Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - saltomortal ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
brydsam (: ä. sv. bryda; se bry),
inställ-, sköt-, tveksam osv. I sv.
dels inhemska ss. allvarsam,
blygsam, dels lånade från ty. ss. långsam.
- Den betyd, av ’för sig, avskild’, som
jämte den av ’samvaro’ uppträder i
bildningar av den ie. stammen som-, kunde
möjl. föreligga i ensam. - Ändelsen
var ursprungl. ungefär likbetydande med
-lig (av -lik); men de jiied dessa
suf-fix uppkomna parallellbildningarna ha
senare ofta skilt sig från varandra till
betyd.; jfr t. ex. allvarsam ~
allvarlig, fridsam <^ fredlig, lyckosam^
lycklig, sedesam <~ sedlig,
undersam ~ underlig; en
betyd.-differentiering som ofta försiggått redan på tysk
botten. - Jfr nogsamt, sällsam.
3. Sam, mansn., se under Samuel.
samarit i betyd.: person som lärt sig
att lämna den första hjälpen vid
sjukdoms- el. olycksfall, 1884, efter ty.
samariter (jfr kirurgen Esmarchs år 1881
stiftade Samariterverein); i anslutning
till bibelns berättelse om den
barmhärtige samariten el. samaritanen. (Luc.
10: 34: ’han . . förband hans sår’). Se
f. ö. Hjelmqvist Bibelgeogr. namn s. 169.
samfund n., fsv. samfnnder m.,
sammankomst, gemenskap, samfund = da.
samfund, i ä. da. även: sammankomst,
isl. samfundr, sammankomst; till
sam-o. fsv. funder, sammankomst=isl. fundr,
till finna; se fund. - Samfälld, fsv.
samfälld, egentl, part. pf. till samfcella
sik, slå sig tillsamman; jfr fsv. samfwlla,
samtycka = isl. samfella, till sam- o.
fälla. - S a m h ä 11 e, se - h ä 11 e. - Sa
m-kväm, t. ex. 1615, förr ofta -kväme
med plur. -er (-qvemmer t. ex. 1593)
el. -en = da. samkvem, isl. samkuwmi,
n., jfr fsv. samkvcemd (vanligt ännu på
1500- o. 1600-t.) = isl. samkvwmd,
ävensom isl. samkvdma; jfr bekväm; till
sam- o. en avljudsform till komma.
samka, dial. även sänka, fsv. samka,
sänka = isl. samka; till sam- såsom
dyrka (: dyr), jämka (: jämn) osv.
Med avs. på formen sänka jfr j änka
jämte jämka, yiika jämte ömka.
samla, fsv. sam(b)la = 110. samla,
da. samle, från mlty. samelen = mhty.
(ty. sammeln), genom dissimilation el.
suffixbyte av mlty. samenen = fsax.
samnön, fhty. samanön, ägs. samnian,
isl., fsv., ä. nsv. samna; till samman.
- Jfr sammelsurium.
samma el. samme, fsv. samme, äldre:
sami, svag form till samber (se -sam)
= isl. sann’ (samr), da. samme, got.
sama, fsax., fhty. samo, jfr ägs. same,
adv. (eng. same, adj., möjl. från nord.),
av germ. *sama(n)-, motsv. sanskr. sama,
jämn, samme, grek. (h)omös, förenad,
tillsamman, fir. som, själv, ävensom (av
*söm-), fslav. samu, själv, ensam; med
avledn. grek. (h)omalös, jämn ~ lat.
si-milis, lik (av *semilis)9 osv.
Grundbetyd.: en, jfr grek. (h)eis, en (av *sem-s),
osv., se f. ö. sam-, ävensom sakta,
samka, samla, samman, sams, samt,
samtliga, som, somlig, somma,
somt, Sommen, sämja, *söma. -
Neutr. sg. av fsv. adj. samber ingår i
nsv. jämt och samt, y. fsv. iempth ok
sampth = no. jcemt ok samt, jfr isl. o.
ä. da. samt, tillsammans, men i ä. da.
även: oavbrutet. I no.-da. til og jwvnt.
samman, fsv. -, äldre: saman = isl.
saman, da. sammen, motsv. got. samana,
fsax. lösamane, fhty. saman, zisamane
(ty. zusammen), ägs. samen, tösamne,
ävensom sanskr. samana, tillsamman;
till sam-, -sam, samme.
sammelsurium, Lindestolpe 1721 (om
språk) = ä. da. sammelsurium (da.
sam-mensurium), från ty. sammelsurium 1652
osv., skämtsam latiniserande bildning
av l ty. sammelsur, blandning, röra, väl
egentl.: sur rätt av diverse hopsamlade
matrester.
sammet, ä. nsv. även sameet, fsv.
sa-met (zamist, examit), från mlty. sammet,
sam(m)it = mhty. samit m. m. (ty.
sam(m)et), från ffra. samit, Hal. samita,
mlat. samitum, examilum, av mgrek.
xdmétos, (h)exdmitos, egentl.: sextrådigt
tyg, av grek. (h)éx, sex, o. mitos,
vävtråd, solv. Alltså en bildning av samma
slag som lat. trilix, grundordet för dräll.
- En del andra romanska ord för
’sammet’ t. ex. fra. velours, i tal. velluto
innehålla avledn. av lat. villus, ragg o. d.,
vartill (över ffra.) även eng. velvet (till
en bildning på -etum) o. da. fl0jl (det
senare väl närmast från höll. fluweel).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
