag (i den sv. filosof, termen h e
dött is m), lat. snädeo, råder, egentl.:
framställer på ett behagligt sätt (se svada
o. persvader a), osv. Avljudsform:
sanskr. suddyati, gör angenäm, litau.
sudyti, krydda, salta (jfr till
betyd.-växlingen under amper o. salt); got.
sutis, lugn, passande, hör väl däremot
ej hit. - Ordets bruk i tilltal (jfr
kvinnospråkets söta du, min söta vän
o. d.) är mycket gammalt: fsv. söte herr a
konung Rimkrön., o sötejhesu Hel.
Bernhard (jfr det inom frireligiösa kretsar
för några årtionden sedan nyttjade söte
Jesus), O söte Siwold Messenius 1611,
God måron, söta Clewberg Kellgren i
brev, osv. Särsk. på 1700-t. o. under
förra hälften av 1800-t. användes i
familjerna av barnen hälsningsformeln
söta pappa9 söta mamma, varav på
grund av obetoning sta pappa,
stamamma. - En söt lukt för någon, från
bibeln, 4 Mos. 15: 24: ’Herranom till en
söt lukt’, om brännoffer; i nya övers.:
’välbehaglig’. - Sötebröd s dagar,
efter den gamla bibelöversättningens namn
på påskhögtiden, t. ex. 2 Mos. 12, Marc.
14: l, Luc. 22: 1; i den nya: ’det
osyrade brödets högtid’. Formen söte-
beror möjl. på lån från Ity. söte, biform
till söt. - Sötma, oblik kasus till ä.
nsv., fsv. sötme = da. sodme, ffris.
swétma; jfr till bildningen under fetma.
söva = fsv. = isl. séfa, dräpa, slakta,
offra - sanskr. sväpdyati, söver, o.
möjl. lat. söpire, söva, sorn i så fall är
en ombildning av ett ä. *söpere;
kau-sativum, ie. *suopeiö, till ie. suep, sup,
sova (se d. o.). - Andra
kausativbild-ningar: isl. svcéfa, söva (ie. suep-); suefja,
lugna = ägs. sivebban, fhty. anlswebben,
av germ. *swabjan; o. isl. syfja (opers.).
Jfr följ.
-sövd i lättsövd = no. sövd (jämte
svcevd); ombildning av möjlighetsadj.
isl. kveldsvtéfr, kvällsömnig, no. svcev,
sovande, av germ. *swcébia- till roten i
sova (bildat som t. ex. isl. kv&mr, se
bekväm, o. tékr, se fattig). Med avs.
på utvecklingen av svcev- till söv- se
litteraturen hos Kock Sv. ljudhist. 3:149.
[Söverstad, ortn., Ögtl., till fsv.
personn. Sighvar, se under Sig- (slutet)
o. -stad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
