Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - sel ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nyttja här ordet sentimental i ädel
bemärkelse’.
separera, av lat, separāre, skilja, av
sē-, för sig, o. parēre, bereda (se parad,
parat). - Härtill: separat, egentl.:
något avskilt, separatism osv.
september, från lat. =, till septem,
sju, egentl.: den sjunde månaden från
årets början (den 1:ste mars); den
senare delens ursprung är omtvistat.
septisk, som åstadkommer
förruttnelse, motsv. grek. sēptikós, till sḗpō,
låter ruttna. Härtill: antiseptisk, mot
förruttnelse.
seraf, med acc. séraf t. ex. hos
Thorild o. i Stagnelii Andehviskning = ty.
séraph osv., från hebr. serāfīm plur.,
bevingade väsen (= kyrkospråkets
serafim). - Serafimerorden (från 1748),
med syftning på dekorationens
änglahuvuden.
seralj = da. = ty. serail, f ra. sérail
osv. genom förmedling av turkiskan av
pers. sarāy, boning, palats (se röste
slutet). Bellman har seralje, rimmande
med canalje. - Ingår även i sv.
karavanserai, härbärge för karavaner,
motsv. i ty., fra., ital., av pers. kārvān-sarāy.
serenad, G. Gyllenborg 1723, av fra.
sérénade, av ital. serenata, till provenç.
serena, aftonsång, till sera, afton, till lat.
sērus, sen (avlägset besl. med sedan);
jfr soaré. - Med fördunkling av
grundbetyd, kan man i Spanien tala om en
serenata matinal o. i ty. om en
morgenserenade.
sergeant, t. ex. 1679: sergiant,
tidigare (som militär gradbeteckning):
chergiant 1627, schargiant 1629 m. m. (jfr
nedan) = ty. sergeant, av fra. sergent,
högre underofficer, rättstjänare, av ffra.
serjant, av lat. serviens, tjänande, part.
pres. till servīre, tjäna (se servera).
De förut anförda formerna chergiant,
schargiant, motsv. sv. dial. scherschant
(= da.) ävensom ä. nsv. skeersant,
t. ex. Columbus Ordesk. = skjärsant
Lind (betecknat som vulgärt), sv. dial.
schersant = da. sjersant (folkl. uttal)
motsvara ä. ty. schergant, resp.
schersant osv., med (åtm. i vissa fall) på
tysk botten försiggången ljudförändring,
o, få sålunda ej, såsom ofta sker, anföras som säkra ex. på inhemsk
ljudutveckling av detta slag. Jfr t. ex. fra.
chercher av sercher (eng. search), alltså
ett slags assimilation; formen schersant
kan sedermera ha uppstått genom
dissi-milation. - Samma ord är ä. nsv.
skargant, rättstjänare, t. ex. Hund o. 1600,
från mhty. schargante; jämte mlty.,
sarjant, av den ffra. formen.
serie = ty., av lat. series, rad (till
sero, fogar, knyter).
seriös, av fra. sérieux (lat. *seriōsus),
till lat. sērius, allvarlig, allvarsam (väl
avlägset besl. med svår).
serum, av lat. serum, vassla (till ie.
roten ser, flyta; se ström, av ie. *sroumo-).
servera = ty. servieren, av fra. servir,
tjäna, av lat. servīre ds., till servus, slav.
Jfr sergeant o. följ.
servett, 1561: serwetter, 1562: sarw-,
förr även servet (såsom ännu i dial. o.
stundom även i bildat spr.), hos Weste
1807 alternativt accentuerat ser’vet,
vidare: serwiet(te) = da. serviet, ty.
serviette, av fra. serviette, till servir, tjäna
(se föreg.); jfr, med avs. på formen utan
i, ä. ty. servetlein. Sv. dial. salvett
motsvarar lty. salwiett Fr. Reuter, ty. dial.
salvet(t)e, av ital. salvietta, väl en
folketymologisk ombildning i anslutning till
ital. salvāre, bevara. - Hos
Schroderus Gom. 1641 förklarat med
Tallrickeduuken. Förr även biläggar(e), o. 1630
angivet som föråldrat. - Servetten var
vid de nordiska hoven i bruk redan
vid mitten av 1500-t. Tidigare (o. f. ö.
långt senare) användes i stället
borddukskanten. Jfr G. Cederblom Fatab.
1912 s. 211 f. - Mottagas med varma
servetter, t. ex. Crusenstolpe 1848.
servis, av fra. service, av mlat.
servitium (mensæ), (bords)servis, lat.
servitium, till stammen servĭt- i lat. servitus,
genit. -tūtis (varav sv. servitut,
juridisk term), till servīre, tjäna (se föreg.).
- Härtill även servitör i betyd,
’kypare’, GHT 1895 osv., i platsannonser
o. d., av fra. serviteur (i annan anv.).
Jfr Bellman Fredm. test. nr 83.
session = ty., av lat. sessio (genit.
sessiōnis), egentl.: sittande, av
participstammen sess- (av *sed-t-) till sedere, sitta;
jfr isl. sess (osv.), säte, under säte slutet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
