Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - prins ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
till princeps, upphov, den förste (se f. ö.
prins). - Principryttare, 1893, jfr
principrytteri Nerikes Alleh. 1886
(båda dock tidigare i språket) = cla.
principrytter, efter ty. prinzipienreiier
(där slagord redan 1844 i anslutning
till formuleringen av en detta år av en
tysk småfurste utfärdad ukas).
prins, i ä. tid även om regerande
furste, monark, hos Spegel (printz) om
’mörksens furste’, Lucifer - ty. prinz
(mhty. prinze) osv., av fra. prince, av
lat. princeps (genit. -cipis), den förste
(t. ex. juventutis, dvs. av ungdomen;
under kejsartiden en hederstitel för
kejsarens söner, till primus, först (jfr följ,,),
o. capere, taga (jfr betr. bildningen t. ex.
municeps under municipal-); alltså
egentl.: som intager den förstaplatsen.
Jfr föreg. - Prinsessa, i ä. nsv. även
prinsess, t. ex. Karl XII, av fra.
prin-cesse = ital. principessa, av vulg.-lat.
*principissa. l ä. nsv. dessutom (med
tillagd tysk avledning): princessinn o.
princessinna.
prior, i kloster - fsv. osv., av mlat.
=, om abbotens närmaste man,
sub-stantivering av lat. prior, den förre, den
utmärktare, vartill superi, primus (se
prim), avlägset besl. med för. - Till
lat. prior hör även prioritet, efter fra.
priorité, jfr mlat. prioritets.
1. pris, fångst, byte, uppbringat
fartyg, 1645: dhe prijser, som . . tagene
are, jfr G. I:s reg.: dö mes för prijss
=-ä. da. pris, da. prise, från mlty. pris(e)
= ty. prise, av fra. prise (eng. prize) =
mlat. prisa, av presa, av prensa
(pre-hensa), substantiverad part.-form av
lat. prehendere, taga, gripa (fra. prendre;
rotbesl. med förgäta, gissa, gitta,
gåta; jfr repressalier, repris,
surpris, ävensom impressario); se även
följ. o. pr i s g i va. Med avs. på
utvecklingen av i jfr fira l, krita, pina,
siden, spis 2.
2. pris, nypa snus, Dalins Årg.: prise
= da. pr/s, ty. prise, av fra. prise =
föreg.
3. pris, belöning, lov, beröm, åsätt
värde, i ä. nsv. äldst m., fsv. pris m.,
tävlingspris, hedersrum, beröm,
härlighet, förtjänst = senisl. priss, da. pris,
från mlty. pris, värde, beröm = mhty.
pris (ty. preis), av ffra. pris (fra. prix,
eng. price), av lat. pretium, värde, pris
på ngt (jfr pretiosa), varifrån i
övriga språk: belöning, i sht vid tävling
Z> beröm. - Härav vb. prisa, fsv.
prisa, uppskatta, förhöja, prisa = senisl.
prisa, da. prise, från mlty. prisen,
värdera, uppskatta = ty. preisen, av fra.
priser, uppskatta (ffra. även preiser >
eng. praise, berömma). - En inhemsk
germ. stam för ’lov, pris’, ’lova, prisa’
föreligger i got. hazeins, hazjan, ägs.
herian, egentl.: ropa, skrika såsom i
fhty. haren; en annan i lov 2; jfr även
got. mikiljan, prisa, egentl.: göra stor
(se myc ken).
prisgiva o. giva till pris = da.
prisgive o. give til pris, mlty. tom prise
geuen, ty. preisgeben, efter fra. donner
prise, ital. dar presa; till pris 1. - I
ä. nsv. stundom giva pris, t. ex. 1635.
Sammans, prisgiva upptages i
ordböckerna tidigast av Dalin 1853 o. blir i
litter. vanlig först under 18UO-t:s senare
årtionden.
prisma, av grek. prisma, egentl.: det
söndersågade (bildat som drama, tema
osv.), till priein, såga.
prisse, Benedictsson 1884,
Nordensvan Figge 1890 osv.; från tyska
stu-dentspr.; t. ex. eine wunderliche Prise
1781 (Kluge D. Stud.-spr. s. 115). -
Som hundnamn, allm. i dial., möjl.
kortform till prins, ss. t. ex. Måsse till
Måns osv.
privat = ty. osv., av lat. privätiis,
satt utom förbindelse med staten,
enskild, part. pf. pass. till priväre, beröva,
avledn. av priuus, för sig bestående,
enskild; jfr följ. o. privilegium.
privet, avträde, även prevet (t. ex.
Lind 1749), med i till e i obeton.
stavelse, fsv. privet, privat - da. privet,
från mlty. privél, privat (höll. privaat)
= mhty. privet, av ffra. priveit (fra.
privé, varifrån nhty. pr i ve), av lat.
p/’/-vätns, enskild (se föreg.). - Lånord i
dylika fall äro mycket vanliga i
överskylande el. förmildrande syfte; jfr dass,
k l o s e 11, da. retiradc (se r e t i r e ra) osv.
privilegium, O. Petri: -ier plur.,
P. Brahe Kr.: previleginm, jfr y. fsv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
