Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - pirål ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ds. jämte ’porla, jollra’. Av
ljudhär-mande karaktär; knappast, såsom
antagits av Noreen (se V. spr. 3: 330), med
-lr- av -rl- i porla; däremot möjl.
sammanblandning med detta o.
dithörande ord liksom med jollra.
pjoska, Almqvist 1842 (-å-), Dalin 1853
(betecknat som »pop. o. fam.»); en
avledning av el. parallellbildning till sv.
dial. pjåsa, fjäsa, klema, jfr de
lik-betydande pjåsig o. pjoskig; av samma
imitativa karaktär som t. ex. fjäsa,
f j as k i g, pjäs k.
pjunka, Dalin 1738, Lind 1749 osv.,
tidigare, 1711: plåga sig med el. dyl.,
jfr (?) det isl. tillnamnet (Björn) pjunk,
varom Kahle Ark. 26: 247; snarast en
jämförelsevis ung ljudhärmande
nybildning el. blandform, med ett slags
nedsättande betyd, liksom i många andra
ord på D j- t. ex. pjollra, pjoska, pjåk
osv. - Pjunkig, Dalins Årg., jfr sv.
dial. pjunken ds. Smal.
pjåka, Almqvist 1833, Dalin 1853,
jämte pjåk, om person, 1792, o. adj.
pjåkig, 1769, Bellman, hos Sahlstedt
1773 med hänv. till fjåkig; i sv. dial.
även: pyssla, pilla, motsv. no. pjaaka,
pyssla, pjaak m., stackare; en bildning
med nedsättande pj-, jfr föreg.; f. ö.
liksom flera andra liknande ord till sin
uppkomst dunkelt.
pjäs, pjes, K. G. Tessin 1738, om
teaterstj^cken, vid samma tid även om
skrifter i allmänhet; 1753 om mynt
(dukater o. d.); av fra. piéce = ital.
pezzo, -a, spän. pieza; dunkelt; enl.
somliga egentl, keltiskt.
pjätt, egentl, ett sydsv. dialektord
(t. ex. i uttr. leka pjätten), lätt slag
m. m. ; väl imitativt i anslutning till
likbetydande plätt (se plätt slutet); jfr
de dock knappast direkt besl. ty.
pat-schen, eng. pat, daska, slå (se under
paddla).
pjäxa, 1754 (om lapska el. finska
förh.), 1777, 1791, från finska pieksn.
placera, o. 1700 = ty. placieren, av
fra. placer, till place, plats (se d. o.).
pladask, Bellman = da.; möjl. en
utvidgning av plask, liksom Ity.
kla-datsch (varav da. kladask) av klatsch
(jfr klatscha). Ordet har tyska mot-
svarigheter : ty. dial. pladauz (till planz)
o. pladdks, o. har kanske bildats med
någon dylik som mönster. Jfr
Schröder Streckformen s. 174. - Härtill sbst.
p låd as k a, värd., Fr. Bremer 1853.
pladdra, o. 1730 = da. pladre, från
mlty. plad(d)eren; i ä. da. o. i Ity.
plad-dern även ’plaska’; ljudhärmande
liksom: lat. blatire, blateräre ds. el. blad
-dra = ä. ty. blaltern; ä. nsv. o. sv.
dial. plmldra = da. plndre, mlty.
plii-deren, ty. plaudern; i ä. nsv. dessutom
pluttra’, ty. plappern; grek. phlédön,
Pratmakare; sv. babbla osv. - lä.
nsv. även plat(t)ra = sv. dial. t. ex.
Runöm. (pläter). I fråga om växlingen
p o. b se t. ex. p Ii s ter, prata; av dd
o. it jfr smattra.
plafond, 1740: plåt-fond, av fra. -,
av plåt (se platt) o. fond, grund m. m.
(se fond).
1. plagg (klädespersedel), fsv. plag
(dat. plur. plaggom), (torftigt) plagg -
senisl., da. plagg, från mlty. plagge,
trasa, lapp, även: grästorva; växl. med
mlty. placke, lapp, fläck (se plakat 1),
mhty. phlacke, eng. dial. platch. Väl
till följ.; alltså kanske: som dinglar o.
slår. Jfr K. F. Johansson KZ 36: 386.
- lä. nsv. även om lösaktigt
kvinnfolk.
2. plagg (stryk), jfr ä. sv. plagga
Schroderus o. 1638, plaggor plur., t. ex.
Stiernhielm, jämte vb. plagga väl
sammanhängande med ty. dial. plaggeln,
klatscha, ofris, plak(ke), smäll, höll.
plak; säkerl. intensivbildningar (av
samma slag som t. ex. flagg, vagga) till
germ. roten plag, slå, i p l äg el (se d. o.).
Jfr handplagg. Andra atm. delvis
osäkra förklaringsmöjligheter se Tamm
Gr. s. 9.
plagiat, Sv. lit.-tidn. 1818 == ty. osv.,
av fra. plagiat, till lat. plagiäre, stjäla
människor, till plagiiim, människostöld ;
av grek. ursprung. - Förr stundom
liksom i ä. ty. i sället plagiiim (plur.
pla-gier 1794).
1. plakat, sbst., Rudbeckius 1616:
’Konungars Placater’, jfr 1646; blakat, 1682:
placader, från ty. el. Ity. plakat, av fra.
placard (= eng.), till plaquer, belägga,
bekläda, i sin tur från germ. spr.: Ity.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
