Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - surra ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
syftning därpå att fröhuset, då det
öppnar sig med sina vita ulliga frön, skulle
likna en flygande svala.
svale, öppen el. täckt gång längs
husets övre våning (såsom t. ex. å Gröna
Lund Sthlm), även: svalgång, fsv. svali
m., motsv. isl. svalar f. plur., no. sval,
da. svale, ett speciellt nordiskt ord, möjl.
(med Falk-Torp m. fl.) rotbesl. med sy 11
(se d. o.), i så fall med samma
avljuds-stadium som ty. schwelle, tröskel (av
germ. *swaUiö-) o. egentl, syftande på
de utstående bjälkar i andra våningens
tak, på vilka svalgången vilar. - I
betyd, ’svale, svalgång’ uppträder i stället
i vissa västgerm. spr. (t. ex. mhty., ty.
o. eng.) ett ord = fsax., fhty. soleri,
vanl.: matsal (ty. söller, loft, svale), ägs.
solor, överrum, loft (eng. sollar), liksom
t. ex. kammare, källare, mur från
romarna: lat. sölarium, altan o. d., till
söl, alltså egentl.: utsatt för solen. -
Sannolikt har det västgerm. solariet
påverkat de nordiska
byggnadskonstruktionerna med svalgång; se Falk MoM
1910 s. 63 f.
svalg, fsv. svalgh n., svalg, avgrund,
även i betyd, ’omåttlighet, frosseri’(jfr
nsv. bibi. arkaismen svalg och
dryckenskap), möjl. en inhemsk bildning
till germ. st. vb. *swel%an (se svälja)
som t. ex. tak till ie. teg osv., men
kanske snarare lån el. påverkat från mlty.
swalch m., svalg, frosseri, jämte swelch
(genit. -ges) = mhty. swalc, swalch, svalg,
virvel (ty. schwalch, öppningen på
smältugn), meng. swalg, swelg, virvel, isl.
svelgr ds., fsv. svcelgh(er) m.?, svalg, djup,
avgrund, sv. dia\. svalg, da. sy o?/#; a v germ.
*swalgi-, med avljudsformen *s(w)ulgi- i
isl. sylgr, klunk, jfr sv. dial. svulg, svalg
(det senare en jämförelsevis ung form^
bildad i anslutning till svälja, annars
*sulg), till germ. st. vb. *swelgan (isl.
svelga osv.), svälja, såsom t. ex. svält
o. da. sult till germ. *swellan (såvida
ej-svält snarare är en i fsv. företagen
ombildning av sulter). Betr. härledningen
för övrigt blott lösa gissningar.
1. svalka, sbst, oblik kasus av ä.
nsv., fsv. svalke m., /c-avledn. av adj.
sval el. med -k från vb. svalka. Samma
svårighet gör sig gällande vid bedöman-
det av sbst. o. vb. halka o. torka. - .
Med avs. på nsv. -a från oblika kasus
av sbst. på -e jfr anda, hjärna, klåda, våda osv. (se Ordbildning under -a).
2. svalka, vb = fsv.; Ar-avledn. av
adj. sval (jfr jämka, torka osv.) el.
ombildning av fsv. vb. svala i anslutning
till sbst. svalke (se föreg.). Liksom sbst.
svalka speciellt svenska bildningar utan
motsvar. i no. el. da.
svall, 1636: svallet a ff kriget, inhemsk
el. från ty. schwall (mhty. swal) lånad
abstraktbildning till svälla. Härtill: vb.
svalla, Bib. 1541, om havet; jfr sv. dial.
svalla, stor bölja, ävensom det fjärmare
besl. fhty. widarswalm, vattenvirvel.
Delvis annorlunda Torp Etym. ordb.:
det där anförda grek. sdlos, sjögång m.
m., kan dock utgå från ett "tudlos el.
dyl., se Prellwitz o. Persson Indog. Wortf.
s. 484.
svamla, Blanche 1845: ’i luften
svam-lande’, Dalin 1853 (betecknat som värd.);
svamleii Sv. tidn. 1852, svammel
Bune-berg 1863; egentl, samma ord som sv.
dial. svambla, skvalpa, röra sig osäkert,
no. svamla, dåsa, fantisera, driva
omkring, plaska; avljudsform till simma;
alltså närmast: röra sig hit o. dit
liksom på måfå.
svamp, fsv. svamper = isl. svpppr
(även: boll), da. svamp, av germ.
*swam-pu- (se även sopp). Fin. ivamppn,
tvättsvamp, är väl ett ungt lånord (trots sitt
w; jfr K. B. Wiklund IF 38: 100).
Växelform: germ. *swamba- (-mm-) - got.
swamms, mlty. swam, fhty., mhty.
swam(p) (ty. schwamm). Avljudsform:
ty. schwumm. l de flesta av språken
med betyd, av både ’spongia’ o. ’fungus’.
Väl besl. med grek. somphös, svampig,
porös (av *suombho; jfr t. ex. grek.
selas, glans, o. ägs. swelan, glöda, m. fl.);
knappast däremot, med H. Pedersen o.
Luft, till grek. spöngos, sphöngos
(varifrån lat. fungus); se även under sump.
Jfr bl. a. Persson Indog. Wortf. s. 189
n. 2.
svan (i dial. även svana) = fsv. =
isl. svanr, da. svane, fsax., fhty., ägs.,
eng. swan (ty. schwan), ett speciellt germ.
ord, besl. med ägs. (ge)swin n., musik,
melodi, swinsian, sjunga, ljuda, sanskr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
