Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - näpsa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
av samma ord. Enl. Tamm And. hos
adv. s. 5 innehåller emellertid nästan
samma avledn.-ändelse som fjärran,
ovan o. betydde urspr, ’från närmaste
håll’, varav sedan ’i det närmaste’. -
Jfr till betyd. ty. beinahe, nästan: nahe,
nära, o. fra. presqne, nästan: prés, nära.
näste, fsv. nceste, även: boning, fäste,
från mlty. nest = fhty., ty., ägs., eng.
nest, av germ. *nista- n. = ie. *nisdo-,
motsv. lat. nldiis (av *nizdos) m. ds., ir.
net ds., sanskr. mdå- m. o. n., viloplats,
läger, armen, nist, säte, residens, med
folketymologiska ombildningår i
slavobalt, språk (fslav. gnezdo osv.); alltså
ett samindoeur. ord, av prefixet ni-, ned,
nere, o. -sd- av roten sed, sitta; se ned
o. sitta. Jfr nisch.
nät, fsv. ncet = isl. net, da. net, got.
iiati, fsax. net(ti), fhty. nezzi (ty. netz),
ägs. nett (eng. net); allm. germ. ord, av
*natja-, till germ. roten nät, binda,
knyta, i nässla, i avljudsförh. till not;
jfr lat. nassa, ryssja, m. fl. mer el. mindre
osäkra bildningar; möjl. utvidgning av
roten i lat. nere, spinna, osv. (se nål).
Gemensam indoeur. beteckning för ’nät’
saknas, liksom i allmänhet för
fiskredskap (o. fiskar). Jfr under nästa 2
(slutet). - Möjl. är nät historiskt sett
att uppfatta som ett gammalt
diminu-tivum till not.
nätt - da. net, från ty. nett, av fra.
net = ital. netto (se netto), av lat.
nitidus, glänsande (varav sv. lånordet
n i ti d). - I sv., som det tycks, äldst
(1630-t.) i betyd, ’noggrann’ o. dyl., om
uträkning.
nättelduk, 1687, från Ity. netteldök,
jfr ty. nesseltuch osv., ursprung!.: duk
av iiässelfibrer, jfr nässla.
Nättraby, socken i Blek., ett av de
icke så få fci/-namn, vilkas första led
innehålla ett vattendragsnamn (se förf.
Ortn. på -by s. 43); här ett ånamn, fsv.
*Ncet, genit. *Nwtar, vartill *Ncetarhöfpi,
nu Nätterhövden (till huvud), sjö
genom vilken Nättrabyån flyter (alltså
som sjön. Sillhövden : Silleån; jfr
Ronneby till *Rotn osv.); besl. med
germ. *nata-, våt (se na té). - Dunkel
är den fda. skrivningen Notherbij. -
Förf. Sjön. 1: 449.
näva, Geranium (o. Erodium), sent
upptaget i den bot. litteraturen från
dial.; till ä. sv., sv. dial. nav, fsv. ncef
osv., näbb (se närmare näbb); efter de
näbblika fruktpelarna, liksom det
likbe-tydande ge ra n i u m. I sv. dial.
därjämte näbb.
näve, sv. dial. även n jäva, fsv. ncevi
= isl. hnefi, da. nceve (meng. neve, eng.
neaf från nord.), jfr mhty. nevemez,
handfull, egentl.: nävmått, av germ.
*hnefan-, vanl. fört till en ie. rot knep,
knipa ihop, växelform till likbetyd, knebh,
i litau. knébiu, kniper; i så fall egentl,
såsom ännu om den knutna handen.
näver, fsv. näfver = isl. ncéfr, ä. da.
näfver; härledning o. grundform
omstridd o. alltjämt oviss: germ.
*nä>bizö-el. *ncé1)iziö el. *ncé1)irö-; möjl. till sanskr.
ndbhaté, brister. Jfr K. F. Johansson
IF 4: 140, Wadstein ib. 5: 25, Liden
Språkv, sällsk. i Ups. f örn. 1891-94
s. 68.
Nöbbelöv,Skå.,se Nibble o.-hybble.
[nöckla, sv. dial., nystan, se nykla.]
nöd, fsv. nöp, trångmål, lidande,
nödtvång, nöd - isl. nauÖ(r), da. nöd, got.
naups, tvång, fsax. nöd, fhty. nöt (ty.
not), ägs. néad, nied (eng. need), av
germ. *nauÖi-, jfr fpreuss. nautin, ackus.,
nöd (lån?), avledn. på germ. -6i (ie. -ti)
till verbroten i fslav. naviti, trötta, litau.
novyti, plåga, m. m., vartill, med
Persson Upps.-stud. s. 192 n. l, säkerl. även
isl. naumr, trång (se Nom m en). Jfr
nödeld. - Nödlögn, Braun 1843,
efter ty. notläge. Ordet, upptaget hos
Dalin 1853, men ej hos Weste 1807,
synes ha uppstått under förra hälften
av 1800-t. - Nödsaka, 1680 = da.
nodsage, avledn. av fsv. nödhsak,
tvingande orsak = ä. da. n0dsag, från mlty.
nödsake ds. = ty. notsache, något
nödvändigt el. angeläget; jfr sak. - Jfr
nödig, nödtorft, nödvändig.
nödeld, urgammalt sätt att i ett
trästycke framkalla eld medelst en
drillpinne el. borr (isl. bragdalr, till bragd
i en äldre betyd. o. ett ord besl. med
ty. ahle, syl, grek. trypanon, lat.
te-rebra, de senare till ie. ter, tru, gnida)
= no. nanetd, da. n0ditd, motsv. fsax.
nödfyr, mhty. nötviur (ty. noifeuer), eng.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
