Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sigenare ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
2:det nord. Fil.-møde s. 63). Enl. M.
Oisen NoB 5: 90 är namnet snarast en
försvenskning av det galliska
stadsnamnet Segodūnum. - Ett Sigtuna finns
även i Daga hd Sdml.
Sigurd, se Sig-.
sik, Coregonus lavaretus, fsv. sīker
= isl. síkr, no. sik, ä. da. sig = ry. sig,
lett. sīgas; alltså ett gemensamt
germ.-slavo.-balt. fisknamn liksom lax (om
sådana överensstämmelser mellan germ.
o. balt. spr. se lake [slutet] o. under
mal 2 o. val 3). - Enl. Solmsen KZ
38: 144 vore däremot det nord. ordet
lånat från storryska sig (egentl.:
hoppfisk, till vb. sigáti), vars g övergått till
k på grund av uttalet i storryskan av
slutljudande g i nom. o. ackus. sg.
sikel, i Gamla testarn.: vikt- o.
myntbeteckning av under tiderna växlande
värde, från hebr. schékel (varav grek.
síklos).
1. sikt, i uttr. vid klar sikt, växel
på kort sikt, G. v. Falkenberg 1630:
’A. S. drog . . på 8 och 14 dagar sicht
vexxel på meij’; till ä. nsv. sikt (sicht),
syn, åsyn, sikte, t. ex. 1626 = da. sigt,
från ty. sicht, av mhty. siht, seende,
anblick = mlty. sicht, holl. zicht, ags.
gesiht (eng. sight), bildning på -ti till
germ. roten sehw i se. Om växlar (ty.
auf sicht, holl. op zicht) efter ital. à
vista (till lat. vidēre, se). - Härtill
ansikte (se d. o.), besiktiga (= da.
besigtige, från ty. besichtigen), försiktig
(= da. forsigtig, från mlty. vorsichtich
el. ty. vorsichtig, till mlty. vorsiht osv.,
till vorsên, förutse), insikt, sikta,
uppsikt, åsikt, översikt.
2. sikt, mjöl- o. d., r. - fsv. sikt n.,
motsv. da. sigte, från lty. sichte = holl.
zift f., en bildning till mlty. seve n., såll
(varifrån sydsv. dial. säv f., sikt) =
holl. zeef, fhty. sib (ty. sieb), ags. sife
(eng. sieve); germ. rot siƀ, möjl. i betyd,
’droppa’ o. d. (se säv), o. växl. med
germ. sip i sv. dial. sipa, rinna sakta,
da. sive (se sippra o. såpa). - Den
lty. övergången -ft- > -cht- (varav sv.
-kt-) är att jämföra med den i akter
osv. - Härav vb. sikta = fsv. - da.
sigte, från mlty. sichten (varifrån ty. =)
= holl. ziften, ags. siftan (eng. si f t).
1. sikta (om mjöl), se föreg.
2. sikta, måtta o. d., om skjutning
t. ex. Stiernhielm: Tu ladst an; tu
sichtad’ och skötst’, jfr G. Gyllenhielm o.
1640: sijftade - da. sigte, avledn. av
sbst. sikte. Jfr syfta 1.
sikte, jfr P. Brahe Kr. o. 1585: ’finge
. . i sichted’ (möjl. dock till ä. nsv. sikt
i samma betyd.; se sikt 1) = da. sigte
(nu blott i være, komme i sigte o. d.),
från mlty. sihte n., anblick (jfr
ansikte).
-siktig i sammans, lung-,
vattusiktig, från mlty. suchtig, ty. süchtig,
avledn. av sucht, sjukdom (= sot 2).
- Om det etymol. obesläktade -siktig
i försiktig se sikt 1.
1. sil, fiskyngel, egentl, ett
dialektord, jfr nisl. síli n., fiskyngel, färöiska
sīl, liten laxöring, shetl. sill, fisk-, i sht
sillyngel; av oviss grundform: kanske
*sīla–, enl. E. Smith MoM 1910, s. 141
däremot *sīþl- (varom jfr under sill);
av sistn. förf. med rätta fört till ie.
roten sē(i), så, vartill bl. a. lat. sæculum,
släktled, sekel (se sekel), vb. så osv.;
jfr härtill även Torp Etym. ordb. s. 578.
- Ordet är identiskt med sv. dial. sil,
siklöja, omnämnt från Vgtl. (Vättern)
1773, isl., fno. síl, tobisfisk, no. sīl ds.,
da. dial.: skarpsill, o. möjl. besl. med
sill. Dessa senare betyd, ha utvecklats
o. specialiserats ur den av ’småfisk’, jfr
t. ex. Smål. småsik om siklöjan.
2. sil, redskap att sila med, 1587
= nisl. síll, no. sīl, av germ.
*sih(w)ila-(el. *siʒwila, i senare fallet utgår sil
från en böjning *sivill, dat. *sīle, se v.
Friesen Rökst. s. 70), varav det finska
lånordet sihvilä, siivilä (det senare av
*sīw-; Setälä FUF 13: 450 med Utter.);
instrumentalbildning på -il (jfr t. ex.
degel) till germ. st. vb. *sīh(w)an, droppa,
sila (se närmare signa 1), vartill även
isl. sía f., sil, da. (o. skån. dial.) si, fhty.
síha (ty. seihe), ags. seohhe m. fl. Jfr
såll. - Samma ord är mlty. sîl, kanal
o. d. - Härav vb. sila - fsv.: filtrera
= nisl. síla, no. sila, da. sile (meng.
sîlen från nord.). I betyd, ’framsippra
o. d.’, om långvarigt regn = no. sila
hör däremot ordet tillsamman med sv.
dial. silla, framsippra = no.: rinna,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
