Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skära ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
1. skära, vb, fsv. skæra (ipf. skar),
skära i olika betyd., även om hår, säd
samt i uttr. motsv. nsv. skära tänder
= isl. skera, da. skære, fsax., fhty.
skeran (ty. scheren, klippa m. m.), ags.
scieran (eng. shear, meja, klippa m. m.);
allm. germ. st. vb (dock ej i got.) till
ieur. roten (s)ker i grek. keírō (av *keri̯ō),
litau. skiriù, skìrti samt i sanskr. kr̥-nā-ti,
sårar, dräper, ir. scaraim, skiljer, osv.
- I ty. numera i stället schneiden (se
snida); i eng. cut (se kåta 2) m. m.
- Skära breda remmar ur annans
hud el. rygg, se rem. - Skära till
(ofta med tillagt: i växten), överdriva,
’skarva’, Kolmodin 1750: ’Mån jag ei
skurit har i wäxten med förslagen?’;
jfr ä. ty. mit dem grossen messer
aufschneiden, ty. aufschneiden (varefter da.
skære op) med bilden i ty. hämtad från
måltid el. gästabud; i sv. möjl. (åtm.
delvis) från uttr. skära till kläder,
nämligen så att de räcka till för de
växande barnen. - Skära sig, om
mjölk = isl. skerast, no. skjera seg; i
avljudsförh. till sv, dial. skyr, skör m.,
sur mjölk, den tjocka mjölken under
filet = isl. skyr n., tjock sur mjölk,
no., ä. da. skyr n. ds., av germ. *skurja-.
- Jfr skar, skara, Skara, skare l, 2,
skarn, skorsten, skåra, skär 3, 4,
skära 2, 3, skärm, skärslipare,
sköl, skör, skörd ävensom kork.
2. skära, sbst., ett skörderedskap,
fsv. skæra = no. skjera, till vb. skära.
Om avljudsformen ie. skēr se skärslipare.
3. skära i växtn., särsk. o. säkerl.
äldst om Serratula tinctoria,
Franckenius 1638: skiäla, 1659: engieskiäla,
Bromelius: engieskiära, Linné: ängskiära,
enl. Linné 1745 i Ögtl. själa, på Öl.
själegräs; av skärda Retzius m. fl., varav
i vissa dial. tjockt l, i andra (såsom
smål.) r: från den Linnéska uttalsformen
skär- härrör den numera vanliga
skrivningen med r; motsv. ä. da. engeskiær
1648 osv.; jfr no. skorda (skora),
vittistel (enl. Torp av *skarða); snarast
ombildning av ett (väl lågtyskt) växtn.
= ty. schart(e), schartenkraut, till mhty.,
ty. scharte, inskärning, lucka o. d., i
mhty. även: skärva, jfr mlty. schart n.
ds., ags. sceard (eng. shard, sherd), isl.
skarð, skåra, no., ä. da. skard (da. skaar),
fsv. skardh (skardher m., skärva, från
mlty.), till isl. adj. skarðr,
förminskad, fsax. skard, full av skåror, fhty.
scart osv.; dentalavledn. med avljud till
skära 1. Växtnamnet syftar på de
skarpt vassågade bladen; jfr släktn.
Serratula till lat. serra, såg, ävensom
ä. nsv. sågeört Franckenius 1659, o. till
betyd.-utvecklingen sägg. - Otänkbar
vore dock ej den rent formellt mera
tilltalande tolkningen, att ordet har
inhemska anor, fsv. *skærþa, o. avletts
av samma stam skarþ-, skåra, med
tillhörighetssuffixet -iōn, såsom t. ex. dyna,
eka, gryta, hätta; alltså: den med
skåror försedda. - Däremot kan av
formella skäl växtnamnet ej, med E.
Fries o. Rietz, sammanhänga med skära,
rena o. d., o. adj. skär 1 o. syfta på
växtens färgegenskaper; jfr Franckenius
1638: brunn lättegräs, till fsv. lita, färga
(se -lett).
Skärkind, härad i Ögtl., se under
Kind 3.
skärm, i Bib. 1541 i betyd, ’beskärm’,
fsv. skærmber, verk till skydd för de
belägrande, skärmtak, skans, fäste (i
denna betyd. ännu i gamla bibelövers.,
Es. 28: 15), jämte skirmber = da. skærm,
från mlty. scherm, skydd, skärmtak,
skyddsvägg = fhty. scerm, scirm, även:
sköld (ty. schirm); lånat i ital. schermo;
av germ. "skerma- (o. för fhty. scirm
väl *skermi-, jfr Schröder ZfdA 42: 69
n. 2), sannol. egentl.: skinn, hud
(varmed sköldarna fordom brukade
överdragas), besl. med sanskr. cárman-, hud,
sköld, fslav. črĕmŭ (av *kermo-), tält,
lat. scortum, läder, osv., till roten (s)ker,
skära (jfr Zupitza Gutt. s. 155 med
litter.); med avs. på betyd.-utvecklingen
till ’skinn, hud’ se under skinn. Se
f. ö. följ. o. beskärma, beskärma
sig.
skärmytsel, P. Svart: schermytzell,
jfr Lex. Linc. 1640: skermutzla vb. =
da. skærmydsel, från mlty. schermutzel,
scharmutzel = ty. scharmützel, från ital.
scaramuccia (fra. escarmouche, varav
eng. shirmish), till fhty. scirman,
försvara sig med skölden, till scerm, sköld;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
