Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rå ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ge råd, uttyda, gissa = isl. ráða ungef.
ds., da. raade, även: uttyda (t. ex. drøm,
gaade), got. garêdan, vinnlägga sig om,
m. fl. sammans., ffris. rêda, råda m. m.,
mlty. râden, fhty. râtan (ty. raten,
liksom i mhty. även: gissa, jfr rätsel, gåta),
ags. rǽdan (eng. read, läsa, från betyd.
’uttyda’, jfr riddle, gåta, av ags. rédels),
av germ. redupl. vb. *rǣðan; besl. med
isl. rǿða, tala = got. rôdjan ds., samt,
i utomgerm. spr., sanskr. rādh, bringa
till stånd, lyckas, fslav. raditi, sörja för,
osv.; väl dentalutvidgning av roten i lat.
reor, ratus sum, rēri, anse, beräkna,
vartill ratio, beräkning, skäl (se ratificera
o. reson), got. raþjô, tal (jfr hundra),
osv.; se f. ö. berama, ramma 2,
redlig ävensom rad. Grundbetyd, i
ordgruppen tycks vara ’överväga’ el.
’beräkna’. — Råda bot, fsv. rāþa bōt,
motsv. i isl. o. da.; till betyd, ’bereda,
skaffa’. — Jfr råd o. rådd.
2. Råda, ortn., av fsv. ruþa, till
odling uppröjt jordstycke, ryd, även som
ortnamn; se ryd o. röja.
rådbråka, Ekeblad 1653, 1663:
rådebråkt(-); förr ofta rå-, motsv. da.
radbrække, från mlty. rādebrāken (= holl.
radbraken), till mlty. rat (genit. rādes),
hjul, varav ratt o. ä. n sv. råd(h),
(stegel o.) hjul, ä. da. rad = ty. rad osv.
(se ratt), o. brāken, bryta (= bråka
l—3); alltså egentl: bryta över stegel
o. hjul; nu vanl. i betyd, ’förvrida (tal,
språk)’; jfr ty. radebrechen till
avljudsformen brechen, bryta (se bräcka). —
Enl. vanlig uppfattning har mlty. rād-
inlånats i fsv. före övergången ā>å;
Seip 1: 63 antager, att rundningen av
vokalen försiggått redan i lty.
rådd, hävdad (om kvinna), i ä. nsv.
även råden O. Petri, part. pf. till råda
i den fsv. betyd, ’få makt med’ el. dyl.
Rådmansö, ortn., Frötuna skeppsl.,
Uppl., ombildning av fsv. Rudhman, best.
f. av *Rudhma (el. *Rudhmi), som även
ligger till grund för Runmarö, ö i
Värmdö Uppl. (fsv. Rudmi, Rödma m. m.),
väl = fno. älvn. Ruðma, där m sannol.
är en ö- o. älvnamnsavledn. (jfr förf.
Sjön. 2: 33 f.) o. första delen möjl.
innehåller en avljudsform till röd (se d.
o. o. ruda).
råg, ett nordiskt-engelskt ord: fsv.
rogher (-u-) = isl. rugr, da. rug, ags.
ryge (eng. rye), av germ. *ruʓi-, varav
möjl. finska ruis (som dock kan vara
ett baltiskt lån); vid sidan av
konti-nentalgerm. *roggan- (germ. *ruʒn-): fsax.
roggo (ty. roggen), fhty. rokko osv.
Snarast lån från baltiska språk, jfr litau.
rugys, rågkorn (plur. rugial, råg) osv.
= fslav. razl osv.; ävensom den kanske
dock blott tillfälliga överensstämmelsen
i beteckningen för ’skördemånad’: ägs.
rugern ~ lett. rndzu mehnesis, dvs.
’rågmånad’. Den ägs. formen visar sig vara
ärvd från anglosaxarnas urhem på
kontinenten. Namnet o. rågodlingen kunna
ha förmedlats av de längst i öster
boende rugierna, vilkas namn kanske f. ö.
betyder ’rågodlare’ (Much, Hoops).
Gemensam indoeur. beteckning för
(vild)-råg saknas; för sädesslaget är en sådan
otänkbar, då odlingen av råg synes ha
yngre anor, yngre än de övriga
nedärvda sädesslagen (de tidigaste fynden
från äldre järnåldern). - Ordet anses
som nämnt ingå i det germ. folknamnet
Rugii Tacitus, (H)ulmerugi, dvs.
holm-rygier, Jordaries, o. det därmed
sammanhängande Rngiland, råglandet,
Ne-der-Österrike, motsv. fno. rygir o.
Ro-galand, no. Ryfylke, samt kanske även
i önamnet Riigen (möjl. dock slaviskt).
Som första led dessutom i det i Vgtl.
o. Vrml. vanliga ortn. Råglanda (jfr
under Vetlanda), ävensom i Råberga
S:t Lars Ögtl., av fsv. Roghbergha,
Råg-tvet Dal., av fsv. Roghthvet (seTvet a)
m. fl.; Rogberga Smal., fsv.
Roghbergha (jfr familjen. Rogberg) uttalas
med slutet o. - Om möjligheten av
att i sin tur denna germ.-balt.-slav.
ordgrupp för ’råg’ sammanhänger med
det likbetydande irakiska briza (av
*urugia) o. även med namnet på råg i
talrika östfinska o. turkiska språk se
Hoops Reallex. 3: 510 f. (med litter.).
- Gentemot denna nordliga serie av
rågnamn står lat. secäle, som övergått
i de flesta romanska spr. (fra. seigle
osv.); sannol. ävenledes lånord (ej till
secäre, skära). - Från öster synes också
odlingen av havre o. hampa ha kommit;
se d. o.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
