Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - såt ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
sä/rf-, antagl. med analogiskt, men
gammalt rf; jfr ä. nsv. såld I. Erici o. 1645,
Risingh m. fl., siåld Franckenius. -
sälja, fsv. scelia, överlämna, sälja =
isl. selja ds., da. scelge, sälja, got. saljan,
offra, fsax. sellian, överlämna, sälja, fhty.
sellen, ägs. sellan (eng. sell);. kausativum
i betyd, ’låta el. komma att taga’ till ie.
roten sel i grek. (h)eleln, taga, fir.
sel-laim, tager (Osthoff PBB 13: 457 t).
Jfr han d söl, salu, säll t ra. - Den
gamla betyd, ’överlämna’ är i sv., da. o.
eng. riksspr. utdöd o. har efterträtts av
den specialiserade ’sälja’; av samma
slag som germ. *lihwan, egentl.: lämna
- ty. leihen, låna, osv. (se lån), el. litau.
pardå’ti, sälja, egentl.: överlämna (jfr
lat. dåre, giva), el. lat. emere, köpa, egentl.:
taga. I ty. numera i stället verkaufen.
Om likbetyd, grek. pöléö se under fal
1. - Ett säkert inhemskt germ. ord för
’köpa’ finnes också: det etymologiskt
dunkla got. bugjan, fsax. buggian, även:
handla, ägs. bycgan ; jfr f. ö. under
vandel. På romerska handelsförbindelser
med åtföljande lån hänvisa däremot
köpa, marknad o. mångla.
säll, förr i vidsträcktare anv. än nu,
t. ex. Linné Sk. resa s. 233: ’igenom
hwilket Inwånarne (i Skanör) kunna
blifwa sälla’, i dial. även: lyckosam,glad,
kär i, fsv. scel(l) = isl. scéll, no., ä. da.
scel ds. = got. séls, god, duglig; jfr ägs.
scel n., f., lycka, lämplig tid; av germ.
*scéli-; i avljudsförh. till germ. *söliz- i
ägs. sélra, bättre, o. germ. *saljan i isl.
seljasl, bliva salig. F. ö. möjl. besl. med
lat. sö/än, trösta, lugna (egentl.: göra
god el. lycklig); enl. somliga också lat.
salvus, välbehållen, frisk, räddad, salus,
hälsa, välgång (se salut), grek. (h)oloös
(av *solnos), hel, sanskr. sårva- ds. osv.
Även andra, föga sannolika tolkningar
ha framställts. Litteratur se f. ö.
Falk-Torp s. 1538, Walde. Om sv. säll i
be-t3^d. ’lätt drucken’ (t. ex. Runeberg
Elgsk.: ’drucken och säll’, Dalin 1853,
Sönd.-nisse 1863, 1880) o. i isl. scéll i
den yngre betyd, ’arm, stackars’ (jfr no.
sceling, stackare = isl. scélingr, lycklig
människa) se salig. Jfr salig o. usel.
- Avledn. bl. a.: fsv. scéla, lycka = isl.
scéla, no. scéla; fsv. scéla sik, prisa sig
lycklig = isl. scéla, göra lycklig, no.
scéla ds., jfr ägs. scelan, hända; fsv. sceld,
lycka = isl. *scéld i sammans., fhty.
så-lida, ägs. sceld m. m., av germ. *scelipö-.
- Härtill sammans, fred-, vän-,
seger-, årsäll (de två senare arkais.) osv.,
fsv. sigher-, vina-, ärscel, motsv. isl. frid-,
sigr-, vinscell osv., da. fred-, sejr-,
ven-nescel (jfr vän s all).
sällan, fsv. sceldan, siceldan, sialdan
(i fsv. även som adj.: såsom i da. o. hty.)
= isl. sjaldan, da. sjelden, mlty. seldene,
fhty. seltan (ty. sellen), ägs. seldan, med
ombildningen seldum (eng. seldom);
av-ledn. av germ. adjektivstammen
*selda-i got. sildaleiks, sällsynt = fsax. seldlic,
ägs. sel(d)lic samt i sällsam, sällsynt.
F. ö. av dunkelt ursprung. Har bl. a.
förts till pronominalstammen se- i sig
(jfr i så fall själv).
sälle, fsv. scelle, kamrat, stallbroder,
karl, sälle (jfr fsv. scella, medsyster) =
no.-da., ä. da. selle, i da. dial.: ung man,
från mlty. selle = mhty., av germ.
"’sal-Jan-, avledn. av sal, rum, alltså egentl.:
rumskamrat; se f. ö. gesäll o.
sällskap. - Avledn.: sälla sig till, fsv.
scella (sik), från mlty. sellen.
sällsam, t. ex. G. I:s reg. 1556:
siäl-samme ordh, väl här i betyd,
’besynnerlig, underlig’; förr även: sällsynt (ännu
under 1800-t.:s förra hälft) = da.
scel-som (ä. da. sjceldsom), från mlty.
selt-sam = ty.; till stammen i föreg. o. -sam;
ombildning av ett ord motsv. fhty.
selt-sdni, mhty. sellsceni, av germ. *-sa(g)wni-,
avljudsform med grammatisk växling till
se (germ. *sehwan); växl. med
*se(g)wni-i sällsynt o. syn (se d. o.).
sällskap, fsv. scel-, scellaskap (även:
bolag o. d.) = da. selskab, från mlt}^
selschap = mhty. selleschaft (jfr ty.
ge-sellschaft), egentl.: samling av kamrater,
se sälle o. -skåp. - I dial. även med
betyd, ’samling av ogifta tjänare’ t. ex.
’sällskapet äter’.
Sällstorp, socken i Hall., fsv. (fda.)
Sagelslorpa sokn, trol. = Sakcelslhorp
1344, till personn. Sakulf; se
Lundgren-Brate Sv. 1m. X. 6: 212.
sällsynt, 1556: sielsindt, 1626:
’siäl-synte Undertekn’, Stiernhielm Herc.:
’Sälsynt af Anlete’, Parn.: ’en sälsynt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
