Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - skeppund ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
kommer i väg’ o. d. - Härtill: skickelse,
fsv. skikkilse, ställning, ordning,
bestämmelse (jfr Bib. 1541: ’hoo sigh setter
emoot Offuerheten, han setter sigh emoot
Gudz skickelse’) = da. skikkelse; jfr mlty.
schickenisse. I den någon gång
uppträdande betyd, ’skepnad, gestalt’ är ordet
danism.
1. skida (svärd- o. d., slida), fsv.
skīþa = isl. skiða, bl. i betyd.: kluvet
trästycke, snöskida (se följ.); närmast
avledn. av fsv. skīdh n., ett av de
stycken, i vilka en stock klyves (ä. nsv.
skid t. ex. Kolmodin Qv.-sp., sv. dial.
ski) = isl. skíð ds., även: snöskida, ffris.
skít, vedträ o. d., fhty. scît (ty. scheit),
ags. scíd (eng. shide) - fir. scíath, sköld
(egentl.: bräde; jfr under sköld), av ie.
*skeito-, rotbesl. med germ. *skaiþan,
klyva, skilja; se sked, skede. Avljudsformer: isl. skeiðir f. plur., egentl, plur.
till skeið (= sked) i dess grundbetyd,
av ’kluvet trästycke’ (jfr plur. isl.
spǽnir o. sliðrar i samma betyd.; se spån
o. slida; om isl. skalpr ds. se skalp),
fsax. skêthia, fhty. sceida (ty. scheide),
ags. scǽð (eng. sheath); med avs. på
grundbetyd, jfr även under tro d. Ordet syftar alltså äldst på de träskivor,
av vilka svärdsskidan bestod. - Till
fsv. skīdh osv. hör bl. a. den gamla
sammans, sv. dial. skidgård (åtm. förr
allm.), gärdesgård av stavrar, ä. nsv.,
ännu t. ex. Weste 1807 (men av Dalin
1853 anfört som en förr brukad
benämning), motsv. i isl., no.
2. skida (snö-), i ä. nsv. i stället
stundom skid; jfr skidekarl, skidlöpare,
L. Petri osv. = isl. skíða; samma ord
som föreg.; alltså egentl.: kluvet
trästycke. - Om ett annat nord. ord för
’skida’, sv. dial. andrer osv., se under
andra (dial.).
skiffer, Swedenborg 1737 (schiffer),
Linné 1747, Cronstedt 1758 osv., ä. sv.
även skifer, Sahlstedt 1773 o. ännu Dalin
1853 (som växelform), jfr skå. skefer =
da. skifer, från ty. schiefer, av fhty.
scivaro, stenskärva, träbit, motsv. meng.,
eng. shiver ds. o. mlty. schiver, schever,
varav ä. da. skever o. väl även ä. sv.
skifver Swedenborg 1719, Linné 1735,
1754 m. m. (se skäver); jfr no. skivra,
tunn skiva; till roten i skiva. Jfr
skä-vor. - Det långa f-et i sv. utgår
snarast från ä. ty. schiffer, men kan också
tänkas utvecklat på svensk botten
såsom substitution för tyskt f (jfr Noreen
V. spr. 4: 66). - Uttalet skifer
förutsattes hos Bellman 2: 290 (Carléns uppl.)
av rimmet kalifer.
skifta, fsv. skipta (ipf. -te), dela, byta,
ändra, förordna, inrätta = isl. ds. = da.
skifte, mlty. schiften, schichten, ags.sciftan
(eng. shifl), dela, växla m. m.; besl. med
skipa (se d. o.). Böjningen efter III.
kvarlever (alternativt) ännu o. 1750; med
övergång till ipf. -ade såsom i gästa,
hitta, hämta, reta, skämta, störta,
trösta, vänta (huvudsakl. på grund av
det otydliga ipf.-market -te i ord på -t).
- Härtill: skifte, fsv. skipte = isl.,
bildat som t. ex. yrke till yrka m. fl.
skikt, 1614 = da., från mhty. schiht,
anordning, skikt, bestämd arbetstid för
gruvarbetare, egentl, bildning på -ti till
germ. *skehan (se ske), men i till
betyd. anslutande sig till skicka, egentl.:
anordna. Samma ord är det i fråga om
betyd. närmare ske stående mlty. schicht
= fhty. gisciht f., händelse, skickelse
(ty. geschichte).
skildra, äldst i betyd, ’måla’, vanl.
med af, t. ex. Runius o. 1713, under
1700-t. stundom skil(l)ra (Arvidi 1651:
skilra kan betyda ’skyldra’) = da. skildre,
från mlty. schilderen, måla, ty. schildern;
egentl.: måla (vapensköldar), avledn. av
mlty. schilder, bl. a. målare av
vapensköldar = ä. ty. schilder. Med avs. på
bruket att måla sköldarna jfr Tacitus
Germ. kap. 6 o. flera vittnesbörd från
forngerm. diktning. - Härtill ä. nsv.
skildrare, målare, t. ex. 1669, o. skilderi,
målning, t. ex. 1660, Linné, O. v. Dalin,
Lind 1749 (betecknat som »vulg.»), Weste
1807 o. ännu hos Atterbom = da.
skilderi, från ty. schilderei. -Jfr skyldra.
skilja, fsv. skilia, även: inse, förstå
(egentl.: urskilja), bestämma, döma =
isl. skilja, da. skille, av germ. *skiljan,
med växelformen *skelōn i mlty. schelen,
skilja, vara olika, tvista med; egentl.:
klyva, jfr got. skilja, slaktare; besl. med
litau. skeliù, skélti, klyva, grek. skállō
(*skl̥-i̯ō), kratsar, gräver, ir. scailim, skil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
