Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - styv ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jfr i Växiö domk. akt. 1699: ’i salen . .
att uppstädia’, men 1724: ’uppstädat
mina hus’. I ä. sv., t. ex. Dalins Årg.,
Serenius, uppträder uttr. ett städat
hufvud i betyd, ’gott o. klart huvud’
(motsats: orent hufvud Dalins Årg.). På
grund av hetyd.-olikheten har städa
övergått till I konj.
-städes i t. ex. allestädes (fsv.
alla-stcedhis jämte alla stadhs m. m.),
annorstädes 1567 (jfr fsv. annarstadhz,
-stcedz, annarstadis m. m.),
ingenstädes (jfr y. fsv. jngen stedz, fsv.
inga-stcepi m. m.), mångenstädes (fsv.
mangastads, mangestades m. m., O.
Petri: mongestädz), någonstädes (fsv.
nokors stads, nagerstedz m. m.) osv. har
i regel uppkommit genom ombildningar
av äldre adverbiella genitivutlr. på
-stadhs osv. efter mönstret av
(långsta-viga) adverb ss. -lépis, -Icengis o. d. samt
en mängd andra sammansättningar,
vilkas senare led äro av Ja-stamstyp, även
kortstaviga, såsom fsv. mipdwghis (till
dagher); till fsv. staper, ställe (se stad 1).
- Tillstädes, fsv. tilstwdhis,
motsvaras av da. -lilstede = fsv. tilstatdhe, jfr
mlty. stede f., ställe.
städja, fsv. stwpia (ipf. stadde, part.
stadder, se stadd), ställa, anbringa,
placera, bringa till stillhet, fasttaga,
fastställa, inrätta, bestämma, tillstädja,
antaga, antaga i tjänst, städja, åtaga sig
~- isl. stedja delvis ds., da. stede, giva
tillträde, stödja, mlty. steden, ställa,
tillstädja, passa, ägs. stazdöan, komma att
stanna; av germ. adj. * städa- (*stapa-),
stående, fast = isl. slaör, som vill stå
kvar, i sht om häst: istadig, no.- da.,
ä. da., sv. dial. sta = lat. status, grek.
statös, sanskr. sthitd-, part. pf. till roten
stha i stå; j fr stadig, istadig o. städa.
- Betyd, ’tillstädja’ kommer väl närmast
av ’fastställa, bestämma’. - Besläktat
men av annat grundord: ty. gestalten,
av fhty. gistatön, antagl. närmast till
stata, gynnsamt tillfälle = mlty. stade
ds., fsv. stadha, stående, stånd, isl. städa,
till samma adj. el. vb. * standan (rot
stad-).
Städjan, bergn., se städ.
städse, y. fsv. stcedhse 1505 jämte
1501 = da. stedse, ä. da. även
steds, från mlty. stédes, alltid = mhty.
stcetes (ty. slets), adverbiell genit. av adj.
mlty. stcde, beständig = fhty. ståti,
varaktig o. d. (ty. stat, jfr stelig under
stadig), av germ. *stceöia-, avljudsform
till germ. *stödia- = isl. -sléÖr i t. ex.
einstéör (se enstöring), no. stod,
stadig, säker, ä. da. sto (nda. stot med t
från neutr.), sv. dial. stött n., jfr got.
ungastöps, utan fast bostad, vbaladj.
till vb. *slandan, med samma
vokali-sation som i stod. - Ombildningen till
städse, da. stedse, är av analogisk
natur. Sannol. är i ettdera av språken
formen lånad.
stäk, fsv. stcek, smalt sund, färjställe,
atm. i ortn., t. ex. Almarnastcek, nu
Almarestäket, Baggens- el.
Baggar est åket, båda nära Sthlm,
Stceke-börgh, sedan Stegeborg Ögtl. (med
-g-av -k- på grund av obetonad ställning;
jfr t. ex. Sverige); i ä. nsv. stundom
i betyd, ’fiskvase’; jfr 1761: ’Så kallade
stäk och vasar, som äro uppbygde af
färskt granris’; av dunkelt ursprung;
kanske snarast en kollektivbildning med
betyd, ’pålverk el. dyl.’ (till Stake osv.).
- Det mycket gamla huset Staket i
Lund har däremot sitt namn efter
Lundafamiljen Stack (av vilken bl. a.
landskapsmålaren J. M. Stack var en
medlem).
[stäk(j)a, sv. dial., stinka, se följ.]
stäkra, växten Oenanthephellandrium,
I. Erici o. 1645 (Gicuta virosa, sprängört?),
av Franckenius 1659, Tillandz 1683 o.
(tidigast) Linné m. fl. hänfört till Alisma,
svalting (så ännu i Femsjö Smal. enl.
Rietz), av Linné Västg. r. o. Skånska
r. till Oenanthe (se särsk. Sk. r. s. 182 f.),
Bromelius 1694: stäkeröri, stäckeört, fsv.
stazkeört; till ä. nsv. (t. ex. Schroderus
Com., Runius), sv. dial. stäk(j)a, stinka
= no. stwkja, da. dial. statge, jfr nisl.
stékna, bli stinkande, stcékr, stinkande,
no. stcek, bitter, härsken, som sbst.: stank,
osv., av germ. stammen *stcék-, väl
av-ljudsform till germ. *stekan, sticka (se
under stinka o. stickal); alltså egentl,
om lukt som ’sticker’ i näsan.
ställ, Rosenfeldt 1698: ’Ett stell eller
omgång Segel’; i andra betyd, förr ställe
(se nedan), da. stel, från (m)lty. stel,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
