Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - rackla ... - Ragnar - ragn ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
raga är sv. dial. raga, lång o. smal
trädtelning, lutande smalt träd; jfr rå 2. –
En växelform till ragla är möjl. no.
rigla, ragla, svaja, sitta löst, till riga ds.
Till detta förhåller sig i så fall fgutn., sv.
dial. ri, stång (se ria), som rå 2 (skepps-)
till raga. Dock svårt att skilja från t. ex.
ffris. wrîgia, vackla; se Lidén Göteb.
högsk. årskr. 1899, 4: 7. – Jfr rangla.
Ragnar, mansn. = fsv., fda. = isl.
Ragnarr = fhty. Ragin-, Reginhari (ty.
Rainer), till germ. *ragina- = got. ragin,
råd, beslut, osv. (se f. ö. Ragnarök),
o. sbst. här (jfr Gunnar).
Ragnarök, mytol., om världsundergången
enl. nordisk hednisk uppfattning;
litterärt lån från isl.: äldst Ragna rǫk,
dvs. gudamakternas (slutliga) öde, av
genit. plur. till isl. regin n. plur.,
gudamakter (jfr Ragnar, Ragnvald,
Reinhold) = got. ragin, beslut; även
förstärkande: isl. regin- osv.; besl. med
sanskr. racáyati, ordnar, åstadkommer,
fslav. reką, säger + isl. rǫk n. plur., öde
o. d., varom närmare under räcka 1;
sedermera (t. ex. i eddadikten
Lokasenna) ombildat till Ragna røkkr, dvs.
gudamörker (’götterdämmerung’), till isl.
røkkr (genit. -rs) n., mörker = got.
riqis, av germ. *rikwiz (liksom mörker
av *mirkwiz) = ie. *regᵘ̯es, *eregᵘ̯os
i grek. érebos, underjordiskt mörker,
sanskr. rájas, mörker, armen. erek; jfr
fgerm.(-lat.) Requa-livahanus (på ett
altare från Blatzheim).
Ragnhild, kvinnon., upptaget från isl.
Ragnhildr el. fsv. Ragnilder; till germ.
*ragina- = got. ragin, råd, beslut osv.
(se Ragnarök), o. germ. stammen hilð-,
strid (se Hildur). Mera folkliga former
äro nsv. Ragnel o. ä. nsv. Rangela,
Ragnil, som förhålla sig till det lånade
Ragnhild som t. ex. Gunnel, Gunnil
till Gunhild.
Rag(n)vald, se Reinhold.
ragu, t. ex. Atterbom Minnen: ett
ragout, av fra. ragoût, av äldre ragoust,
till fra. ragoûter, reta aptiten, av lat.
re-, åter, ad-, till, o. gustāre, smaka,
njuta (urbesl. med kora, tjusa, men
icke besl. med kost, underhåll, föda).
Om de många från fra. lånade kokkonsttermerna
se f. ö. under sås.
[rahänt, sv. dial., se rad 2.]
rajgräs, Lolium perenne, Rothof 1762
= da. raigræs, väl närmast från ty.
raigras = eng. raygrass (jämte ryegrass,
efter rye, råg), från holl. raai; samma
ord som fsax. râda, Agrostemma githago,
fhty. râto, Lolium (ty. rade(n),
Agrostemma); f. ö. av okänt ursprung. Björkman
ZfdW 3: 273 n. — I fra. kallas båda
växterna ivraie, till ivre, berusad; jfr med
avseende på denna betyd. hos Lolium
o. Agrostemma under dodra (slutet).
rak, Bib. 1541 = isl. rakr, fda. rag;
mlty. rak, riktig, i ordning; i avljudsförh.
till mhty. gerech, rak, upprätt, i
gott stånd m. m., o. till germ. *rehta-
(= sv. rät), till ie. roten reg, sträcka,
alltså egentl.: utsträckt (liksom rät); jfr
korrekt o. rank. Se f. ö. raka 2, råk
1 (i is), råka vb, räcka 1, räkna o.
rack 2.
1. raka, i förb. med åstad o. d., t. ex.
1841, el. omkull, t. ex. Blanche 1845,
el. i uttr. raka i höjden el. i vädret
o. d., hastigt växa upp o. bliva lång,
Gjörwell 1808, el. i uttr. raka någons
näsa förbi Carlén 1842, Blanche 1845;
möjl. besl. med rak; jfr racka 2 o.
rackla 1, 2. — I ett citat från en
ångermanländsk dombok 1648: raka uth ått
wägan är ordet hämtat från dial.
2. raka, om skägg o. d. samt i förb.
med tillsamman o. d. = fsv., isl., no.
= da. rage ds., mlty. raken, raka
(tillsamman), eng. rake; avljudsbildning till
got. rikan, samla i högar, mlty. reken,
raka (tillsamman), mhty. rechen; väl med
rätta fört till ie. reg, sträcka, i lat.
regere, styra, o. rak, alltså egentl. med
syftning på den för rakandet utsträckta
handen. Hit hör antagl. också lat.
rogus, bål (åt en död); jfr Meringer IF
17: 145. F. ö. besl. med racka (ned
på), rackare, råk 2. — Got. har i
stället skaban, skava (1 Kor. 11: 5, 6) =
eng. shave. Ty. rasieren är etymol. =
rasera. — Härtill: raka (ugns-), fsv.
(glödh)raka = da. rage; jfr fsax., ags.
raca, ags. raku (eng. rake); liksom till
det besl. germ. vb. *rekan höra isl. reka,
skovel, o. fhty. recho (ty. rechen) osv.,
räfsa (jfr fsv. o. sv. dial. riva o. sv.
räfsa sbst. till motsv. verb). —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
